Hur firas alla helgons dag

Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum alternativt Dominica in natali sanctorum, existerar ett kristen fest vilket firas mot martyrers samt helgons ära. Den besitter utan avbrott ingått inom detta svenska kyrkoåret sedan medeltiden.

inom land i norden samt landet existerar samtliga helgons solens tid enstaka allmän helgdag. Den inföll tidigare ständigt den 1 november dock flyttades mot inledande söndagen inom november. nära den svenska helgdagsreformen flyttades den mot den veckodag såsom infaller mellan den 31 oktober samt 6 november.^[1] inom land i norden flyttades den numeriskt värde tid senare, mot lördagen.^[2]

Ursprungligen fanns dagen alltså ett fast helgdag den 1 november, enstaka ställe den behållit inom andra länder.

Inom den latinska riten inom romersk-katolska kyrkan existerar den 1 november, såsom varenda helgons dygn, ett från dem förpliktande helgdagarna.

Efter motioner inom Sveriges riksdag ifall för att öka antalet arbetsfria dagar beneath hösten flyttades samtliga helgons solens tid mot enstaka veckodag, såsom därmed blev allmän helgdag (lördag fanns dåförtiden ett arbetsdag).

Kanske vill du delta i en minnesgudstjänst eller besöka en kyrkogård för att tända ett ljus på en väns eller släktings grav

Samtidigt ändrades almanackans namn vid 1 november mot Allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter samtliga helgons dygn fick karaktären från varenda själars dygn, mot minne från samtliga döda. Sedan existerar detta även en från dagens officiella namn inom Den svenska evangelieboken.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Seden för att uppmärksamma helgon samt martyrer vid olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, samt snart även nödvändigheten från ett samlingsdag på grund av mindre avgörande helgon såsom ej fått ett personlig ställe inom kalendern.

Högtiden är inte identisk med de närliggande syskonen halloween (»allhelgonaafton«, den 31 oktober), allhelgonadagen (den 1 november) och alla själars dag som firas den 2 november av romersk-katolska kyrkan

Därför infördes enstaka ”alla (övriga) helgons dag” till dessa. Inom dem ortodoxa kyrkorna sker firandet ej vid hösten utan inledande söndagen efter pingst. på grund av ortodoxa kyrkan fanns åminnelsedagens ursprung samtliga martyrers fest, vilken firades mot modell inom Antiokia. Även inom den romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen äga skett vid våren. Efter Pantheons invigning mot kyrka den 13 femte månaden i året hänsköts firandet mot den 1&#;november.

Datumet fastslogs beneath påven Gregorius VII.^[3]

En koppling mot mer allmän minnesdag ovan dem döda uppstod även tidigt.

Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden

Detta besitter rötter inom förkristna keltiska traditioner samt övertogs sedan från dem kristnade germanerna. Man trodde för att dem döda inom samband tillsammans med sommarens slut samt vinterns start återvände bostad samt behövde vägledas tillsammans ljus samt eldar, vilket lever kvar inom den moderna seden för att tända ljus, smycka samt vaka ovan anhörigas gravar.

Inom den katolska kyrkan infördes vid talet (med start inom Cluny tid ) alla själars dag den 2 november, vilket ett dygn då man bör minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan till dem döda, samt kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar dem döda "requiem aeternam" – "evig vila".

I samband tillsammans med reformationen upphörde varenda själars solens tid för att artikel helgdag inom protestantiska länder dock ägde inom landet ännu inom talets almanackor namnet Själadagen.

Den återinfördes inom Svenska kyrkan liksom helgdag samt infaller vid söndagen efter samtliga helgons dag; den ägde då informellt firats denna solens tid sedan talet. på grund av för att ej blanda samman "alla helgon" samt "alla döda" firas i enlighet med års evangeliebok "Alla helgons dag" ständigt vid enstaka veckodag inom start från november. Den nästa "söndagen efter samtliga helgons dag" äger namnet "Alla själars dag".

Kollektbönen beneath samtliga helgons dygn markerar religiös officiella inställning mot helgonen, då man ber för att "förebilden" från "helgonens skara" skall "väcka oss mot en heligt liv således för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar".^[4] inom Svenska kyrkan existerar detta just "helgonen" liksom existerar temat vid samtliga helgons dag.^[5]:

Seden för att tända ljus vid gravarna inom allhelgonatid växte inom land fram mot slutet från talet.

Allhelgonahelgen består av alla helgons dag, på lördagen, och alla själars dag, på söndagen

inom äldre tradition tändes gravljus maximalt vid julafton, ett sed vilket levde kvar in vid talet.^[6]

I den finska folktraditionen firades tidigare skördefesten kekri, liksom sammanföll tillsammans med allhelgonadagen. Kekri markerade arbetsårets slut samt flera spådomar samt seder kring festen äger senare förflyttats mot jul samt nyår.

Halloween besitter ibland setts liksom ett modern utgåva från kekri.^[7]

Halloween – samtliga helgons afton

[redigera | redigera wikitext]

I anglosaxiska länder motsvaras dagen före varenda helgons dygn snarast från den folkliga Halloween – ett förvanskning från detta ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton) – tillsammans barnupptåg från olika stöt, enstaka sed vilket sedan mitten från talet besitter vunnit spridning även inom land, var detta fått ta ovan ett sektion seder ifrån detta folkliga påskfirandet.

beneath Halloween inom anglosaxiska länder besöker små människor klädda inom skräckmundering byggnad utanför vilka ett urgröpt pumpa ställts fram. Barnen förmå existera utklädda mot onda väsen vilket häxor, spöken alternativt liemannen. Ur den utplacerade pumpan äger en skräckinjagande låtsasansikte skurits inom avsikt för att skrämma försvunnen onda andar.

Barnen ringer vid samt ifall någon öppnar frågar barnen "bus alternativt godis?".

Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum eller Dominica in natali sanctorum, är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära

för att välja bus innebär för att en skämtsamt rackartyg kommer för att drabba dem liksom äger besöks. Detta bör symbolisera dem onda andar såsom följt tillsammans upp nära årets resultat. ej bara kära anhöriga liksom äger lämnat oss beneath året kommer upp likt goda andar; även dem onda frigörs nära skörden. Därför ställs pumpan fram på grund av för att mota försvunnen dem onda andarna ifrån våra bostad.

dem onda andarna avskyr allt tillsammans ljus, såsom solljus alternativt eldsken. Därför existerar detta viktigt för att tända en levande ljus inom pumpan på grund av för att öka den avskräckande effekten. ett sektion från seden går ut vid för att respektera dem liksom ej firar Halloween, samt en bostad utan pumpa nära ingången anses fredat samt deltar ej inom firandet.^[8][9]

Halloween infaller inom dem länder var sederna uppstått samt vuxit fram ständigt den 31 oktober, eftersom detta existerar den dagen likt existerar All Hallow's Eve inom dessa länder, tillsammans med varenda helgons dygn likt fast helgdag dagen därpå, den 1 november.

inom landet existerar detta ju rent faktiskt "Alla helgons afton" dagen före samtliga helgons ljus, dvs fredagen vilket infaller mellan 30 oktober samt 5 november, dock detta finns ingen levande praxis inom land på grund av då Halloween vore rimligast för att fira på denna plats. eftersom detta tidigt fanns enstaka motsättning var svenskar vana nära traditionellt svenskt allhelgonafirande tillsammans ljus vid gravar ej ville titta utklädda spöken löpa omkring identisk dygn besitter frågan varit livligt debatterad samt detta finns alternativt besitter funnits ett opinion på grund av "fredag bus, veckodag ljus" dock vid senare tid (senare delen från talet) verkar ett mer dogmatisk linje bunden mot datumet 31 oktober dominera bland dem vilket yttrar sig inom frågan.

Traditionellt sker beneath allhelgonhelgen högtidlighållandet från döda släktingars minne genom för att besöka samt dekorera deras gravar.^[10][11] Kyrkan markerar detta genom gudstjänster vid varenda själars solens tid, vilket infaller dagen efter, detta önskar yttra vid söndagen.

Alla helgons dag är en högtid med rötter i den katolska tiden som fått ökad betydelse i Sverige under senare delen av talet

Kyrkoårets texter

[redigera | redigera wikitext]

I Svenska kyrkan läses nästa texter vid varenda helgons ljus, beroende vid årgång:^[1]

Årgång 1	Årgång 2	Årgång 3
Gammaltestamentlig text:	Jesaja –10	Jesaja –22	5 Mos –5
Epistel:	Uppb –17	Hebr –3	Hebr –24
Evangelium:	Matt –12	Matt –16	Luk –26

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]