Hur är en gis karta uppbyggd
Geografiskt informationssystem
Ett geografiskt informationssystem (GIS) existerar en datorbaserat struktur på grund av för att samla in, lagra, bearbeta, analysera samt presentera geografiska uppgifter.
Kartor hanteras idag till största delen digitalt i kommunens verksamhetAvgränsningar samt elementär begrepp
[redigera | redigera wikitext]Termen GIS, alternativt Geografiskt informationssystem bör ej förväxlas tillsammans "geografisk information" - information likt hanteras inom systemen. GIS används alltså på grund av för att producera, manipulera samt utforska geografisk upplysning.
Man brukar även yttra geografisk informationsteknik alternativt geografisk informationsteknologi(GIT) angående olika tekniker likt används främst till för att samla in uppgifter mot en GIS. detta förmå artikel GPS, digital bildbehandling, fotogrammetri, radardata, laserskanning, spektralanalys, digitalisering från analoga papper samt fältinventering tillsammans olika mätinstrument.
Inom universitetsvärlden används uttrycket geoinformatik, (eng. geoinformatics), till för att betona för att GIS alternativt GI ej bara existerar olika informationssystem tillsammans med spatiala uppgifter utan även ett personlig vetenskap, likt detta bedrivs undersökning samt träning inom.
Historik
[redigera | redigera wikitext]1854 gjorde John Snow ett landskapsbild ovan en kolerautbrott inom London tillsammans syftet för att lokalisera källan på grund av utbrottet.
denne lät kartera samtliga kända sjukdomsfall samt fanns dem sjuka ägde tagit en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Hans utredning från fördelningen ledde mot källan från sjukdomen, ett förorenad vattenpump lokaliserades. detta plats ett pump vid Broad Street, vars handtag han såg mot för att ett fåtal bortkopplat, vilket avslutade kolerautbrottet.
Detta existerar ett från dem allra första kända geografiska analyserna vilket dokumenterats.[1]
Geografiska analyser äger ofta gjorts från människor själva genom för att betrakta kartor, hitta mönster inom landskapet samt lägga genomskinliga kartor ovanpå varandra samt således vidare. en tidigt modell vid geografisk undersökning existerar den kartering såsom Svenska staten lät genomföra kalenderår 1855 till för att ett fåtal reda vid befolkningstätheten inom riket inför planeringen från detta svenska stambanenätet (järnvägsnätet likt staten lät anlägga).
Kartan existerar ett klassindelad rutnätskarta såsom tillsammans med färger visar upp befolkningsfördelningen samt folkmängden. varenda fyrkant plats ett svensk mil bred samt upphöjd, dvs 114,3 kvadratkilometer stor.[2]
År 1962 kom världens inledande operativa GIS inom huvudstad i kanada, Ontario, Kanada, genom utvecklingsinsatser hos den federala avdelningen på grund av skogsbruk samt landsbygdsutveckling (federal Department of Forestry and Rural Development).
Systemet, vilket utvecklades från Dr bekräftelse Tomlinson, kallades "kanadensiska systemet på grund av geografisk information" (Canada Geographic resultat struktur (CGIS) / Système canadien d'information géographique) samt användes till för att lagra, analysera samt hantera information såsom samlats in på grund av Kanadas landinventarium (Canada nation Inventory (CLI) / Inventaire des terres ni Canada (ITC)), en initiativ på grund av för att fastställa den mängd mark, markanvändningen samt dess användningsförmåga såsom fanns vid ruralt område inom Kanada.
Detta gjordes genom för att kartlägga upplysning angående mark, jordbruk, rekreation, djurliv, vattenfåglar, skogsbruk samt markanvändning inom skal 1:50000. Genom sortering från uppgifter tillsammans hjälp från olika faktorer plats detta möjligt för att utföra geografiska analyser.
CGIS plats världens inledande system samt plats ett förbättring jämfört tillsammans med kartläggnings-tillämpningar såsom inom samt på grund av sig ägde metoder till överlagring, mätning, samt digitalisering.
detta stödde en nationellt koordinatsystem såsom sträckte sig ovan all kontinenten, detta ägde ett verklig inbäddade topologi, samt detta lagrade attributdata. såsom en konsekvens från detta besitter Tomlinson blivit känd såsom fader GIS, särskilt på grund av sin användning från överlägg på grund av för att utföra rumslig undersökning från geografiska data.[3] CGI varade mot 1990-talet samt byggde den största digitala databasen ovan jordresurserna inom Kanada.
detta utvecklades liksom en stordatorbaserat schema till stöd inom den federala samt provinsiella resursplaneringen samt förvaltningen. Dess styrka plats kontinentomfattande utvärdering från komplexa datamängder. CGI fanns inte någonsin tillgänglig inom kommersiell form eller gestalt.
År 1964 bildade Howard T Fisher Laboratoriet på grund av datorgrafik samt rumslig undersökning nära Harvard Graduate School of Design (LCGSA 1965–1991), var en antal viktiga teoretiska term inom rumslig datahantering besitter utvecklats, samt såsom vid 1970-talet ägde skapat programvarukod samt struktur, såsom "SYMAP", "GRID" samt "ODYSSEY" - såsom fungerade likt ordagrann samt inspirationskällor till efterföljande kommersiell tillväxt mot högskola, forskningscentrum samt företag ovan all världen.[4]
I start från 1980-talet framkom några affärsmässig leverantörer från GIS-programvara, M & S Computing (senare Intergraph), Environmental Systems Research Institute (ESRI) samt Computer Aided Resource resultat struktur (CARIS), likt lyckades införliva flera från CGI:s funktioner inom sina struktur.
Samtidigt påbörjades utvecklingen från numeriskt värde public domain-system inom slutet från 1970 samt start från 1980-talet. Projektet MOSS, (Map Overlay and Statistical struktur project) startades 1977 inom Fort Collins, Colorado beneath ledning från Western Energy and nation Use grupp (WELUT) samt US Fish and Wildlife Service. Arbetet tillsammans med GRASS inleddes 1982 från US Army Corps of Engineering Research Laboratory (USA-CERL) inom Champaign, Illinois, ett kvist från US Army Corps of Engineers på grund av för att möta nödvändigheten från USA:s armé till programvara på grund av markförvaltning samt miljöplanering.[5]
I mars 1973 försvarade Stig Nordbeck samt Bengt Rystedt sin avhandling Computer cartography.
The mapping struktur NORMAP Location models (Datorkartografi. Kartsystemet NORMAP lokaliseringsmodeller) inom skogsdunge. beneath 1960-talets slut ägde dem båda bedrivit undersökning inom GIS-området samt publicerat en flertal föremål eller textstycken inom ämnet.
Datasystem där kartor lagras och presenteras brukar benämnas GIS (Geografiskt Informationssystem)Detta existerar en tidigt svenskt pionjärarbete inom GIS-området, liksom besitter påverkat utvecklingen ej bara inom land. Avhandlingen behandlar en flertal analyser såsom barriärer, kortaste avstånd mellan punkter, spatiala mönster tillsammans tema vid lokalisering liksom arbetats in inom programpaketet NORMAP.[6]
Bengt Rystedt ägde något tid innan kommit tillsammans ett svar vid "point-in-polygon"-problematiken, detta önskar yttra hur man löser frågan angående ett punkt finns inuti ett polygon alternativt ej, vilket äger fått användning inom samtliga GIS-program världen ovan.
Något ifall GIS-användningen inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Idén för att nyttja koordinatsatta uppgifter inom samhällsplaneringen framfördes från professor Torsten Hägerstrand redan 1955 inom enstaka uppvisning på grund av Byggnadsstyrelsen. Dessa idéer blev tagna upp från Fastighetsregisterutredningen 1968.
Centralnämnden på grund av fastighetsdata bildades på grund av för att genomföra utredningens förslag för att inom digital form eller gestalt överföra fastighetsregister- samt inskrivningsböckerna mot ADB (Automatisk uppgifter Behandling). Dessutom inrättades enstaka sektion vilket ägde mot övning för att ifrån fastighetskartan ta fram enstaka digital centralpunkt på grund av varenda fastighet samt husens digitala koordinater.
ett utvecklingsavdelning bildades beneath ledning från Owe Salomonsson på grund av för att förbättra nyttjandet från fastighetskoordinaterna samt integration mellan förteckning. beneath hans ledning bildades projektet FRIS (Försök tillsammans med Rumsliga Informations System). Kartprogram mm blev tagna fram samt flera rapporter samt internationella möten ordnades. FRIS åtnjöt internationell uppmärksamhet då CFD:s aktivitet flyttade ifrån Sundbyberg mot Gävle följde merparten från utvecklingsavdelningen ej tillsammans samt FRIS lades ner.
Efter denna korta intensiva utvecklingsfas gick utvecklingen långsamt bland annat beroende vid för att koordinatsättningen från fastigheterna gick många långsamt. Utvecklingen inom land samt flera andra länder bromsas även från för att information samt koordinater ej existerar allmänt tillgängliga. Folkräkningsdata ifrån U.S Census Bureau ställs kostnadsfri mot förfogande samt sålunda även dem digitaliseringar vilket görs från gatunätet, sålunda kallade "Tiger-files".
Dessa förhållanden främjar självklart utvecklingen från nya metoder på grund av GIS-användningen.
Metoderna besitter inom land ej fått identisk användning samt tillväxt vilket inom flera andra länder, inom synnerhet inom finans, samhällsplanering samt hälso- samt sjukvård.[källa behövs] Detta sägs bero vid för att ämnet tidigt mutades in från lantmäteri- samt geodesidisciplinerna vilket genom för att betona den tekniska komplexiteten inom metoderna begränsade användandet.
ett betydande faktor mot för att GIS-användandet ej heller helt slagit igenom inom geografin existerar dominansen från kvalitativa geografer inom geografi inom den akademiska världen. Användandet från GIS motarbetades aktivt inledningsvis nära vissa högskola såsom mot modell Berkeley.[källa behövs]
GIS äger fått stort genomslag bland annat inom den biologiska forskningen, något likt möjligen ej framgår därför klart på grund av dem liksom vistas utanför den akademiska världen.
på denna plats besitter man alltmer insett vikten från för att behärska skydda samt skydda naturen vid landskapsnivå. Då existerar detta till forskarna, planerarna, politikerna samt dem likt utför arbetet mycket värdefullt för att äga resurs mot enstaka översynsbild från överlappande ekologiska landskap samt deras placering, storlek samt hur ofta dem förekommer inom landskap man studera.
Metoden äger massiv innebörd på grund av genbanker, då metoden förmå hjälpa mot för att titta förändringar inom hotade klimat. GIS förmå visa vid inom vilken takt förändringar sker samt på det sättet är kapabel man inom period skydda den genetiska mångfalden.
Dessa system läser kartor och tolkar geografiska data (geodata)Metoderna besitter dock fått stort genomslag inom arkeologin var GIS äger blivit en många viktigt redskap. Inom kommunal aktivitet används idag GIS liksom en viktigt verktyg inom framförallt dem tekniska förvaltningarna. en flertal företag vid marknaden fullfölja anpassande verksamhetssystem på grund av kommuner.
Tack vare Google Earth, Hitta.se samt liknande webbaserade (kart)tjänster besitter GIS idag blivit ett vanlig företeelse, dock inom dessa kontext används sällan den terminologin.
För för att sprida användningen samt driva vid utvecklingen från GIS finns bland annat den nationella branschföreningen Geoforum samt regionala SamGIS-föreningar. Geoforum besitter tillsammans tillsammans sektorsmyndigheter såsom Lantmäteriet, Boverket, SCB samt Sjöfartsverket enstaka roll för att driva vid den nationella utvecklingen.
kurs samt undersökning sker vid landets högskola samt högskolor både såsom personlig disciplin alternativt inom andra geovetenskapsrelaterade utbildningar. GIS-metoder sprids även mot andra discipliner.
RasterGIS samt vektorGIS
[redigera | redigera wikitext]Tidigt skilde man rasterGIS ifrån vektorGIS då såväl dataoperationer vilket lagring från uppgifter skilde sig markant åt.
Oftast kunna programvarorna enbart utföra operationer inom enstaka från typfallen inom taget samt ej inom båda samtidigt. RasterGIS besitter många gemensamt tillsammans digital bildbehandling samt besitter sina rötter inom bearbetning från satellitbilder. VektorGIS besitter sina rötter inom rit-program samt CAD.
Komponenter inom GIS
[redigera | redigera wikitext]Enligt definitionen vid en GIS skall detta klara från insamling, lagring, åtkomst, bearbetning, analys samt presentation från geografiska uppgifter.
Datainsamling
[redigera | redigera wikitext]Olika metoder finns på grund av datainsamling. till rasterGIS samlas uppgifter in inom pixelform, dvs diskreta, likformade element tillsammans med lika yta representerar exempelvis enstaka markanvändningsklass samt lagras vid detta sätt liknande ett digital foto. Exempelvis är kapabel digitala flygbilder alternativt satellitbilder användas vilket datakälla.
på grund av vektorGIS samlas uppgifter in inom form eller gestalt från punkter, linjer alternativt polygoner.
Med sina rötter i geografisk vetenskap, länkar GIS samman de flesta typer av datadata förmå ske inom fält tillsammans med hjälp från geodetiska mätinstrument alternativt förmå äldre kartor alternativt annat underlagsmaterial digitaliseras.
Koordinatsättningen från rikets egendomar, såsom nämns ovan, tillhör denna kategori. Datainsamling kunna ske genom för att dem rumsliga objekten tilldelas enstaka identitet liksom finns inom en lista.
Genom för att matcha lista vilket innehåller koordinater tillsammans med andra lista kunna även dessa tilldelas koordinater. varenda svensk existerar mantalsskriven vid ett fastighet samt genom för att matcha vid identisk fastighet inom fastighetsregistret förmå fastighetens koordinater även överföras vid personen. Även genom rumsliga analyser förmå rumslig objekt tillföras uppgifter.
sålunda kunna mot modell digitaliserade försäljningsområden ges data ifrån koordinatsatta befolkningsregister genom s.k. point-in-polygon-analys. information på grund av dem personer liksom faller inom området summeras samt tilldelas detta aktuella området.
GIS står för geografiska informationssystemtillsammans digitala gatunät är kapabel barns väg mot skolan beräknas. Genom för att söka ut dem närmsta gatulänkar till eleverna samt på grund av skolan kunna datorn beräkna den närmsta vägen till varenda skola. Ytterligare modell vid metoder titta nedan.
Lagring från geografisk information
[redigera | redigera wikitext]Geografiska information bör lagras tillsammans med topologi, detta önskar yttra dem inbördes sambanden beskrivna mellan dem olika geografiska objekten.
GIS-programvaror använder speciella datastrukturer inom databaserna på grund av för att klara från för att hantera topologiska kontext. Moderna relationsdatabaser börjar ett fåtal dessa attribut inom sitt grundutförande, varför speciella GIS-databaser möjligen ej behövs inom framtiden. Anledningen mot för att databaserna skall klara från topologi existerar för att den behövs till undersökning.
Analys från geografisk information
[redigera | redigera wikitext]Analysen existerar egentligen kärnan inom GIS. på denna plats är kapabel man dra dem slutsatser man önskar äga ut från sina geografiska information. Beroende vid ifall man äger uppgifter inom rasterGIS alternativt vektorGIS arbetar man vid delvis olika sätt.
flera operationer går för att utföra inom båda systemtyperna, såsom buffertanalys, då man låter svälla ut en sektor kring ett punkt, linje alternativt yta, en angivet önskat mått. Exempel: Hur flera byggnad ligger 50 m ifrån kraftledningen? Denna fråga får man svar vid tillsammans enstaka buffertanalys. andra typer från analyser existerar vilka objekt skär varandra, vilka objekt ligger nära varandra, vilka objekt syns ifrån enstaka viss punkt.
Man är kapabel tillsammans med hjälp från en vägnät beräkna kortaste vägen mellan olika punkter, ett populär bedömning vilket finns inom dem flesta ruttplaneringsprogram idag. tillsammans hjälp från vägnät samt befolkningsdata är kapabel man utföra analyser angående upptagningsområden, affärslägen, konkurrentbevakning, utsläppseffekter, buller- samt föroreningsstudier m.m.
Några typer från analyser:
Presentationsformer
[redigera | redigera wikitext]Att enbart analysera uppgifter utan för att behärska presentera resultatet vid en utmärkt sätt vore meningslöst, varför man behöver utmärkt verktyg till för att illustrera sina analyssvar. detta förmå artikel utritning från buffertzoner tillsammans med tillhörande diagram, angående detta handlar angående exempelvis koncentrationer från en utsläpp av ämnenofta föroreningar likt analyserats etc.
Informationen från kartor är ofta en grund för beslut som fattas av myndigheter, kommuner och regioner – från bygglov till planering av olika verksamheteren GIS äger oftast ett mäktig verktygslåda på grund av för att behärska illustrera information samt analyssvar.
GIS-typer
[redigera | redigera wikitext]I dagligt anförande brukar man indela GIS-applikationer inom olika kategorier samt kalla dem till WebbGIS, mobilt GIS, etc. på grund av för att särskilja olika användningsområden.
detta handlar egentligen ej angående applikationer likt kunna hantera varenda komponenterna inom GIS, utan renodlats på grund av ett bestämd övning.
Desktop-GIS
[redigera | redigera wikitext]Den struktur från GIS-användning likt sker vid ett sofistikerad nivå görs oftast inom Desktop GIS. detta existerar programvara vilket körs lokalt vid ett PC alternativt inom enstaka servermiljö.
beneath denna benämning finns varenda komponenter inom GIS, ifrån data, lagring, bedömning samt presentationsverktyg.
Web-GIS
[redigera | redigera wikitext]Web GIS existerar applikationer likt förmå köras inom enstaka vanlig webbläsare. Allt mer sofistikerad GIS-funktionalitet förs in inom webbaserade GIS-miljöer idag samt möjligheterna existerar snart lika stora vilket på grund av traditionell GIS.
detta finns flera skäl för att nyttja sig från webb-GIS. Några från dem existerar för att kostnaden till klienter elimineras, utbildningsbehovet reducerar då dem besitter en enklare interface, för att man når ett bredare publik samt enklare är kapabel sprida informationen, dock även till för att webbaserat GIS utför detta svårare för att ändra (avsiktligt alternativt oavsiktligt) inom information.
ArcGIS är ett betydligt mer omfattande geografiskt informationssystemUtvecklingen från webb-GIS går många fort samt besitter inom stort sett kommit ikapp klienter (desktop-GIS) vid handläggarnivå, detta existerar dock en stort steg kvar innan detta når upp mot identisk nivå likt dem riktigt avancerade desktoplösningarna erbjuder.
Mobilt GIS
[redigera | redigera wikitext]GIS applikationer likt förmå köras vid handdatorer samt andra mobila enheter existerar ofta enklare varianter från sina Desktop motsvarigheter.
enstaka vanlig funktion inom mobilt GIS existerar hantering från GPS-data såsom sedan kunna användas till positionering alternativt inmätning inom fält.
Allt vanligare blir verksamhetsanpassade mobila GIS-lösningar, var man ute inom fält äger andra krav samt nyttor utifrån detta stationära GIS-verktyget.
Flertalet från dem GIS-leverantörer liksom finns besitter möjligheter tillsammans mobilt GIS, dock detta existerar samtidigt väldigt olika hur man egen äger möjligheter för att påverka dess utformning.
En sektion mobila GIS-lösningar tas fram från GIS-leverantörerna själva, andra från rena konsultbolag samt en tredjeplats alternativ existerar dem specialister inom mobila lösningar samt GIS vilket finns vid marknaden.