copmud.pages.dev






Hur skördar du gummi från ett gummiträd

Gummi

Gummi existerar ett assemblage polymeraorganiska ämnen tillsammans med elastiska attribut såsom ingår inom gruppen elaster. dem existerar polyterpener, detta önskar yttra polymerer från isoprenenheter. Gummi tillverkas traditionellt från mjölksaften ifrån träd, samt kallas då naturgummi, dock idag existerar syntetiskt gummi vanligare.

Detta kan uppnås genom olika metoder som lufttorkning, röktorkning eller mekanisk avvattning

Syntetiskt gummi tillverkas genom polymerisering från monomerer ifrån (i inledande hand) petroleum.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Utvinning

[redigera | redigera wikitext]

Naturgummi fås ifrån den trögflytande mjölksaften, latex, ifrån en antal olika trädarter. detta viktigaste från dessa existerar Hevea brasiliensis.

nära processen att extrahera eller ta ut något skär man skåror inom trädens bark samt samlar upp gummivätskan inom ett container såsom sätts fast beneath skåran (ofta enstaka halva från skalet ifrån ett kokosnöt). Gummi såsom tas ifrån gummiträdet används industriellt nära tillverkning från olika ämne.

Gummi ifrån vissa andra växter används vilket att ge liv samt liksom klister, titta gummi arabicum. ett tillsammans med gummi besläktad vara existerar guttaperka. en annat liknande material existerar gummigutta.

Tillverkning från naturgummi

[redigera | redigera wikitext]

Gummitillverkningen karakteriseras från den s.k.

vulkaniseringen, alternativt vulkningen. Denna innebär för att dem långa molekylkedjorna inom utgångsmaterialet tvärbinds, ofta tillsammans hjälp från svavel.

Arkformning, rökning och härdning: För att eliminera överflödigt vatteninnehåll och förbättra kvaliteten på gummit skickas det till en torkningsprocess

Gummimaterialen liknar inom detta denna plats avseendet härdplasterna, dock gummi besitter färre tvärbindningar. Genom för att välja materialsammansättning kunna gummimaterialen tilldelas attribut inom en många brett zon, ifrån dem allra mjukaste mot hårda samt stärka ämne.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga varor från, alternativt tillsammans beståndsdelar från gummi existerar däck, gummilister, gummisnoddar, band för hår, kondomer (som ibland inom vardagsspråk kallas "gummi"), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker samt många annat.

Som ämne inom avancerade hydraulsystems tätningselement, var ricinolja används, existerar naturgummi överlägset andra ämne, tackar vare naturgummits höga elasticitet samt beständighet mot ricinolja.

Materialegenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Hårdheten hos naturgummi existerar vanligtvis shore.


  • hur skördar ni gummi ifrån en gummiträd

    • Elasticitetsmodulen hos gummi existerar beroende från hårdheten samt formfaktorn samt är kapabel variera ifrån mot N/cm2. Naturgummi bör ej utsättas till större tryckpåkänning än N/cm2 samt större skjuvpåkänning än 40N/cm2. IRHD (International Rubber Hardness Degrees) existerar ett norm på grund av mätning från gummis hårdhet.

    EPDM-gummi framställs genom polymerisering av etylen, propen och dien

    Olika gummityper

    [redigera | redigera wikitext]

    Följande inventering hämtas ifrån Karlebos Materiallära ()[1]

    • Styrenbutadiengummi (SBR) består inom huvudsak från enstaka sampolymer från butadien samt styren. detta utvecklades beneath andra världskriget liksom kompensation på grund av naturgummi. detta äger något förbättrad värmebeständighet samt något högre dämpning än naturgummi, dock sämre lågtemperaturegenskaper.
    • Butadiengummi (BR) baseras vid polybutadien.

      detta existerar svårare för att bearbeta än naturgummi, dock besitter något förbättrad slitstyrka. detta används inom bildäck inom blandning tillsammans med andra gummityper, samt vilket inblandning inom termoplaster, var detta ökar slagsegheten.

    • Isoprengummi (IR) baseras vid syntetiskt framställd cis-polyisopren.

      Hur tillverkas gummi? Naturgummi utvinns från latexsap från gummiträd, medan silikongummi skapas genom polymerisering av silikonolja och kiseldioxid

      detta ersätter ibland naturgummi.

    • Butylgummi (IIR) baseras vid enstaka sampolymer mellan isobuten samt isopren. detta besitter upphöjd dämpning nära rumstemperatur, samt en högt diffusionsmotstånd till gaser. Den senare egenskapen utför butylgummit idealt på grund av innerslangar inom däck.
    • Etenpropengummi (EPDM) baseras vid enstaka tvärbunden sampolymer från eten, organisk förening samt ett dien-monomer.

      detta existerar ozonbeständigt samt erbjuder god värme- samt kemikaliebeständighet mot relativt lågt kostnad.

      Men hur tillverkas gummi egentligen och varför är det viktigt att förstå sig på de olika gummityperna och tillverkningsmetoderna? I denna artikel kommer vi att utforska gummitillverkningens olika aspekter, från råvaruutvinning till slutprodukt

      detta används främst mot olika specifikation utomhus, såsom exempelvis byggnadslister, kabelhöljen, samt bildetaljer.

    • Nitrilgummi (NBR) baseras vid ett sampolymer mellan butadien samt akrylnitrit. detta existerar den gummityp liksom vanligen används till packningar, membran, slangar, samt andra specifikation liksom äger förbindelse tillsammans bensin samt oljor.
    • Kloroprengummi (CR) baseras vid ett polykloropren, samt besitter jämfört tillsammans naturgummi förbättrad beständighet mot värme, ozon, bensin samt oljor.

      Oljebeständigheten existerar dock ej lika utmärkt likt på grund av nitrilgummi. Kloroprengummi används exempelvis mot ytterskikt vid slangar, kabelhöljen, bälgar, samt värmebeständiga transportband.

    • Uretangummi (U) baseras vid polyuretan. Polyuretangummi besitter många goda mekaniska attribut, samt används därför mot slitdetaljer, packningar till höga tryck, massivhjulsbeläggningar m.m.
    • Silikongummi (S) baseras vid tvärbundna polysiloxaner, samt existerar användbart ovan en större temperaturintervall ( °C mot °C) än andra gummityper.

      detta besitter dock dåliga mekaniska attribut, begränsad oljebeständighet samt hydrolyskänslighet.

    • Klorsulfonetengummi (CSM) äger god beständighet utomhus, samt används inom lacker, gummerad väv, lister samt slanghöljen.
    • Kloretengummi (CM) besitter attribut samt användningsområden såsom liknar klorsulfonetengummits.
    • Akrylgummi (ACM alternativt AEM, akrylenetengummi) används främst mot specifikation inom förbindelse tillsammans med oljor inom temperaturer upp mot °C.

      Om du skär i barken på Hevea brasiliensis eller en av de många andra typerna av gummiträd kan du samla latexen i en hink och ge föremål en enkel gummibeläggning

      Akrylgummi sväller ofta mot ett viss grad nära användning inom olja, dock bibehåller ändå sin funktion.

    • Epiklorhydringummi (ECO alternativt EC) existerar olje- samt väderbeständigt, samt används mot bland annat tätningar, membran samt likt mellanskikt inom bränsleslangar.
    • Eten-vinylacetatgummi (EAM alternativt EVA) besitter god värme- samt väderbeständighet, samt används inom kablar, profiler, tätningar samt inom flera sportartiklar.
    • Polysulfidgummi (T) äger många god oljebeständighet, dock dåliga mekaniska attribut.

      detta används främst inom elastiska fogmassor.

    • Fluorgummi (FKM) baseras vid ett tvärbunden sampolymer från hexafluorpropen samt vinylidenfluorid alternativt terapolymer från dessa samt tetrafluoreten. Polysulfidgummi äger identisk värmebeständighet liksom silikongummit, dock existerar dessutom olje- samt kemikaliebeständigt.

      nära höga temperaturer ökar dock känsligheten mot dricksvatten samt syror, samt nära låga temperaturer får polymeren sämre attribut. Den existerar dyr, samt används inom små specifikation tillsammans höga krav vid värme- samt oljebeständighet.

    • Propenoxidgummi (PO) äger god beständighet mot värme, kall luft samt ozon.

      detta används bland annat mot vibrationsisolatorer till bilmotorer nära höga temperaturer.

    • Fluorsilikongummi (FVMQ alternativt FMQ) besitter förbättrad oljebeständighet än silikongummi, dock sämre värmebeständighet samt en betydligt högre pris.

    Terminologi

    [redigera | redigera wikitext]

    • svensk term: gummi
    • definition: elast likt är kapabel tvärbindas alternativt redan existerar tvärbunden därför för att den blir mot största delen olöslig, dock är kapabel svälla, inom kokande lösningsmedel såsom bensen, metyletylketon alternativt azeotrop blandning från etanol samt toluen
    • anmärkning: Gummi inom tvärbundet status är kapabel ej enkel formas ifall mot bestående, stadig struktur beneath effekt från värme alternativt måttligt tryck.

      en provstycke från gummi inom tvärbundet status samt utan utdrygningsmedel återgår inom 1 60 sekunder mot mindre än 1,5 gånger sin ursprungliga längd efter för att äga blivit töjt nära normal rumstemperatur mot sin dubbla längd samt kvarhållet inom uttöjt status beneath 1 60 sekunder före avlastning.

    • ekvivalensanmärkning: Den tyska termen Gummi motsvarar vulkat gummi samt den tyska termen Kautschuk motsvarar ovulkat gummi.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Leijon, Willy, red (). Karlebo Materiallära&#;

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    • Wikimedia Commons besitter media liksom rör Gummi.

      Bilder & media

    • Friberg, Gunnar (). Gummiboken.

      Stockholm: Esselte studium.

      Läs även här om tillverkning av syntetiskt gummi

      Libris ISBN &#;

    • Millqvist, Folke (). ”Gummiindustrins framväxt inom Sverige”. Dædalus (Stockholm) (57),: sid.&#;&#;: ill.. ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris
    • Nilsson Staffan, red (). Indianer, galoscher samt rymdraketer: den märkliga historien angående en oumbärligt konstruktionsmaterial. Stockholm: Sveriges gummiindustrifören.

      Libris&#;