copmud.pages.dev






Hur många ip adresser comhem

IP-adress

En IP-adress (engelskaInternet Protocol address) existerar en siffra såsom används såsom plats vid internet. IP-adressen identifierar normalt enstaka viss datamaskin (eller ytterligare apparat), samtidigt liksom adressens inledande sektion visar mot vilket nätverk datorn existerar kopplad.

Domännamn används ej direkt från internetprotokollet, utan namnen måste omvandlas mot IP-adresser, vilket sedan används inom den egentliga kommunikationen. Även benämningen IP-nummer förekommer ibland, dock bör undvikas.[1]

IP-adressen till avsändare samt mottagare ingår inom varenda datapaket samt existerar den enda kunskap nätverksenheter besitter vad gäller paketets destination.

Varje adress består alltså av 32 stycken ettor och nollor, vilket räcker till drygt fyra miljarder adresser (2 32 adresser)

Domännamn anges ej inom dem enskilda paketen. varenda apparat såsom skall behärska anges vilket adressat vid internet måste äga ett personlig IP-adress. Detta gäller mot modell vanliga person- samt serverdatorer, routrar, infrastruktur-servrar (för mot modell NTP, DNS, DHCP), nätverksskrivare samt självständiga IP-telefoner. tillsammans med särskilda arrangemang kunna datorer dela plats, dock dem ses då utifrån såsom enstaka datamaskin.

Apparater vilket ej skall synas alternativt annars behärska adresseras direkt behöver däremot ingen plats. modell vid sådan apparatur existerar switchar, bryggor samt brandväggar. dem kunna ändå äga egna adresser tillsammans tanke vid fjärradministration alternativt andra funktioner integrerade inom identisk apparat.

se är en historia för sig, men ett omarbetning pågår)

Ursprungligen plats adresserna avsedda för att existera unika vid läka internet, dock ett sektion adressblock besitter sedermera avdelats på grund av användning inom enskilda intranät. Vissa adresser alternativt adressblock existerar även avsedda till speciella ändamål, var dem ej hänför sig mot ett enskild apparat, mot modell nätverksadressen samt broadcast-adressen till en enskilt mindre nät (subnät), multicast-adresserna till dem intresserade från ett viss arbete eller position inom en organisation (en TV-kanal alternativt liknande) samt anycast-adresserna tillsammans med vilken man når ett godtycklig dator liksom tillhandahåller ett viss arbete eller position inom en organisation.

Domännamn samt IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Användare vid internet använder sällan IP-adresserna direkt. Istället används domännamn genom domännamnssystemet (DNS), var datorerna namnges inom enstaka hierarki i enlighet med organisation samt organisationstyp alternativt nation.

DNS existerar detta liksom fullfölja sålunda för att webbadressen google.com förmå översättas mot IP-adressen 192.86.9.1.

detta finns flera olika DNS-servrar, var dels varenda internetleverantör oftast äger sin personlig, dels publika varav några från dem maximalt kända existerar Cloudflares DNS 1.1.1.1 alternativt 8.8.8.8 likt existerar Googles publika DNS dator.

Då enstaka datamaskin bör kontaktas tar man ursprunglig reda vid namnservern till organisationen såsom ansvarar till namnet, på grund av för att samt från denna ett fåtal IP-adressen till datorn ifråga.

Därefter används denna IP-adress. inom vissa rapport är kapabel namnet äga innebörd även senare, dock detta används ej på grund av för att styra datapaketen.

Sambandet mellan domännamn samt IP-adress behöver ej existera entydigt samt IP-adressen fungerar oberoende från DNS. Omvänt förmå den vilket dokumenterat en domännamn nyttja detta samt administrera enstaka namnserver utan för att inneha något IP-adressblock.

ifall namn samt IP-adress ej stämmer överens (då man kontrollerar andra vägen) kunna detta dock tas vilket indikator vid för att allt ej står riktig till; organisationen såsom ansvarar på grund av namnet samt den likt ansvarar till adressen bör inom allmänhet samarbeta.

IP-adressernas natur

[redigera | redigera wikitext]

IP-adresser delas ut blockvis, sålunda för att man genom för att analysera adressens inledande sektion är kapabel avsluta sig mot vilket nät den hör.

Det enda som i dagsläget finns om IPv6 på comhem

Därmed behöver dem centrala routrarna vid internet ej uppleva samtliga specifika IP-adresser, utan endast vilken router likt ansvarar till specifika block. inom allmänhet är kapabel enstaka IP-adress nås olika vägar samt avancerade arrangemang finns till för att stamnätets routrar – samt routrar vilket äger flera rutter ut mot stamnätet – bör behärska fatta ändamålsenliga beslut angående vilken väg en visst box skall skickas.

Varje datamaskin kopplad mot internet, alternativt mot en annat internet, tilldelas enstaka IP-adress, ibland flera, från nätverksadministratören alternativt internetleverantören, inom något nätblock såsom organisationen tilldelats (eller inom något block på grund av lokala adresser).

Adressen är kapabel antingen konfigureras till grabb vid den enskilda datorn alternativt tilldelas dynamiskt genom DHCP alternativt liknande arrangemang inom samband tillsammans med för att datorn startas upp.

IP-adressen ändras ibland, antingen vid bas från omorganisation från nätverket alternativt – nära dynamisk tilldelning – då datorn enstaka period ej varit uppkopplad samt adressen därför tilldelats ett ytterligare maskin. Ofta bokförs uppgiften ifall vilken datamaskin alternativt anslutning liksom nära enstaka viss tidpunkt använt enstaka viss IP-adress (lagstiftning inom EU ger internetleverantörer skyldigheten för att bokföra användningen).

Det går ej för att säkert binda enstaka viss IP-adress mot enstaka viss individ, då detta ej behöver artikel abonnemangsägaren liksom använder abonnemanget. Dessutom existerar detta vanligt för att man medvetet delar ut sin bandbredd tillsammans mot modell ljud samt Tor, alternativt omedvetet genom för att man glömt för att säkra sina trådlösa nätverk.

Den 27 april 2021 togs det sista steget i sammanslagningen mellan Com Hem och och Tele2

IP utgåva 4

[redigera | redigera wikitext]

IP utgåva 4 (IPv4) existerar den utgåva från IP liksom använts sedan internets genombrott. inom IPv4 består numeriskt värde siffra, nät-ID samt dator-ID, tillsammans med totalt 32 bitar, vilket existerar likvärdig tillsammans 4 bytes samt utför för att antalet adresser existerar begränsade mot drygt fyra miljarder (4 294 967 296 alternativt 232).

Vanligen anges IP-adressen genom för att notera ut dem 4 byten inom decimal struktur tillsammans punkter emellan, sålunda för att varenda siffergrupp motsvarar ett byte. IP-adresser tillhörde enstaka från fyra klasser, var dem start bitarna anger vilken klass adressen tillhör. Behöver ett bestämd port anges inom adressen blir formatet x.x.x.x/portnummer

Klass Nät-ID

Inledande byte

Adressrymd Dator-ID Adressrymd Antal tänkbara anslutningar

i detta lokala nätverket

Subnätmask Användning
A 0xxxxxxx 1.x.x.x - 126.x.x.x 3 byte x.0.0.0 - x.255.255.255 16 777 216 (224) 255.0.0.0 Storföretag, statliga myndigheter
B 10xxxxxx 128.0.x.x - 191.255.x.x 2 byte x.x.0.0 - x.x.255.255 65 536 (216) 255.255.0.0
C 110xxxxx 192.0.0.x - 223.255.255.x 1 byte x.x.x.0 - x.x.x.255 256 (28) 255.255.255.0 Småföretag, lokala organisationer
D 1110xxxx 224.0.0.0-239.255.255.255 3 byte Flersändning, skiljer sig ifrån övriga klasser genom för att IP-adressen tilldelas

unikt till den sändande datorn ifrån toppdomänen efter begäran mot IANA.

Det räckte gott och väl när protokollet skapades i början av 80-talet, men det är trots allt inte ens en IP-adress per person i världen

Då IPv4 utvecklades fanns detta främst fleranvändarsystem, serverdatorer samt nätverksapparatur likt behövde adresser, samt tanken fanns för att varenda organisation skulle behärska ett fåtal en eget nät-ID tillsammans tillräcklig klass på grund av för att behärska att koppla eller förena med något samtliga sina datorer; adresserna verkade tillräckligt flera tillsammans med väldigt massiv marginal.

då sedan Internet slog igenom samt persondatorer blivit vanliga övergavs klass-systemet mot största delen. då sedan mobiltelefoner samt snart även hushållselektronik kopplas mot internet råder akut adressbrist. Sedan slutet från 1990-talet besitter man varnat på grund av problemet samt IP utgåva 6 utvecklades inom inledande grabb till för att öka kvantiteten tillgängliga adresser, dock äger ej ännu slagit igenom trots för att dem flesta enheter idag stödjer protokollet.

Exempel vid IPv4-adresser:

213.100.33.42 83.255.162.151/80 vilket existerar den specifika porten 80 (http) till datorn tillsammans med plats 83.255.162.151

Reserverade IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Vissa IP-adressblock används till speciella ändamål.


  • hur flera ip adresser comhem

    • därför existerar mot modell blocket 127.0.0.1/8 inom IP utgåva 4 reserverat till bruk inom ett enskilda datamaskin ("localhost") tillsammans 127.0.0.1/80 till den interna nätverksadressen vid enstaka grupp, även kallad loopback, genom HTTP-porten, 0.0.0.0/8 till detta lokala nätsegmentet, 169.254.0.0/16 till automatiskt konfigurerad plats överföring ("link local"), 192.0.2.0/24 på grund av modell (jämför example.com) samt 224.0.0.0/4 på grund av Multicast.

    en senare tillägg existerar adressrymden

    100.64.0.0/10 (100.64.0.0 – 100.127.255.255)

    för Carrier-grade NAT (CGN) genom RFC 6598, var dem publika adresserna mot identisk internetoperatör delas bland flera kunder.

    Lokala IP-adresser

    [redigera | redigera wikitext]

    Vissa IP-adresser används på grund av lokala nätverk (LAN) inom bostad samt vid kontor.

    Dessa adresser existerar reserverade från internet Assigned Numbers Authority (IANA) samt går ej för att nyttja direkt vid internet. till för att datorer tillsammans sådana lokala adresser skall behärska ta förbindelse tillsammans internet behövs enstaka router tillsammans med Network Address Translation (NAT), detta önskar yttra enstaka router likt byter ut adresserna inom enskilda datapaket mot sådana gångbara vid internet, respektive mot adresser vid intranätet.

    De lokala adresserna existerar (definierat inom RFC 1918 uppdelat vid liknande sätt vilket detta liksom tidigare kallades A-, B- respektive C-klass från nät):

    10.0.0.0/8 (10.0.0.0 – 10.255.255.255) 172.16.0.0/12 (172.16.0.0 – 172.31.255.255) 192.168.0.0/16 (192.168.0.0 – 192.168.255.255)

    IP utgåva 6

    [redigera | redigera wikitext]

    Den nya utgåvan från IP heter IP utgåva 6 (IPv6).

    inom IPv6 äger IP-adressen utökats mot 128 bitar, samt består från en nätverksprefix följt från den lokala adressen.

    comhem

    även flera nya funktioner äger införts, exempelvis IPSec (som sedermera även blivit porterat mot IPv4). Notationen till adresserna existerar även tydligt olik, tillsammans 32 hexadecimala indikator grupperade angående fyra separerade tillsammans med kolon tillsammans totalt 8 grupper, ofta åtföljt från en snedstreck samt därefter antalet bitar inom nätverksprefixet.

    2001:0db8:85a3:08d3:1319:8a2e:0370:7334/64 existerar en modell vid enstaka giltig IPv6 plats.

    Subnät

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett subnät (LAN) tilldelas en antal IP-adresser inom resultat samt bildar vid detta sättet en nät. fanns gränsen mellan olika LAN (adressområden) går definieras från ett subnätmask.

    Numera anger masken bara antalet bitar inom nätverksadressen samt inom den lokala delen från adressen, tidigare plats mer komplicerade konstellationer tillåtna.

    I nätverksadresser existerar endast vissa bitar betydelsebärande, då dem enskilda adresserna avser datorer alternativt apparater vid detta nät. Nätets plats anges sålunda för att dem övriga bitarna räknas likt noll samt man efter adressen lägger en snedstreck samt antingen antalet betydelsebärande bitar inom start från adressen alternativt ett "netmask" var dem betydelsebärande bitarna ersatts tillsammans ettor samt dem betydelselösa tillsammans nollor.

    sålunda existerar mot modell 192.168.0.0/24 samt 192.168.3.0/24 olika nätverk tillsammans 254 adresser vardera (plus nätverks- samt "broadcast"-adresserna), medan 192.168.0.0./255.255.255.0 existerar en alternativt sätt för att beteckna detta förstnämnda nätet. Adressen var dem på grund av nätadressen betydelselösa bitarna existerar en existerar "broadcast-adressen" till nätet ifråga, samt avser varenda vid nätet (sådana adresser spärras ofta från brandväggar till för att hindra för att nätet överlastas från svar vid illasinnade förfrågningar mot adressen).

    Med dom lite snabbare alternativen från Comhem får man som bekant 4st dynamiskt tilldelade publika ip-adresser

    Tilldelning från IP-adresser

    [redigera | redigera wikitext]

    För för att adresserna inom IPv4 bör räcka behövs detta för att vissa tilldelas dynamiskt. Adresserna är kapabel vid detta sättet användas från flera datorer, dock ej samtidigt. sålunda kallade fasta IP-adresser tilldelas inom inledande grabb datorer alternativt lokala nätverk vilket från speciella orsaker behöver ett sådan, mot modell serverdatorer.

    Ofta besitter företag samt andra organisationer fasta adresser vid sina datorer, då detta är kapabel underlätta administrationen. Hemanvändare besitter ofta dynamiska IP-adresser, då datorerna ofta existerar avstängda samt dynamiska adresser därmed förmå användas effektivare: en antal adresser likt motsvarar maximalt antal samtidigt uppkopplade räcker, oberoende från antal kunder.

    men hur många får man från leverantören Comhem? Tänkte sätta upp ett LAN i helgen med en switch, då jag int

    ett rekommendation angående hur adresserna skall fördelas mellan internetleverantörer finns inom RFC 2050.

    En datamaskin är kapabel äga ett fast plats, liksom till grabb skrivits in inom lämpliga konfigurationsfiler, alternativt även frågar den nära introduktion efter sin plats samt får denna resultat från enstaka BOOTP- alternativt DHCP-server.

    även datorer tillsammans fast plats kunna nyttja dessa rapport, således för att informationen förmå administreras centralt. ifall datorn ej existerar fast kopplad mot nätverket är kapabel den erhålla adressen då den ansluter sig mot en nytt nätverk, mot modell via ett modempool (PPP), en 3G-modem alternativt en vanligt trådlöst nätverk (WLAN).

    Servern kunna artikel inställd för att ständigt ge identisk fasta plats åt vissa datorer medan andra datorer delar vid en begränsat antal dynamiska adresser. Vanligen strävar dock servern efter för att ej byta adresser inom onödan.

    Tidigare plats IP-adresserna indelade inom klasser: Nätverk från klass A ägde 224 adresser, nätverk från klass B 216 adresser samt nätverk från klass C 28 adresser.

    Denna indelning avskaffades vid 1990-talet på grund av för att adresserna skulle behärska allokeras effektivare.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • RFC 1918 "Address Allocation for Private Internets"
    • RFC 1466 "Guidelines for Management of IP Address Space"
    • RFC 2050 "INTERNET REGISTRY IP ALLOCATION GUIDELINES"

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]