Hur ser filamentösa alger ut

För staden, titta Alger, Algeriet. på grund av andra betydelser, titta Alger (olika betydelser).

Olika typer från alger

Alger (latin: algae) existerar dem eukaryota organismer såsom utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever inom dricksvatten samt ej existerar fanerogamer (Fröväxter).

dem flesta alger använder klorofyll på grund av fotosyntesen. dem existerar släktskapsmässigt (fylogenetiskt) vitt åtskilda samt tillhör alltså ej enstaka taxonomisk team.

Till algerna räknas flera olika organismer, ifrån många små samt enkla encelliga mot stora samt komplexa flercelliga organismer, mot modell brunalger vilket förmå bli 60 meter långa samt väga 300 kg.

Cyanobakterier kallades förr felaktigt på grund av "blågröna alger", dock dem existerar bakterier samt ej alger.

Alger besitter traditionellt betraktats liksom enkla växter samt enstaka massiv samling från alger existerar besläktade tillsammans högre växter. dem flesta algerna existerar protister.

Syret släpps ut i vattnet, vilket är viktigt för att hålla vattnet syresatt

mot protisterna räknas även bland annat urdjur, (protozoa), likt traditionellt ansetts mer djurlika. Alger utgör alltså ej ett evolutionär kvist.

Algerna saknar ledningsvävnad till försändelse från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. varenda alger saknar ark, rötter samt blommor samt andra kroppsdel likt utmärker växterna.

dem skiljer sig även ifrån andra protozoer genom för att inom allmänhet existera fotoautotrofer. Detta existerar dock enstaka otydlig distinktion eftersom några alger existerar mixotrofa, detta önskar yttra dem utvinner sin energi genom såväl fotosyntes liksom mot modell fagotrofi samt osmotrofi. Hos några encelliga arter besitter fotosyntesapparaten helt tillbakabildats; dessa alger förlitar sig alltså helt vid externa energikällor.

Alla algers fotosyntetiska förmåga härstammar evolutionärt ifrån cyanobakterierna. Algerna uppskattas stå till omkring 73–87 andel från den globala syreproduktionen.

Alger lever vanligen inom dricksvatten alternativt vid fuktiga ställen. dem återfinns alltså både vid nation samt inom marina miljöer, dock eftersom alger saknar den ledningsvävnad samt andra attribut liksom en liv vid nation kräver existerar dem mer vanligt förekommande inom haven samt inom tropiska miljöer.

Lavar består från enstaka sjöväxt inom symbios tillsammans ett mögelväxt, samt inom lavar är kapabel algen överleva även inom torra miljöer.

Den energin används för att omvandla vatten till syre, en process som kallas fotolys

Algerna besitter ett nödvändig roll inom den marina ekologin. Mikroskopiska arter såsom svävar fritt inom haven (i pelagialen alternativt vattenpelaren) kallas fytoplankton samt utgör den marina näringskedjans primärproducenter samt huvuddelen från havens växtplankton. nära Sverigeskuster finns alger bland annat inom struktur från grönslick närmast vattenytan.

I många höga koncentrationer, sålunda kallad algblomning, förmå dessa alger konkurrera ut andra livsformer genom för att förgifta dem samt artikel farliga till badande människor. Bentiska alger vilket tång växer framförallt inom grunda en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt används bland annat på grund av tillverkning från agar samt gödningsmedel.

Den vetenskap likt studera alger kallas fykologi alternativt algologi.

Alger (latin: algae) är de eukaryota organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är fanerogamer (Fröväxter)

ett vetenskapsman likt studera fykologi kallas algolog alternativt (mindre vanligt) fykolog.

Relationerna mellan alggrupper

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt äger cyanobakterier kallats på grund av blågrönalger eftersom man tillsammans med "alger" avsåg samtliga fotosyntetiska organismer inom havet.

vid senare tidsperiod räknas dock cyanobakterier ej mot algerna. dem tillhör dem äldsta organismerna vilket hittats såsom fossil samt tros härstamma ifrån prekambrium (3,8 miljarder kalenderår sedan) då dem producerade många från detta syre vilket finns inom jordens atmosfär idag.

Cyanobakterierna äger den prokaryota cellstruktur likt kännetecknar bakterier, samt deras fotosyntes äger boende inuti cytoplasman snarare än inom inriktade organeller. Några trådformiga cyanobakterier äger inriktade celler på grund av kvävefixering kallade heterocyster.

Eukaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Alla andra alger existerar eukaryota samt utför sin fotosyntes inom särskilda membranförseddaorganeller kallade kloroplaster.

Kloroplaster innehåller DNA samt äger ett struktur såsom fullfölja för att dem liknar cyanobakterier. Man förmodar därför för att kloroplaster ett gång utvecklats utifrån därför kallade endosymbionter, bakterier likt inneslutits inom ett ytterligare organism.

Vissa alger kan föröka sig antingen asexuellt eller sexuellt

Kloroplasternas funktion varierar mellan olika typer från alger, vilket återspeglar den repetitiva evolutionen från endosymbios. (Se vidare endosymbiontteorin).

Hos tre grupper från alger finns primitiva, ursprungliga kloroplaster:

I dessa grupper omges kloroplasten från numeriskt värde membran samt besitter troligen uppstått ur enstaka enda endosymbios.

Hos rödalgerna äger kloroplasterna ungefär identisk pigmentation såsom cyanobakterierna medan pigmentet hos grönalgernas kloroplaster består från klorofyll a samt b.

, 1986)

Klorofyll b finns hos några enstaka cyanobakterier dock saknas hos dem flesta. Högre växter besitter ungefär identisk pigmentation vilket grönalger samt tros äga utvecklats ur dem.

Två andra grupper besitter gröna kloroplaster vilket innehåller klorofyll b:

Deras kloroplaster omges från tre alternativt fyra membran samt äger troligen erhållits ifrån enstaka upptagen grönalg.

Hos chlorarachniophyta innehåller kloroplasterna enstaka små neuklomorf, detta önskar yttra enstaka reducerad, eukaryot cellkärna likt finns inom vissa plastider (varav chlorarachniophyta existerar en). detta äger spekulerats inom för att orsaken mot för att euglenidernas kloroplaster bara omges från tre membran bör existera för att dem upptagits genom myzocytos (svengelska?) snarare än fagocytos.

Dessa sporer kan vara icke-rörliga (aplanosporer) eller så kan de vara rörliga (zoosporer) och flytta från en plats till en annan med hjälp av flageller

De återstående algernas kloroplaster innehåller samtliga klorofyll a samt c. Klorofyll c finns ej hos prokaryota alternativt huvudsakliga kloroplaster, dock man besitter hittat enstaka genetisk överensstämmelse tillsammans rödalgerna vilket kunna antyda för att detta var finns enstaka släktskap. Bland dessa övriga alger finns:

I dem inledande tre från dessa grupper äger kloroplasterna fyra membran (med enstaka neuklomorf hos kryptfyterna) samt troligen äger dem enstaka gemensam förfader tillsammans med identisk typ från pigmentation.

Typiskt nog äger dinoflagellaternas kloroplaster tre membran, dock mångfalden bland kloroplasterna inom gruppen existerar massiv samt några från dess medlemmar besitter förvärvat sina ifrån olika håll.

I ljusreaktionen tar alger in ljus med hjälp av pigment som klorofyll

Apicomplexa, ett närbesläktad team parasiter, besitter även plastider dock ej egentliga kloroplaster samt tycks äger sitt ursprung gemensamt tillsammans med dinoflagellaterna.

Observera dock för att flera från dessa alggrupper innehåller medlemmar såsom ej längre existerar fotosyntetiska. Några innehåller plastider dock ej kloroplaster samt några saknar mot samt tillsammans med kloroplaster.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Denna nyhet fanns ursprungligen enstaka översättning från motsvarande talar engelska nyhet den 11 september 2006

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata ​​​​​​​​​​​​​ • Fossilworks: 167464​​​​​​ • MycoBank: 514429​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​