Hur påverkas tänkandet avspråkliga skillnader

I april 2015 beslöt Svenska Akademin för att ta tillsammans med detta könsneutrala pronomenet hen inom Svenska Akademins Ordlista (SAOL 14). Pronomenet utlöste enstaka samhällsdebatt liksom inom grunden handlade ifall språklig relativism, skriver Guillermo Montero-Melis inom sin avhandling såsom nyligen lades fram nära Centrum på grund av tvåspråkighetsforskning nära Stockholms Universitet.

Debatten, fortsätter Montero-Melis, handlade ifall om användningen från hen skulle behärska leda mot en mindre könsstereotypiskt tänkande.

förmå hen hjälpa oss för att bortse ifrån könet? Utgångspunkten på grund av denna frågeställning existerar den språkliga relativismens huvudhypotes – för att språket påverkar vårt tänkande.

Relationen mellan tanke samt språk

Frågan ifall vårt tungomål påverkar vårt sätt för att tänka existerar äldre.

Slutligen är språklig variation inte ett fenomen som bara finns i det svenska språket utan mer eller mindre finns det i alla språk

Filosofer äger sedan århundraden igen funderat ovan den. detta finns tydliga modell vid för att tungomål samt tanke inom samtliga fall ej existerar detsamma. flera vilt verkar behärska tänka dock saknar språkförmåga.

Vi människor förmå tänka inom tungomål dock även utan tungomål, mot modell inom bilder, samt oss varenda känner igen situationen var oss saknar dem rätta orden till för att uttrycka ett tanke.

Tanke samt tungomål är kapabel alltså ej existera detsamma. dock detta betyder ej för att tanke samt tungomål ej existerar relaterade alls. Våra idéer uttrycks inom tungomål samt följaktligen förmå språkets utformning, dess grammatik alternativt dess ordförråd, påverka våra reflektioner. således argumenteras detta inom språklig relativism.

Grammatik samt ordförråd skiljer sig viktigt mellan olika tungomål inom världen.

dem flesta från oss äger suttit inom undervisningsrum alternativt gjort resor mot andra länder samt upplevt skillnaderna. dock skillnaderna mellan tungomål förmå artikel mer alternativt mindre subtila. detta existerar möjligen tydlig för att franska substantiv nödvändigtvis existerar antingen maskulina alternativt feminina (le croissant dock la baguette), medan samtliga engelska substantiv existerar helt enkelt the (the croissant samt the baguette).

Vad måste uttryckas samt vilket kunna uttryckas?

Till dem mindre uppenbara skillnaderna mellan världens tungomål hör vilka placeringsverb likt existerar.

inom svenskan finns mot modell flera verb såsom ställa, sätta alternativt lägga. De används på grund av för att förklara hur en objekt placeras vid en annat. inom svenskan existerar själva föremålets attribut samt dess orientering viktigt. Användningen från detta rätta verbet beror nämligen vid hur detta en föremålet ser ut samt hur detta slutligen landar vid detta andra föremålet (t.ex.

vid högkant alternativt liggande platt).

Franska alternativt engelska talare behöver inom motsats mot svenska talare ej uppmärksamma föremålets struktur alternativt orientering. Hur föremålet än ser ut samt hur detta än placeras, därför är kapabel detta beskrivas tillsammans med en enda placeringsverb, nämligen mettre (franska) alternativt put, (engelska). till för att behärska förklara föremålets orientering inom dessa tungomål skulle man bland annat behärska lägga mot små mening, liksom vid engelska upright alternativt flat.

Detta illustrerar klart för att tungomål framför allt skiljer sig åt beroende vid vilket vilket måste uttryckas samt ej vad liksom kan uttryckas.

Varför språken skiljer sig åt vid detta sätt existerar oklart, dock för att dem skiljer sig existerar klart. ifall detta för tillfället existerar därför, vilket språklig relativism hävdar, för att detta tungomål man talar påverkar ens sätt för att tänka, medför detta då även för att talare från olika tungomål inom viss mån tänker olika?

samt ifall detta existerar därför gäller detta då samtliga språkliga aspekter, alternativt bara vissa?

Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi

mot vilken grad skiljer sig inom således fall tänkandet? samt vilka aspekter från tänkandet berörs? detta existerar framförallt dessa problem att diskutera vilket undersöks inom språklig relativism, mot massiv sektion genom experimentella studier.

Ändrar en nytt tungomål sättet för att tänka?

Guillermo Montero-Melis ansluter sig tillsammans sin avhandling mot denna tradition samt studera språklig relativism inom fyra olika experimentella studier.

inom dem inledande numeriskt värde experimenten studera han skillnader mellan hur svenska samt spanska modersmåltalare beskriver samt tänker kring olika situationer.

I dem numeriskt värde andra studierna går han ytterligare en steg längre. han undersöker vad språklig relativism innebär inom enstaka flerspråkig kontext.

Andraspråkstalare börjar sin inlärning av andraspråket med förväntningar som liknar förstaspråket men anpassar sina kategorier efter kort exponering till det andraspråket

dem flesta människor pratar mer än en tungomål. vilket innebär detta på grund av sambandet mellan tungomål samt tanke? Ändrar människor liksom förmå flera tungomål flytande sitt sätt för att tänka beroende vid vilket tungomål dem använder?

När man lär sig en andraspråk, lär man sig då en särskilt sätt för att tänka alternativt använder man andraspråket dock stannar ändå kvar inom sitt förstaspråks tänkande?

Vilken roll agerar ens kunskap samt ens förväntningar inom detta? alternativt mer konkret: hur påverkas svenska modersmålstalare likt lär sig spanska inom sitt sätt för att förklara alternativt tänka ifall händelser då dem talar spanska?

Påverkas dem från dem spanska meningar dem nyligen äger hört?

Montero-Melis undersöker dessa ämnen genom modell vid kausala rörelseskeenden, dvs. situationer var någon får en objekt för att förflytta sig inom enstaka viss riktning, t.ex. för att leda ett tvåhjulig ovan gatan alternativt för att rulla en däck in inom garaget.

tungomål skiljer sig åt hur liknande skeenden beskrivs. Spanska samt svenska anses tillhöra numeriskt värde olika språktyper då detta gäller detta.

Svenska existerar en tungomål var talaren ständigt uttrycker vid vilket sätt enstaka rörelse genomförs. Däcken förmå kastas, rullas, dras alternativt släpas in inom garaget.

Därför har talare av olika språk helt olika världsbild

resultat ifall rörelsesättet finns inom verbet. Riktningen däcken tar anges inom partikeln utanför verbet, ett därför kallad ”satellit”. Däcket rullas in, förbi, genom alternativt framför garaget. Därför kallas tungomål liksom fungerar vilket svenskan, satellitspråk.

I spanskan fördelas informationen ifall rörelsesätt samt riktning omvänt. Riktningen uttrycks framförallt inom verbet samt rörelsesättet är kapabel, dock måste ej, uttryckas inom en mening utanför verbet.

Spanska kallas en verbbaserat tungomål (eftersom riktningen anges inom verbet samt ej inom satelliten såsom inom svenskan). Meningen Hanrullade in däcket inom garaget skulle vid spanska, i enlighet med Montero-Melis, vanligtvis beskrivas likt Entró ett el garaje con una rueda (”han kom in inom garaget tillsammans med en däck”).

Förstaspråket dominerar ej vårt tänkande

Så denna plats såg Montero-Melis experiment samt deras påverkan ut:

• I forskning 1 testades indelningen från svenska samt spanska inom satellit- samt verbbaserade tungomål genom för att modersmålstalare från dem båda språken fick förklara korta videosnuttar.

  Svenskarna uttryckte riktningen verkligen maximalt inom satelliter samt spanjorerna maximalt inom verb. detta överraskade resultatet plats dock för att spanska modersmålstalare använde båda varianterna. Resultaten tyder vid för att dem svensktalande inom upphöjd grad följer enstaka språklig köpcentrum medan dem spansktalande äger ett större flexibilitet.

• I forskning 2 studerades angående modersmålstalare från svenska samt spanska tänker kring rörelseskeenden olika.
  Dels påverkas detta fenomen, språklig variation, av utvecklingen i samhället och dels av hur individer och grupper utvecklar sina unika sätt att använda språket

  Deltagarna inom studien fick sortera videoscenerna i enlighet med deras likhet. Hypotesen fanns för att svenska modersmåltalare skulle uppfatta scener vilket äger identisk rörelsesätt (t.ex. rullar) likt mer lik än spanska modersmålstalare. Deltagarna fick sortera scenerna beneath tre olika betingelser. detta visade sig för att svenskarna verkligen bedömde scenerna tillsammans med identisk rörelsesätt likt mer likt än spanjorerna.

  Detta skedde dock enbart då dem ägde chansen för att förklara scenerna högt alternativt inom detta tysta. då deltagarna hindrades ifrån för att nyttja sitt tungomål, försvann samtliga skillnader mellan spansk-och svensktalande. Slutsatsen, likt Montero-Melis drar, existerar för att språkliga skillnader kan speglas inom tänkandet, dock endast då språket existerar tillgängligt för för att tänka kring enstaka viss situation.

• Studie 3 undersökte ifall svenska andraspråkstalare från spanska överför sina svenska förväntningar (preferens till sättsverb) alternativt angående dem tar ovan detta spanska mönstret (preferens på grund av riktningsverb) då dem beskriver videoscenerna efter för att äga läst spanska meningar.

  Resultatet fanns för att talare tillsammans nedsänkt behärskningsnivå överförde detta svenska mönstret dock talare tillsammans med högre behärskningsnivå anammade detta spanska mönstret. Montero-Melis drar slutsatsen för att andraspråkstalare börjar sin lärande från andraspråket tillsammans förväntningar likt sitt förstaspråk dock för att dem tillsammans ökande behärskningsnivå anpassar sina förväntningar efter dem typiska mönstren inom andraspråket.

• I undersökning 4 slutligen undersökte Montero-Melis ifall andraspråkstalare även ändrar sitt sätt för att tänka mot resultat från för att dem lär sig en nytt tungomål.

  förmå man hitta eventuella effekter från andraspråket vid tänkandet redan bara efter några minuter? Deltagarna skulle igen värdera likheter mellan olika scener dock denna gång ägde dem läst spanska meningar innan. Resultatet fanns för att deltagarna bedömde likhet i enlighet med dem spanska meningar likt dem nyligen ägde läst samt ej i enlighet med mönstret såsom fanns inom deras förstaspråk.

  Genom att undersöka dialektala förändringar kan vi få en fascinerande inblick i hur språk och identitet påverkas av historiska händelser, migration och teknologiska framsteg

  Montero-Melis drar slutsatsen för att språkliga kategorier vilket oss lär oss inom vårt förstaspråk ej dominerar vårt tänkande.

Sammantaget kommer Montero-Melis mot slutsatsen för att studierna visar för att frågan angående om språket oss talar påverkar hur oss tänker ej enkelt kunna besvaras tillsammans med ”ja” alternativt ”nej”.

Språkliga skillnader, fastslår han, kan speglas inom tänkandet, dock endast då språket används på grund av för att tänka kring enstaka viss situation. då detta gäller andraspråksinlärning således visar studierna framförallt för att andraspråkstalare börjar sin lärande från andraspråket tillsammans förväntningar likt sitt förstaspråk.

Med ökande behärskningsnivå anpassar dem dock sina förväntningar efter andraspråkets karakteristiska mönster.

Montero-Melis kunde visa för att detta sker efter många begränsad exponering från andraspråket. denne drar alltså slutsatsen för att förstaspråket ej dominerar vårt tänkande. Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling mot ett berikad medvetande till detta komplexa sambandet mellan tungomål samt tanke, samt dess innebörd på grund av andraspråksinlärningen samt flerspråkigheten.

Text: Susan Sayehli

Källor:

Thoughts in Motion.

The Role of Long-Term L1 and Short-Term L2 Experience when Talking and Thinking of Caused Motion.

Länk mot ytterligare webbplats, öppnas inom nytt fönster.

Montero-Melis, G . (2017). Centrum till Tvåspråkighetsforskning, Stockholms Universitet.

Bylund, Emanuel & Athanasopoulos, Panos (2017). The Whorfian time warp: representing duration through the language hourglass.

Mänskliga språk förändras hela tiden, men vad är det som ligger bakom utvecklingen? I juli drar projektet Cassandra igång där en grupp forskare från Språkbanken Text vill se om det går att förutsäga språkliga förändringar

Journal of Experimental Psychology, General.

Gullberg, Marianne (2009). Reconstructing verb meaning in a second language. How English speakers of L2 Dutch talk and gesture about placement. Annual Review of Cognitive Linguistics7, s. 222-245.

Strömqvist, Sven (2009). Språkets öga: ifall vägarna mellan reflektioner samt ord. Lund: Studentlitteratur.

TV-programmet UR Samtiden – Humanist- samt teologdagarna 2016.

[Elektronisk resurs]: förmå ni ställa enstaka avokado? (2016).