Får man dricka alkohol innan en operation

Patientsäkerhetsarbetet till opererande specialiteter besitter ofta fokuserat vid teknik, organisation samt rutiner. Bland patientbundna riskfaktorer äger vid senare kalenderår tobaksrökning uppmärksammats såsom ett påverkbar individuell riskfaktor. Rutiner äger skapats till för att rökstopp, alternativt åtminstone en allvarligt försök därtill, bör föregå varenda elektiv operation.

idag kommer allt fler studier angående alkoholens innebörd till operationskomplikationer.

oss uppdaterar denna plats kunskapsläget, beskriver några kända mekanismer likt kunna förklara riskökningen samt samtalar om kring implementering.

Riskabel alkoholkonsumtion existerar vanlig

I medelvärde dricker svensken (15 kalenderår samt äldre) 9,9 liter ren alkohol per kalenderår [1], samt ca 70 andel från befolkningen existerar alkoholkonsumenter [2].

detta existerar dock massiv variation mellan olika individers konsumtion, samt antal personer tillsammans riskabel alkoholkonsumtion (Fakta 1) beräknas mot 1 000 000 [3].

Förutom skador samt tragedier orsakar alkohol mer än en sextiotal olika sjukdomstillstånd, varav dem vanligaste existerar olika former från hjärt–kärlsjukdomar, leverskador, cancer samt psykisk ohälsa [2].

i enlighet med enstaka skattning inom landet avseende kalenderår 2009 inträffade detta året 4 500 dödsfall var alkohol orsakade alternativt signifikant bidrog mot dödsfallet. identisk kalenderår dog 6 400 personer från tobaksrelaterade orsaker [4].

Riskbruk från alkohol besitter uppmärksammats inom Socialstyrelsens nationella riktlinjer på grund av sjukdomsförebyggande metoder. [5]. för tillfället växer även evidensen på grund av alkoholens innebörd likt ett oberoende riskfaktor inom samband tillsammans operation.

Högkonsumenter besitter fler postoperativa komplikationer

De inledande studierna likt visade högre frekvens kirurgiska komplikationer hos patienter tillsammans med långvarigt missbruk alternativt upphöjd alkoholkonsumtion kom vid 1980-talet [6].

flera från dem tidiga rapporterna fanns dock ej skapade på grund av för att bedöma alkoholens effekter; man utgick helt enkelt ifrån studier var patienternas dryckesvanor fanns redovisade. Man såg t ex för att alkoholmissbrukare ägde 2–5 gånger ökad postoperativ morbiditet, framför allt vid bas från infektioner, blödning samt kardiopulmonella komplikationer [7].

Under dem senaste 15 år äger mer välgjorda studier publicerats, vilka kunnat visa alkoholkonsumtionens innebörd, även nära lägre konsumtionsnivåer.

Den senaste översikten ifrån 2013 identifierade 3 676 studier, varav 55 inkluderades inom analysen [8]. Högkonsumenternas riskökning dem inledande 30 postoperativa dagarna fanns signifikant samt inom storleksordningen 23–80 andel. Signifikanta riskökningar sågs till varenda infektioner (riskkvot [RR] = 1,73), sårkomplikationer (RR = 1,23), lungkomplikationer (RR = 1,80), förlängd sjukhusvistelse (RR = 1,23) samt intensivvård (RR = 1,29).

Vid nedsänkt alternativt måttlig alkoholkonsumtion sågs ingen ökning från total dödlighet. enstaka subanalys från dem studier var högkonsumtion plats uppenbart definierad, liksom exempelvis minimalt 24 gram per solens tid (kvinnor) alternativt 36 gram per ljus (män), visade dock för att patienter tillsammans uppenbart definierad högkonsumtion ägde enstaka relativ riskökning på grund av död vid 2,68.

Riskökningen tycks existera generell samt oberoende från ingreppets art, akut alternativt planerat, små alternativt massiv operation samt gälla till olika patientgrupper [9, 10].

Alkoholintervention reducerar komplikationerna

Kan man minska riskerna genom intervention på grund av högkonsumenter?

Redan 1999 visade ett randomiserad kontrollerad undersökning för att högkonsumenter liksom genomgick kolorektal kirurgi sänkte sin komplikationsfrekvens ifrån 74 andel mot 31 andel angående dem fick stark alkoholintervention bestående från konversation, abstinensprofylax samt kontrollerat disulfiramintag beneath 1 kalendermånad före operation [10].

2012 kom ett Cochraneöversikt från effekten från preoperativ alkoholintervention vid operationskomplikationer [11]. detta finns ännu erhålla randomiserade intervenerande studier, samt Cochraneanalysen identifierade bara numeriskt värde studier vilket plats tillräckligt välgjorda på grund av inklusion. Cochraneanalysens slutsats plats för att högkonsumerande patienter vilket fick stark alkoholintervention beneath 4–8 veckor preoperativt utvecklade signifikant färre postoperativa komplikationer, samt minskningen fanns ca 70 andel jämfört tillsammans kontroller.

Alkoholintervention inom dem numeriskt värde studierna äger haft helnykterhet likt uppgift samt bestått från t ex patientutbildning, abstinensprofylax, förhindrande av återfall samt kontrollerad disulfirambehandling.

Farmakologisk stödbehandling tillsammans med disulfiram besitter inom flera metaanalyser visats existera produktiv på grund av för att nå nykterhet vid vykort sikt [12, 13].

Liknande schema används även inom enstaka idag pågående randomiserad undersökning, Scand-Ankle, vilken undersöker effekten vid komplikationer efter ankeloperation bland patienter tillsammans upphöjd alkoholkonsumtion. Hittillsvarande effekt visar för att 6 från 10 patienter inom alkoholinterventionsgruppen existerar biokemiskt validerat nyktra inom 6 veckor preoperativt mot 1 från 10 inom kontrollgruppen [14].

enstaka kliniskt kontrollerad forskning angående effekten från alkoholreduktion genom enbart vykort rådgivning (brief intervention) preoperativt kunde ej visa reducerad komplikationsfrekvens inom interventionsgruppen [15].

Biverkningarna från alkoholfri operation existerar små.

Vanligast existerar omaket för att ändra sin levnadsvana. tillväxt från seriös abstinensreaktion är kapabel enkel undvikas tillsammans riktig intervention.

Hur många existerar på grund av mycket?

Finns något tröskelvärde liksom kunna kategorisera riskpatienter respektive icke-riskpatienter tillsammans med avseende vid alkohol? dem tidiga studierna besitter haft en högt gränsvärde på grund av definitionen från riskpatienter nära kirurgi, oftast ca 60 gram alkohol/dag, vilket motsvarar 5 standardglas, alternativt nästan ett glas alkoholhaltig alternativt 20 cl sprit [9, 16].

Senare studier äger demonstrerat ökade risker nära ca 2 standardglas per solens tid. Denna mängd 2 veckor preoperativt dubblerade postoperativa komplikationer [17]. oss känner dock ej mot någon nedre riskgräns; data angående denkbar risker bör därför övervägas mot alla.

Identifiera riskpatienterna

Avgörande existerar främst kvantiteten alkohol veckorna före operation, ej angående alkoholberoende alternativt alkoholproblematik inom övrigt föreligger.

Detta medför för att vanliga screeningmetoder till alkoholproblem, t ex AUDIT (alcohol use disorders identification test) alternativt den mindre utgåvan AUDIT-C, ej existerar fullt adekvata [17].

En alkoholanamnes inför kirurgi förmå helt enkelt börja tillsammans med enstaka fråga angående då patienten senast drack någon alkohol.

ifall detta existerar flera månader sedan, påverkar detta ej operationsrisken. Annars kunna anamnesen fortsättas tillsammans vad man vanligtvis dricker samt hur många [5]. Denna kartläggning existerar enklare samt blir tryggare tillsammans med den teknik såsom kallas »timeline follow-back«. Läkaren intervjuar då patienten ifall alkoholkonsumtionen systematiskt, solens tid till solens tid 4 veckor tillbaka inom tiden.

Man börjar föregående sju dagar samt går successivt tillbaka inom tiden.

en förenklat sätt existerar för att intervjua systematiskt angående den senaste veckan samt fråga angående denna plats representativ även till dem 3 veckorna dessförinnan [14]. nära elektiva ingrepp är kapabel patienten egen inom lugn samt ro, tillsammans med stöd från sin almanacka, notera ned sin konsumtion dem senaste 4 veckorna [18, 19].

Biologiska markörer äger använts på grund av identifiering, dock existerar enstaka grovmaskig teknik tillsammans nedsänkt sensitivitet samt nedsänkt specificitet [7, 9].

enstaka alkoholanamnes äger bara falskt negativa svar (låg sensitivitet); dem såsom uppger riskfyllt drickande, äger detta även. Alkoholmarkörer kunna dock komplettera samt användas till validering från nykterhet samt likt motivationshöjande återkoppling mot patienten ifall detta förbättrade hälsoläget vid bas från nykterheten.

För för att anamnesen bör upplevas betydelsefull på grund av patienten bör man ursprunglig informera betalkort angående den ökade operationsrisken tillsammans alkoholkonsumtion.

Efter kartläggningen följer man upp tillsammans ett förslag eller något som erbjuds angående mer upplysning samt stöd till för att ändra vanorna angående detta behövs. detta existerar vanligt för att patienter underskattar sin alkoholkonsumtion. likt ständigt inom kliniken måste man nyttja sitt sunda förnuft inom värdering från svaren, dock undvika moralisering samt för att uppväcka lån alternativt skam.

Alkohol existerar enstaka påverkbar riskfaktor samt bör hanteras vid identisk sätt likt andra kirurgiska riskfaktorer. detta existerar demonstrerat för att högkonsumerande patienter upplever stark preoperativ alkoholintervention betydelsefull samt för att följsamheten existerar upphöjd [20].

Orsaker mot dem ökade operationsriskerna

Vad ligger mot bas till den ökade komplikationsfrekvensen?

Patofysiologin inkluderar framför allt sämre blodstillande, sänkt akut infektionsförsvar, ökad kardiovaskulär tryck samt sämre sårläkningsförmåga. Dessa förutsättningar föreligger redan då patienten kommer mot operation. Därtill finns en förhöjt kirurgiskt stressvar beneath samt omedelbart efter operationen. Nedan anges några från alkoholens generella effekter vilket är kapabel äga innebörd samt vad likt observerats inom studier från operation vid symtomfria högkonsumerande patienter, var kliniska följdsjukdomar uteslutits (i någon lärande äger även levercirros uteslutits tillsammans biopsi) [10].

Hemostas.

Alkoholens interaktion tillsammans med hemostasen existerar komplex samt mångfasetterad angående trombocytfunktion, fibrinolysaktivitet samt plasminogenaktivering. Exempelvis reducerar blodplättarnas normala aggregation nära exponering till t ex trombin, samt detta sitter inom flera timmar. Däremot ökar blodplättarnas aggregation nära exponering på grund av trombin efter högkonsumtion från alkohol, likt en rekylfenomen [21].

Den primära risken inom operationssammanhang består emellertid inom ökad koagulationstid per- samt postoperativt [22]. nära kirurgi tillkommer även effekten från tromboembolisk profylax.

Infektion. Den allmänt ökade alkoholrelaterade infektionsrisken beror framför allt vid hämning från detta cellulära försvaret.

Mekanismerna existerar välstuderade samt mångfasetterade samt inkluderar benmärgshämning, transformation mot makrofager samt NK-celler, migration, kemotaxis, adhesion samt cytokin- samt interleukinbildning [23]. inom operationssammanhang existerar detta demonstrerat för att detta samlade immunsvaret (typ 4-reaktionen) existerar försämrat bland alkoholpatienter. Detta existerar en mått vid infektionsförsvarets funktion samt korrelerar direkt tillsammans den postoperativa infektionsrisken [22].

på denna plats existerar detta framför allt sårinfektioner, urinvägsinfektioner samt pneumonier vilket existerar relevanta.

Som modell visade ett klinisk lärande vid 213 manliga tarmopererade patienter för att 38 andel bland dem 121 vilket plats högkonsumenter fick pneumonier jämfört tillsammans med 10 andel respektive 7 andel hos numeriskt värde kontrollgrupper från socialt drickande respektive helnyktra patienter.

vilket totalitet plats infektionsfrekvensen ökad 3–4 gånger hos högkonsumenterna. detta fanns ingen skillnad vid ålder, traumapoäng alternativt nivå från multiorgansvikt omedelbart efter operationen [24].

En ytterligare prospektiv lärande bland 807 operationspatienter visade för att upphöjd alkoholkonsumtion besitter mer än 3 gånger sålunda massiv innebörd till sårinfektioner likt både kontaminerade sår samt långa operationstider, medan fysiskt ställning eller tillstånd i enlighet med ASA-klassifikation (American samhälle of Anesthesiologists) ej ägde innebörd [25].

Hjärta–kärl. Den ökade kardiovaskulära belastningen besitter flera komponenter samt inkluderar alkoholens blodtryckshöjande utfall, arytmibenägenhet samt subklinisk kardiomyopati tillsammans dilaterad vänsterkammare samt reducerad ejektionsfraktion [26-29].

Dessa status återfinns även bland högkonsumerande operationspatienter.

Stress. Såväl alkoholkonsumtionen inom sig likt abstinens medför även enstaka stressbelastning tillsammans förhöjd sympatikustonus samt aktiverad hypofys–binjureaxel. Detta medför för att patienten beneath operationen utvecklar ökat stressvar tillsammans med förhöjd adrenalin-, noradrenalin- samt kortisolkoncentration inom plasma inom tillägg mot detta stressvar liksom kirurgin medför [10].

Resultatet är kapabel bli ökad tryck vid känsliga alternativt sviktande kroppsdel, vilket ytterligare ökar risken till kliniskt relevanta komplikationer.

Sammantaget sett äger dem flesta högkonsumenter någon form eller gestalt från subklinisk organpåverkan från innebörd till operationskomplikationer; nästan samtliga besitter reducerad akut immunkapacitet, påverkad blodstillande samt ökad stressberedskap, samt varannan mot plats tredjeplats äger reducerad hjärtfunktion [10, 22].

Denna resultat existerar oftast asymtomatisk, dock dysfunktionen beroende vid exempelvis hämning från immunceller, reducerad ejektionsfraktion alternativt förhöjt kirurgiskt stressvar existerar mätbar samt ett betydelsefull sektion från patofysiologin nära tillväxt från postoperativa komplikationer. Dessbättre existerar detta demonstrerat för att dem flesta från dessa dysfunktioner existerar reversibla [11, 29] inom 1 sju dagar mot 2 månader nära nykterhet (Tabell I).

Stort behov från ytterligare forskning

Litteraturen ifall alkohol vilket riskfaktor nära operation inkluderar både kliniska kohortstudier samt kliniskt kontrollerade och/eller randomiserade studier.

Flera viktiga riskfaktorer, t ex ASA-poäng, ålder, kön, operationslängd, kontaminering samt traumapoäng, besitter beaktats liksom ofta tobaksrökning [10, 17, 22]. Några från dem äldre studierna kontrollerar dock ej till tobak [7, 25]. Rökning existerar väletablerad vilket oberoende riskfaktor [30], samt frekvensen rökare existerar högre bland riskbrukare från alkohol [31], varför storleksordningen från komplikationer förmå bli felaktigt högre inom riskbrukargruppen inom dessa studier.

Det saknas studier liksom utvärderar effekten från olika sorters alkoholintervention vid postoperativa komplikationer.

Optimal period till preoperativ alkoholabstinens inom olika situationer bör utvärderas vad gäller såväl patofysiologi liksom komplikationsfrekvens liksom betydelsen från postoperativ nykterhet beneath tiden vävnadsregeneration pågår. Eventuellt potentierande effekter från intervention från flera olika ohälsosamma levnadsvanor existerar även bristfälligt belagda, t ex rökning samt alkohol.

Även studier vid patientrelaterade utfallsmått likt livskvalitet samt hälsoekonomiska beräkningar existerar få.

Dags för att producera rutiner till alkoholfria operationer

Det besitter tillsammans med tiden blivit alltmer tydlig för att alkohol ökar risken på grund av postoperativa komplikationer inom avgörande grad samt för att den alkoholmängd likt påverkar existerar mindre än man tidigare trott.

Då kirurger ständigt informerar sin patient ifall operationsrisker samt hur dem är kapabel minimeras, måste även denna riskfaktor ingå vilket ett naturlig sektion från patientinformationen, likaväl likt upplysning ifall t ex rökning alternativt förhöjt blodtryck.

Det existerar självklart patienten liksom bestämmer angående sina levnadsvanor.

dock kirurg samt anestesiolog inkluderar alkoholbruket inom riskbedömningen likt ett naturlig sektion inom patientsäkerhetsarbetet. Patienten bör existera delaktig inom denna risk–nyttaanalys, samt varenda högkonsumenter bör erbjudas evidensbaserad stark alkoholintervention.

Information mot ett patient angående dem påtagligt minskade riskerna är kapabel artikel en kraftfullt incitament på grund av ett nykter period.

Alkohol förmå existera en fylld med energi eller spänning samtalsämne likt ibland upplevs personligt alternativt moraliserande. Sådan resultat måste därför artikel patientcentrerad samt ges sakligt samt kunskapsbaserat till för att artikel pålitlig [32]. Operatör, anestesiolog samt primärvården, liksom ofta existerar remittent mot kirurgi, besitter varenda enstaka roll inom för att motivera sin riskdrickande patient mot nykterhet inom samband tillsammans med operationen.

Riskreduktionen nära alkoholfrihet existerar därför avgörande för att detta bör artikel rekommendationen nära dem flesta elektiva operationer.

detta finns god stöd till enstaka alkoholfri tidsperiod vid 4–8 veckor. då detta ej existerar möjligt för att vänta således länge tillsammans operation, finns teoretiska skäl för att anta för att även mindre tids nykterhet samt alkoholintervention existerar från värde. detta äger även börjat anlända forskningsstöd på grund av detta, inklusive enstaka hälsoekonomisk granskning vilket visar massiv potential på grund av kostnadsreduktion nära stark alkoholbehandling mot patienter inför akut ankelfrakturkirurgi [14].

Det förmå artikel en dilemma för att att fatta beslut eller bestämma något angående ett elektiv operation bör uppskjutas alternativt ej på grund av för att behärska äga ett nykter preoperativ fas. Detta får avgöras inom enstaka sammanvägd riskbedömning. detta finns inga nationella rekommendationer likt stöd till detta praktiska genomförandet.

Hittillsvarande studier besitter demonstrerat för att detta existerar tidskrävande för att producera rutiner till såväl screening från patienters alkoholvanor likt intervention nära högkonsumtion.

på grund av för att säkerställa samt behålla nykterhet besitter krävts rådgivning tillsammans motiverande konversation, patientundervisningsprogram samt farmakologisk stödbehandling. Kirurgiska discipliner besitter vanligen ej rutiner på grund av samt vana tillsammans detta.

För implementering från alkoholfri operation finns goda erfarenheter ifrån rökfri operation för att bygga vidare vid.

vid vissa vårdinrättning besitter startats initiativ till för att samordna rökfri samt alkoholfri operation beneath arbetsnamn vilket »Stark inför operation« alternativt »Sund samt trygg inför operation«. Berörda vetenskapliga föreningar förmå på denna plats äga många viktiga roller.

Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta 1.

Definition från riskbruk [33]

Med riskbruk från alkohol menas vanligen

• >14 standardglas/vecka på grund av män 
• >9 standardglas/vecka till kvinnor 
• ≥5 standardglas nära en situation på grund av män 
• ≥4 standardglas nära en situation till kvinnor
• Ökad känslighet, t ex graviditet, sjukdom, läkemedels­interaktion, beroenderisk

Med riskbruk från alkohol inom relation mot kirurgi bedöms riskgränsen inom stället vara

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol.

Detta finns inom t ex 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12 cl alkoholhaltig, 4 cl sprit