Lärarinna för 100 år sedan

AGNETA LINNÈ

I dagens träning från pedagog träffas traditioner tillsammans olika rötter. beneath talet började statsmakten allt tydligare reglera utbildningen från pedagog till folkundervisning samt lärdomsskola. Lärarutbild­ning blev en medel till staten för att påverka samt utveckla skolundervisningen.

Utbildningen från pedagog inom folkskola samt inom läroverk tog då struktur utefter skilda spår. beneath senare delen från talet började dessa båda utbildningar, liksom utbildningen från småskollärare, för att steg till steg föras närmare varandra.

Processen fanns synnerligen dynamisk. Senare äger utbildningen från allt fler pedagoger förts samman tillsammans utbildningarna från klass- samt ämneslärare, något vilket ej gjort dynamiken mindre.

Traditioner likt formats från chef på grund av barnträdgårdar, arbetsstugor, skolor på grund av handikappade, lärosäten till kurs inom illustration, melodier, hantverk, hemkunskap samt gymnastik, handels- samt yrkesskolor, högre kurs från sjuksköterskor, äger mött dem tidigare åtskilda utbildningarna från pedagog inom folkundervisning samt läroverk.

Från utbildas pedagog till inom detta närmaste varenda skolformer inom en gemensamt schema tillsammans med olika inriktningar.

för att teckna den historiska framväxten från dem olika lärargruppernas utbild­ningar låter sig ej göras inom ett begränsad produkt. Jag äger valt för att utföra nedslag inom främst några tidiga dock viktiga vägval vilket inom huvudsak gällt kurs från pedagog till obligatorisk skola.1

ÅRS STADGA på grund av FOLKUNDERVISNINGEN

Ett klart vägval skedde inom anslutning mot års stadga till folkundervisningen.

denna plats fick utbild­ningen från pedagog till folkskolan sin inledande statliga reglering. ett från stadgans fjorton paragrafer ägnas utbildningen från pedagog. på denna plats stipuleras för att såväl inom huvudstaden vilket inom varenda stiftsstad bör domkapitlet bereda “tillfälle till dem, liksom wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, för att inom en workshop erhålla underwisning samt öfning inom dem mot detta kall hörande ämnen.” (SFS , § 5).

Den lärcentrum såsom fick sin stadga kalenderår ägde formats inom en samhälle, var kristendomen inom luthersk tappning fanns den självklara grunden på grund av lärcentrum samt lärarutbildning.

nära jobb från ett folkskol­lärare skulle inom inledande rummet avseende kopplas eller fixeras nära dennes gudsfruktan samt sedliga vandel. Kristen­domskunskapen skulle stå inom centrum likt kraft­källa på grund av läraren inom hans kommande jobb. mot ett start plats även kristendomsundervisning, var katekesen tog massiv ställe, samt enkla basfärdigheter detta ledande innehållet inom seminariernas under­visning.

Läraren skulle egen lära sig detta stoff likt skulle förmedlas mot skolans studenter samt lära sig behärska den påbjudna växelundervisningsmetod­en. Seminariet lärde även ut hur den blivande läraren skulle klara för att praktiskt strukturera arbetet inom enstaka lärcentrum. Seminarieundervisningen byggdes stegvis ut samt kom för att omfatta studier inom samtliga skol­ämnen, inom pedagogik samt metodik samt handledd övningsundervisning inom seminariets övningsskola.

Vägvalet innebar emellertid även något annat.

detta innebar en tydligt beslut ifrån statsmaktens blad till för att utbildningen från pedagog till folkundervisningen ej enbart fanns enstaka kyrklig angelägenhet. dem strider kring den tidiga skolan samt utbildningen från dess pedagog såsom återfinns inom dem fyra ståndens rapport beneath talets riks­dagar handlar inom många just ifall detta.

Skulle även statsmakten, ej enbart kyrkan, äga effekt ovan utbildning samt lärarutbildning. Ständerna fanns delade inom sig samt inom dem olika stånden, dock utskot­ten lyckades inom betänkanden samt sammanjämk­ningsprocedurer slå vakt ifall statens ansvar till lärarutbildningen samt steg till steg flytta fram statsmaktens positioner härvidlag.

inom samt tillsammans tillkomsten från seminarierna, samt stadgans bestämmelse för att läraren helst borde artikel exami­nerad, tilldelades även lärarkåren enstaka speciell legitimitet. vid tvärs mot ej därför erhålla riksdags­ledamöters perception vidhöll utskott samt riksdagsmajoritet beneath dem riksdagar vilket följde för att enstaka pedagog på grund av folkskolan inom normalfallet skulle äga examinerats ifrån diskussion.

Härmed åtskildes även utbildningen från folkskolans pedagog ifrån andra utbildningsinstitutioner såsom läroverk samt högskola. Grunden ägde lagts på grund av uppkomsten från enstaka fräsch yrkeskategori – folkskolläraren.

KVINNOR FÅR TILLTRÄDE

Ett nytt centralt vägval ägde utrymme tid Då ägde riksdagen beslutat för att kvinnor skulle erhålla inträde till folkskollärarbanan.

inom samband tillsammans detta bestämdes även för att några från dåtidens folkskole­seminarier skulle öppnas till kvinnor. då sedan adjunktstjänster inrättades nära seminarierna () stadgades för att nära diskussion på grund av kvinnliga studenter skulle minimalt enstaka lärarinna anställas på grund av den utbildning vilket åvilade adjunkt.

Härigenom blev folkskollärarinneseminarierna bland dem allra första högre läroanstalter inom landet var kvinnliga pedagog kunde ett fåtal jobb. denna plats tog även () dem allra inledande kvinnliga lektorerna område, liksom dem inledande statligt anställda kvinnliga rektorerna. från dessa kom särskilt Anna Sörensen, skolchef nära Folkskoleseminariet inom huvudstaden –, för att inta enstaka viktig position inom samtidens peda­gogiska aktivitet.

Anna Sörensen inledde sin väg eller spår såsom folkskollärare till för att senare vidareut­bilda sig. denna blev enstaka mäktig förespråkare inom detta offentliga till folkskolan vilket bottenskola, till ett läroplan liksom tog hänsyn mot barnets tillväxt samt på grund av enstaka kristendomsundervisning från ytterligare karaktär än katekesläsning.

VÄXELUNDERVISNING ERSÄTTS från SAMLAD KLASSUNDERVISNING

Att lära ut växelundervisning liksom modell till hur enstaka lärcentrum skulle organiseras kom för att prägla folk­skollärarutbildningen beneath dess inledande decennier.

för att behärska denna teknik förmå sägas äga utgjort ett huvud sektion inom lärarens praktiska kunnande. Metoden gavs legitimitet ej minimalt tillsammans med ekonomiska argument inom enstaka situation då nödvändigheten för att bygga upp skolor plats enormt samt antalet utbildade pedagog ringa. Snart kom emellertid växelundervisnings­modellen för att starkt kritiseras ifrån olika håll.

Framför allt bars kritiken fram från dem såsom före­språkade ett starkare övervakning från den inre männi­skan, inom motsats mot den yttre disciplinering liksom den förhärskande modellen plats bärare från. enstaka från dem främsta kritikerna plats Torsten Rudenschöld, vars praktiska sysselsättning likt pedagog samt aktivitet likt synnerligen energisk inom detta riksdagsutskott likt handhade skolfrågor starkt bidrog mot för att skolan fick enstaka modifierad organisation samt för att semina­rierna kom för att bygga upp metoder på grund av samlad klassundervisning.

Lärarens röst skulle nå varenda enskilt barns själ direkt samt oförmedlat. detta tid () då en kungligt cirkulär stadfäste för att växelundervisning skulle överges mot förmån till åskådningsundervisning är kapabel förvisso betraktas likt en viktigt vägval inom skolans dock även inom seminariernas saga. för att lära den blivande läraren hur lektioner skulle utformas blev centralt inom dåtida metodikundervisning.

Seminariernas samling rymmer högintressant ämne ifall hur lektioner såg ut alternativt tänktes titta ut. läka lektioner skrevs ner vilket led inom övningsundervisning samt examination. detta kunde röra sig ifall kommenterade disposi­tioner dock vanligt plats lektionsplaner liksom utformades replik till replik. Detaljerade anteck­ningar kunde även göras ovan lektioner likt lärarkandidater åhörde beneath auskultations­perioder.

Folkskoleseminariernas tillkomst förmå förstås inom skärningspunkten mellan ett stat vid väg för att ta allt starkare ansvar till allt fler samhällsfunktioner samt en steg på grund av steg allt mer differentierat samt rörligt samhälle.

Folkskoleinspektion, lärarutbildning, inrättande från ett folkskolebyrå inom ecklesiastikdepartementet samt stöd för att förbättra läromedel existerar områden var statsmakten engagerade sig till för att främja folkskolans sak samt bidra mot dess styrning inom önskad riktning.

Att folkskoleseminarier inrättades inom sålunda flera delar från riket, inom stället på grund av för att, såsom en antal riksdagsmän förordade, begränsas mot enstaka alternativt numeriskt värde större, centralt placerade lärosäten, kom även för att ett fåtal innebörd ur folkbildningssynpunkt.

Utbild­ningen mot folkskollärare drog mot sig flera unga ur samhällsklasser var fortsatta studier ej tedde sig självklara. Detta vitsordas mot modell från folkskolläraren samt riksdagsmannen Värner Rydén, då han inom debatten nära års riksdag inom egenskap från fattig pojke ifrån ruralt område hävdar klokskapen inom för att ej införa avlagd realexamen såsom formellt inträdeskrav mot folkskolesemina­rium, samt härigenom “föra in utbildningen från folkskollärarekåren vid enstaka väg, likt leder mot fördyrande samt försvårande från inträdet nära seminarierna till detta egentliga folkets barn.” (Riksdagens rapport , andra kammaren, , s.

37). för att en antal folkskoleseminarier avdelades på grund av kvinnliga studerande fick massiv innebörd – kvinnor kunde bruka folkskole­seminariet till för att förvärva rätten för att producera sin personlig försörjning, rätten för att tillägna sig bildning samt rätten för att prata inom detta offentliga.

TALETS VÄGVAL till ett REFORMERAD LÄRARUTBILDNING

Under talet trädde folkskolans pedagog själva fram liksom enstaka fräsch, betydelsefull intressegrupp.

tillsammans före­trädare såsom Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta, Emil Hammarlund samt Alfred Dalin utmanade folkskollärarna samt deras nybildade kårorganisation den etablerade semi­narieutbildningen. Årtiondena kring förra sekel­skiftet plats ovan skalle enstaka tidsperiod från stora samhälleliga förändringar. intensiv omvandlingar ägde utrymme ifråga angående ingenjörsmässig samt fabriksmässig tillväxt, urbanisering, maktrelationer samt idéströmningar.

fabriksmässig expansion, färsk teknik, utbyggda kommunikationer samt ändrade kapitalförhållanden gick grabb inom grabb tillsammans socialreformatoriska rörel­ser, kamp till allmän rösträtt samt till kvinnors korrekt. Fosterlandet samt nationen lyftes fram liksom integrerande idéer till moral samt samhällsnytta. Sundhet samt hygien ställdes vid dagordningen samt optimistiska föreställningar angående framtida utveck­ling utmanade idéer ifall för att allt enstaka gång plats självklart.

tidig del av ett liv samt ungdom började ses såsom särskilda skeden inom människans tillväxt, tänkbara för att analysera tillsammans vetenskapliga metoder. Ellen Keys reflektioner angående en barnets århundrade kunna ses vilket karakteristiska på grund av enstaka fräsch tidsperiod samt ett fräsch pedagogik.

för att sociala alternativt pedagogiska bekymmer skulle behärska tacklas tillsammans hjälp från vetenskap öppnade till framtidsoptimism. talets rösträttsreformer bidrog mot nya majoritets­förhållanden inom riksdagen samt ministärer tillsammans frikostig respektive liberal-socialdemokratisk färg bildades tid , samt   inom dessa tog numeriskt värde före detta folkskollärare ställe vilket ecklesiastikministrar: Fridtjuv kulle år –06 samt –14 samt Värner Rydén år –

Under talet skedde sålunda en synnerligen betydelsefullt vägval inom lärarutbildningens bakgrund.

års stora folkundervisningskommitté ägde startat likt enstaka kommitté tillsammans med uppgift för att refor­mera folkskoleseminarierna. Den ägde föregåtts från enstaka petition ifrån Sveriges allmänna folkskol­lärareförening tillsammans krav vid enstaka genomgripande förändring från folkskollärarnas träning. Senare fick kommittén en vidgat uppgift för att utreda ett omorganisation från kurera folkbildningsväsendet inom praktisk riktning.

Detta innebar förslag mot fräsch undervisningsplan på grund av den obligatoriska skolan, tillkomsten från obligatorisk fortsättningsskola, modifierad folkskoleinspektion samt inrättande från ett statlig överstyrelse till folkundervisningen. Folkskolläraren Fridtjuv fjäll utnämndes mot kommitténs ordförande efter sin korta inledande period liksom ecklesiastikminister; fjäll efterträddes från Harald Dahlgren då denne vid nytt utsetts mot ecklesiastikminister.

inom kommittén tog även enstaka från dem kvinnliga seminarieadjunkterna, Hedwig Sidner, ställe. Sidners bidrag inom kommittén fanns avgörande. denna plats bl.a. inom flera tid tillsammans tillsammans med Fridtjuv fjäll samt Harald Dahlgren arbetande ledamot från detta utskott liksom utarbetad förslag mot färsk lärarut­bildning. Folkskoleseminariernas nya stadga samt undervisningsplan stadfästes kalenderår

Det plats således förslaget mot modifierad lärar­utbildning likt folkundervisningskommittén inledningsvis utarbetad.

dem fyra volymer likt grundligt utreder seminarieutbildningen formulerar dem radikalt förändrade utgångspunkter såsom några kalenderår senare skulle anlända för att ligga ner mot bas även till folk­skolan inom samt tillsammans års undervisningsplan. I seminariebetänkandena föreslås ett dramatisk nedskärning från kristendomsämnets omfattning mot förmån till modersmålet, biologi, gymnastik tillsammans lek samt idrott samt en främmande tungomål.

denna plats stadfästs detta nya ämnet psykologi liksom teoretisk bas på grund av pedagogikämnet. på denna plats möter oss beskriv­ningar från laborativa, undersökande metoder samt denna plats formuleras enstaka kristendomsundervisning liksom förväntas utgå ifrån evangelierna snarare än katekesen. Barnet samt dess själ ägde tagit ställe inom seminariernas nya läroplan.

Folkundervisningskommittén konstaterar, för att produktionslivets förändringar tvingat fram ett folkskolebildning från ytterligare karaktär än tidigare, för att staten måste tillhandahålla enstaka allmän med­borgerlig uppfostran då familjens möjligheter därtill begränsats samt för att denna medborgerliga uppfostran måste skydda sitt samband tillsammans detta produktiva arbetet.

Kommitténs förslag är kapabel sägas stå inom fosterlandets, hembygdens samt arbetets position, tillsammans med fokus riktat mot detta förändrade produktions­livet samt tidens skiljaktiga värdesystem, liksom öppet framträdde inom form eller gestalt från sinsemellan kämpande livsåskådningar. Nationen samt människor lyfts fram vilket utgångspunkt på grund av samhörighetskänsla samt samman­hållning.

Läraren skulle bildas mot ett sedlig samt självständig personlighet.

Parallellt tillsammans dessa förändringar ändrades även lektionernas tilltal. Upprepning från enkla mening samt fraser ur ett given skrivelse, förmedlad genom ett sluten frågeteknik, fanns vid väg för att efterträdas från enstaka mer personlig röst. Kunskapens innehåll framgick ej längre självklart ur den situation var män­niskan levde samt arbetade.

Barnet förväntades förbättra ett rad symboliska föreställningar angående världen utanför klassrummet. Läraren utbildades för att tolka den moraliska visdomen hos bibliska berättelser samt för att åskådliggöra industrins sysselsättning, naturens lagar alternativt nationens betydelse inom en person­ligt anförande riktat mot barnen inom detta moderna samhället samt den moderna skolan.

EFTERKRIGSTIDEN samt enstaka LÄRARUTBILDNING vid VETENSKAPLIG GRUND

Nästa stora vägval inom lärarutbildningens bakgrund önskar jag förlägga mot efterkrigstidens stora skolrefor­mer.

års skolkommission utredde även frågan angående enstaka reform från lärarnas träning. års riksdag fattade en principbeslut angående enstaka fram­tida lärarutbildning, var enstaka fräsch typ från lärarutbild­ningsanstalter skulle etableras till den egentliga yrkesutbildningen från ämneslärare, mellanskol­lärare, eventuellt småskollärare samt kanske även speciallärare.

Viktigt inom detta vägval fanns emellertid för att både proposition samt riksdag betonade den skisserade lärarutbildningsreformens stegvisa utformning. detta särskilda utskottet menade, för att reformen från lärarutbildningen liksom skol­reformen borde äga ett fortskridande karaktär samt framhöll kopplingen mot försöksverksamheten. Delreformer, angående möjligt inom den befintliga organisationen, borde göras samt sidled härmed enstaka färsk lärarhögskoleorganisation successivt byggas upp.

Detta blev även riksdagens beslut.

Såväl den proposition likt nedsänkt mot bas till detta aktuella principbeslutet liksom skolkommissionens analys riktade starka förhoppningar mot den psykologiska vetenskapen samt dess möjligheter för att bidra mot enstaka god förberedelse på grund av lärarens jobb. Föredragande statsrådet, ecklesiastikminister Josef Weijne, vilken inom likhet tillsammans med Fridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta ägde startat sin väg eller spår likt folkskollärare, konstaterade sålunda inom propositionen för att lärarna inom framtidens utbildning ej kunde undvara basal uppfattning angående begåvningspröv­ningens metodik samt andra stöt från testning, liksom träning inom för att nyttja standard­iserade test samt äga förståelse angående grunderna på grund av ett rättvis evaluering från undervisningens faktiska utfall samt övning inom lärorik journalföring.

denne menade även för att ifall man ett gång godtagit tesen för att barnet självt skulle artikel riktpunkten på grund av lärarnas jobb därför kunde kravet vid god utveck­lingspsykologisk skolning på grund av dem blivande lärarna ej förkastas (Prop. , s. 22–26). Weijne synes äga demonstrerat massiv skicklighet för att utifrån ett dem stegvisa delreformernas plan nå uppslutning inom riksdagen på baksidan års reformbeslut.

års vägval innebar, för att visionen angående ett mot vissa delar gemensam kurs från den obliga­toriska skolans pedagog inledningsvis fick stå igen på grund av genomförandet från grundskolan.

ett mot delar gemensam kurs från grundskolans pedagog kom ej för att förverkligas förrän fyrtio kalenderår senare, kring kalenderår Principen angående pågående skol­reform samt stegvisaförändringar kom mot starkt formulering.

Den inledande lärarhögskolan utreddes från ett speciell lärarhögskoledelegation inom års skolkommission samt inrättades inom huvudstaden kalenderår Samtidigt utreddes emellertid seminariernas organisation samt utbildningarna mot småskollärare samt folkskollärare; fräsch stadga, timplan samt under­visningsplan på grund av dessa utfärdades år – dem denna plats numeriskt värde lärargrupperna skulle idag utbildas nära gemensamma utbildningsanstalter.

dem stegvisa reformerna fortsatte således.

Förarbetena mot beslutet ifall den inledande lärar­högskolan omfattar viktiga grundtankar, vilket sedan återkommit inom senare lärarutbildnings­reformer. ett sådan grundtanke existerar för att arbetet nära lärarhögskolan måste äga vetenskapligt underlag. dem blivande lärarna skulle ett fåtal ett god orientering inom lärorik teori samt ett fåtal situation för att titta samt själva praktiskt testa olika undervisningsmetoder.

strukturerad lärorik försöksverksamhet lyftes fram såsom ett möjlig väg för att förverkliga grundidén angående enstaka fortskridande skolreform. varenda utbildningsinstitution borde betrakta sig såsom ett försöksskola samt varenda pedagog söka egna vägar mot förbättrad metoder.

utvärdering från rapporter ifrån olika slags försöksverksamhet kunde utgöra en led inom den vetenskapliga förank­ringen från studierna likt kommissionen före­språkade. ett vetenskaplig inriktning från studierna innebar inom inledande grabb för att arbetet skulle ske inom levande förbindelse tillsammans med forskningen vid detta pedago­giska samt psykologiska området, samt, angående än inom anspråkslös form eller gestalt, existera inordnad inom den.

Vetenskap samt försöksverksamhet skulle bidra mot för att utföra skolans utbildning både effektivare samt förbättrad anpassad mot målen.

ÅRS KOMPROMISS

Tio kalenderår efter års principbeslut uppdrogs åt nya sakkunniga för att utreda ämnes- samt klasslärarutbild­ningen. års lärarutbildningssakkunniga (LUS) genomförde en grundlig utrednings­arbete.

Man tog uppenbart ställning till enstaka lärarhög­skolemodell samt förordade ett successiv avveck­ling från dem gamla seminarierna. Riksdagens beslut blev enstaka kompromiss – återigen en vägval från innebörd till framtiden. Formellt omskapades klasslärarutbildningen mot enstaka högskoleutbildning likt skulle bedrivas nära lärarhögskolor. Dock omvandlades emellertid flertalet seminarier vilket bedrivit klasslärarutbildning mot lärarhögskolor utan ämneslärarutbildning alternativt tillgångar till forskning; behörighetskrav mot klasslärarlinje blev tvåårig fackskola.

Den nya stadga liksom utfärdades slog samtidigt inom sin inledande paragraf fast för att lärarhögskolorna ägde mot övning för att utbilda pedagog på vetenskaplig grund. syfte samt riktlinjer betona­de vikten från för att lärarutbildningen blev en led inom ett pågående skolreform. till inledande gången inprän­tades för tillfället för att dem studerande borde förvärva enstaka öppen samt väsentlig inställning mot sin personlig kom­mande yrkesutövning samt vilja för att förnya sitt arbetssätt.

ÅRS HÖGSKOLEREFORM samt NÅGOT angående TIDEN DÄREFTER

Ett vägval likt många starkt kom för att beröra lärar­utbildningarna skedde inom samt tillsammans års hög­skolereform.

även dem lärarutbildningar vilket tidigare ej tillhört högskolevärlden skulle idag jobba tillsammans med utgångspunkt inom både vetenskap samt testad upplevelse. mot universitet eller akademisk institution knöts ej minimalt dem stora samt expanderande utbildningarna från pedagoger tillsammans inriktning mot barnomsorgen: förskollärare samt fritidspedagoger.

tillsammans förskol­lärarutbildningen något som har transporterats eller flyttats in inom universitet eller akademisk institution traditioner tillsammans med rötter hos barnträdgårdsrörelsens pionjärer – bland andra Ellen samt Maria Moberg, Anna Eklund, Maria Kjellmark inom tidigt anförande, Carin Ulin samt Alva Myrdal något senare. Förskolese­minarierna plats bärare från sinsemellan delvis lite olika traditioner, vilket förenade enstaka praktisk omsorgsrationalitet tillsammans med ambitioner för att förbättra samt knyta an mot psykologisk undersökning.

ägde Barnstugeutredningen presenterat sitt betänkande angående kurs från anställda till förskola samt fritids­hem, Utbildning inom samspel (SOU ). Samverkan samt samspel existerar ett primär tankefigur inom betänkandet. Problemorienterade studier, lagarbete, integration från teoretiska samt praktiska moment samt för att bygga vid dem studerandes tidigare erfarenheter vilket utgångspunkt till studierna präglade den träning såsom föreslogs.

Utbildningen skulle omfatta tre block: kommuni­kation, omvärldsorientering samt pedagogik. samt den skulle, då detta gäller förskollärare samt fritidspedagoger, innefattas inom den nya högre utbildning likt tog struktur ifrån

Traditionella principer till urval från kunskaps­innehåll inom högre träning utmanades inom samt tillsammans med års högskolereform.

Vetenskapsbaserad förståelse ställdes mot insikt grundad inom andra praktiker. Spänningen mellan praktiskt lärarkun­nande å den en sidan, samt ett vetenskaplig rationalitet å den andra, blev objekt till avsevärd samtal – ett samtal liksom åter existerar högaktuell. enstaka rad olika lärarutbildningar förenades således inom identisk lärosäte.

Innehållsligt bedrevs dem dock relativt åtskilda ifrån varandra, även ifall ansatser gjordes för att integrera perspektiv, utbyta erfaren­heter alternativt genomföra försök tillsammans med samverkan.

Utbildningen från lärare på grund av den obligatoriska skolan kom för att utredas vid nytt beneath talet.

samt för tillfället resulterade utredningsarbetet, Lärare på grund av lärcentrum inom utveckling, från års lärarutbildnings­utredning (SOU ), inom en förslag ifall enstaka inom princip samlad kurs från grundskolans pedagog. Den nya lärarutbildning likt riksdagen efter intensiva debatter samt kompromisser avgjorde ifall samt liksom startade skedde i enlighet med en omlottsystem tillsammans enstaka inriktning mot grundskolans tid 1–7 samt ett ytterligare mot grundskolans tid 4–9.

Ämnesstudierna stärktes på grund av 1–7-lärarna, pedago­gik samt metodik fick däremot minskat utrymme jämfört tillsammans klasslärarutbildningen. Didaktik skulle länkas mot ämnesstudierna, såsom skulle ske inom större block än inom den tidigare ämneslärarutbild­ningen. Forskningsanknytningen skulle stärkas.

Under större delen från lärarutbildningarnas talshistoria äger diskussionen varit stark kring vilket utbildningsinnehåll vilket bör artikel gemensamt på grund av flera lärarkategorier samt vilket innehåll såsom bör existera särskilt.

Diskussionerna äger rört sig inom spänningsfälten mellan vetenskap samt praktisk lärarkunskap samt mellan lärarutbild­ning samt skolreform. dem olika lärarutbildning­arnas traditioner existerar laddade tillsammans olika genus samt deras rekrytering små frukter från växter olika klassprägel – problem att diskutera från innebörd till utbildningarnas samhälleliga posi­tioner samt innehållsliga karaktär.

dem organisator­iska reformerna äger varit flera. Genomförandet från dem senaste lärarutbildningsreformerna äger skett samtidigt vilket kurera skolans, liksom högskolans, styrsystem radikalt omvandlats. inom spåren från ändrat huvudmannaskap, decentralisering, mål- samt resultatstyrning, starkare internationellt beroende äger kraven vid lärarna ökat samt skiftat gestalt.

Såväl detta vetenskapliga likt detta praktiska kun­skapsintresset behövde fördjupas inom utbildningen samt detta gemensamma inom pedagogernas förändrade samt mer behöriga professionella uppgift stär­kas. Förmåga mot lokalt läroplansarbete, samarbete inom arbetslag, medverkan inom undersökning, uppföljning samt analys äger trätt fram såsom viktiga delar inom ett professionell kompetens.

detta existerar bland annat mot denna bakgrund års radikala vägval gjordes2. angående detta må andra skriva.

AVSLUTANDE ORD

Som en betydelsefull spår genom decennierna går lärarnas samt deras kårorganisationers starka engagemang på grund av lärarutbildningen. inom detta föregående äger jag bland annat nämnt några folkskollärare, liksom inom upphöjd grad bidragit mot för att förändra utbildning samt lärarutbildning: Fridtjuv höjd, Anna Sörensen, Värner Rydén samt Josef Weijne.

Lärarkårernas innebörd inom samhällsutvecklingen, deras kamp till professionellt erkännande samt på grund av enstaka förbättrad lärcentrum samt förskola, däribland ej minimalt dem spänningsfyllda relationerna kårerna emellan, ser jag likt en synnerligen angeläget plats på grund av fortsatt utbildningshistorisk undersökning.

3  inom detta sammanhanget existerar detta breda nordiska forskar­nätverk vid temat Folkskolläraren inom samhällslivet –, likt börjat byggas upp vid initiativ från professorerna inom bakgrund Lars Petterson samt Sune Åkerman, utomordentligt betydelsefullt.

/ AGNETA LINNÉ

Agneta Linné, är professor inom pedagogik nära Örebro högskola.

denna äger inom flera kalenderår varit verksam nära Lärarhögskolan inom huvudstaden, bl.a. såsom utbildningsledare, lektor samt professor.

NOTER

1. Artikeln baseras vid nästa arbeten samt dem källmaterial samt den litteratur likt var åberopas: Linné, Agneta (): Moralen, barnet alternativt vetenskapen? enstaka forskning från tradition samt förändring inom lärarutbildningen.

huvudstaden, HLS Förlag; Linné, Agneta (): angående traditioner, reformer samt lärares träning. I: Kent Hägglund (red.), Ständigt inom stöpsleven. Lärar­högskolan inom huvudstaden beneath fem decennier, s. 14– Stockholm: HLS Förlag; Linné, Agneta (): The lektion as a pedagogic ord. A case study of lektion designs. I: Ian Westbury and Geoffrey Milburn (red.), Rethinking Schooling.

Twenty-five years of the Journal of CurriculumStudies, s. 48– London: Routledge.

2. angående denna reform, titta Lindberg, Owe (): Talet ifall lärarutbildning. Örebro Studies in Education, 5.

3. på denna plats existerar Göran Sparrlöfs doktorsavhandling ifall dem kvinnliga samt manliga folkskollärarna från stort intresse; titta Sparrlöf, Göran (): &#;Vi manliga lärare&#;. Folkskolans pedagog samt lärarinnor inom kamp angående löner samt arbetsområden Linköpings högskola, avdelningen på grund av beteendevetenskap samt lärande.