När anslöt sig sverige till europakonventionen

Europadomstolen samt den svenska rättsordningen*

Av justitierådet HANS DANELIUS

Antalet stater liksom existerar anslutna mot Europakonventionen angående dem mänskliga rättigheterna äger successivt vuxit samt uppgår idag mot detta existerar 22 stater från växlande storlek samt innebörd. Några från dem — Västtyskland, Storbritannien, land i västeuropa samt Italien — existerar många stora tillsammans med ett befolkning vid 50 miljoner alternativt mera.

andra existerar många små tillsammans med ett befolkning långt beneath 1 miljon. Dit hör Island, Luxemburg, Malta, Cypern samt dem allra minsta, Liechtenstein samt San Marino. Totalt rör detta sig emellertid angående drygt miljoner människor, på grund av vilka konventionen utgör ett gemensam kodex från primär rättighetsbestämmelser. Detta får anses artikel en många stort befolkningsunderlag på grund av ett domstol samt enstaka kommission liksom faktiskt bara arbetar vid deltid.
    Tidigare fanns detta enstaka sektion stater såsom ägde anslutit sig mot konventionen dock liksom ej ägde godkänt rätten till enskilda personer för att föra mål ifall förbrytelse mot konventionen.

Numera besitter emellertid samtliga dem 22 staterna även godtagit denna s. k. enskilda klagorätt.

Detta innebär att svensk lagstiftning och praxis måste vara förenlig med konventionens bestämmelser och att enskilda personer har rätt att vända sig till Europadomstolen om de anser att deras rättigheter har kränkts

Detta betyder för att en uppgift för tillfället förmå anhängiggöras mot vilken såsom helst från dem 22 staterna från ett enskild individ inför Europakommissionen.
    Av dem 22 staterna besitter 21 — d. v. s. varenda utom Turkiet — även underkastat sig Europadomstolens jurisdiktion. detta innebär för att klagomål mot dessa 21 stater efter behandling nära kommissionen beneath vissa förutsättningar är kapabel föras vidare mot slutligt kritisk från Europadomstolen.
    Europakommissionen påbörjade sin aktivitet samt äger hittills behandlat mellan 13  samt 14  uppgift.

Domstolen började fungera något senare — — samt från dem flera klagomålen mot kommissionen existerar detta bara någon enstaka andel liksom mot slut besitter hamnat hos domstolen. detta rör sig totalt angående cirka mål.
    De syfte vilket hittills äger avdömts från domstolen äger gällt 13 olika stater, samt dem flesta från dessa stater äger enstaka alternativt flera gånger fått uppleva för att domstolen ansett dem äga kränkt konventionens garantier på grund av dem mänskliga rättigheterna.

inom start betraktades ett sådan fällande dom möjligen likt något pinsamt samt nedsättande till den stat likt råkade ut på grund av detta, dock efter grabb besitter staterna vant sig nära för att dem ibland

vinner samt ibland förlorar en syfte utan för att någotdera ses likt något särskilt uppseendeväckande.
    För land dröjde detta ganska länge innan man fick uppleva vid för att Europakonventionen betydde något även på grund av svenska rättsförhållanden.
    När land anslöt sig mot konventionen inom start från talet, tog regeringen ganska enkel vid dem förpliktelser vilket den medförde till oss.

Den proposition såsom avgavs mot riksdagen ¹ fanns mot ytterlighet summarisk samt innehöll nästan ingenting från utvärdering från hur svensk riktig uppfyllde konventionens krav. inom propositionen genomgicks konventionens innehåll vid cirka numeriskt värde trycksidor, varefter departementschefen vykort konkluderade: "En analys från dem inom konventionen upptagna rättigheterna ger nära handen, för att detta inom beskrivningen från desamma icke lärer möta något hinder till landet för att att koppla eller förena med något sig mot konventionen." samt då detta gällde den skrivelse likt senare besitter skapat stora bekymmer på grund av landet, produkt 6 angående rätten mot domstolsprövning, finner man inom propositionen bara enstaka enda fras, vilket lyder vid nästa sätt: "Bestämmelserna inom art.

6 angående rättegångsgarantierna äro inom full utsträckning täckta från rättegångsbalken."
    Allmänt sett är kapabel man nog yttra för att propositionen genomsyras från tanken för att land borde visa god vilja samt medverka mot genomförandet från ett internationell överenskommelse vilket tog sikte vid för att utveckla rättsförhållandena inom andra länder än vårt eget.
    En omständighet tyder emellertid vid för att man möjligen trots allt ej fanns således trygg vid för att konventionen fanns helt harmlös ens inom förhållande mot landet.

Regeringen fanns nämligen ej beredd för att föreslå riksdagen för att landet skulle lyda sig Europadomstolens jurisdiktion. inom propositionen uttalade departementschefen inom denna fråga följande: "Innan erfarenheten demonstrerat, för att detta nära sidan från kommissionen finnes en praktiskt behov från domstolen, finner jag icke, för att landet bör avgiva någon förklaring från sistnämnda slag." (d.

v. s. angående godtagande från domstolens jurisdiktion).
    I ett skrivelse likt publicerades inom Svensk Juristtidning många tid senare, , utvecklade utrikesministern, den inflytelserike Östen Undén, dem skäl likt nedsänkt på baksidan regeringens skeptiska hållning mot domstolen.² Undén ansåg på grund av detta inledande för att konventionen gick alltför många in inom specifikation då detta gällde för att kodifiera dem mänskliga rättigheterna.

han framhöll för att möjligheterna samt riskerna till olika tolkningar från konventionen ökade vid bas från den detaljmässiga regleringen. denne menade vidare för att rättsskyddsmekanismen inom konventionen hade

blivit "alltför komplicerad samt dyrbar", samt denne framhöll för att perfektionism ej borde eftersträvas samt för att dem — vilket denne uttryckte detta —"subtila" bekymmer liksom inom praktiken skulle anlända för att hänskjutas mot domstolen knappast påkallade den stora apparat vilket Europarådets medlemsstater ägde tillskapat.

han avslutade sin artikel: "Sverige besitter möjligen gått till långt inom medverkan mot konventionens detaljmässiga utformning dock detta hindrar ej för att oss ger mot uppleva enstaka viss tvivel inför fortsatt iver för att byråkratisera Europarådets rättsskipningssystem."
    Men trycket vid regeringen ökade, samt Undén ägde knappast hunnit avgå liksom utrikesminister förrän landet bet inom detta något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplet samt erkände domstolen.
    Men redan tidigare — alltsedan — ägde detta varit möjligt på grund av enskilda svenskar för att anklaga land inför kommissionen.

Detta skedde dock mot ett start ej inom någon större utsträckning. beneath talet samt bota talet plats klagomålen mot land många erhålla, samt detta fanns ej heller några särskilt viktiga alternativt intressanta ämnen såsom blev tagna upp genom dessa klagomål. Även talet plats på grund av svenskt vidkommande ett ganska händelselös period.

Några syfte mot land blev tagna emellertid då upp från kommissionen mot saklig prövning. en från dem inledande fanns detta s. k. Karnell-Hardt-målet, såsom gällde frågan ifall klagandena Karnell samt Hardt skulle äga riktig för att ett fåtal sina unge befriade ifrån deltagande inom skolundervisningen inom religionskunskap.

Målet slutade tillsammans enstaka förlikning mellan klagandena samt svenska staten, varigenom klagandena fick den befrielse liksom dem önskade.³ detta plats även beneath talet likt till inledande gången en par syfte mot landet hänsköts mot Europadomstolen. Båda målen gällde rätten mot föreningsfrihet på grund av fackföreningar samt deras medlemmar, samt båda målen slutade tillsammans för att domstolen fann för att landet ej ägde överträtt konventionen.⁴
    Det verkliga genombrottet kom emellertid inom start från talet då Europadomstolen inom detta numera välkända Sporrong-Lönnroth-målet fann för att landet inom numeriskt värde hänseenden ägde brutit mot konventionen.⁵ Målet gällde en par egendomar inom centrala huvudstaden likt beneath många utdragen tidsperiod ägde varit objekt på grund av expropriationstillstånd samt byggnadsförbud dock utan för att expropriation mot senaste ägde genomförts samt utan för att klagandena ägde haft tillfälle för att erhålla domstol för att testa ifall detta kunde artikel korrekt för att låta expropriationstillstånden samt byggnadsförbu-

den förbli inom kraft beneath sålunda utdragen tidsperiod.

Europadomstolen ansåg för att klagandenas riktig mot skydd till äganderätten i enlighet med nyhet 1 inom inledande tilläggsprotokollet mot konventionen ägde kränkts genom för att myndigheterna därför länge ägde lämnat detta öppet angående fastigheterna skulle exproprieras alternativt ifall klagandena skulle ett fåtal behålla dem.

Dessutom skulle klagandena i enlighet med domstolen äga haft korrekt i enlighet med produkt 6 inom konventionen för att hos domstol begära en kritisk från angående expropriationstillstånden plats lagliga, dock någon sådan tillfälle mot domstolsprövning fanns ej i enlighet med svensk korrekt, samt detta förelåg därför även en förbrytelse mot produkt 6 inom konventionen.

Klagandena fick skadestånd tillsammans med sammanlagt enstaka miljon kronor.
    Efter denna dom äger antalet uppgift mot land ökat kraftigt, samt inom förhållande mot befolkningstalet — dock ej inom absoluta anförande — ligger för tillfället land bland dem främsta då detta gäller antalet klagomål. Jag önskar nämna några siffror såsom avser situationen nära detta senaste övergången mellan två år — Totalt ägde då cirka klagomål mot land registrerats nära kommissionen, samt tyngdpunkten nedsänkt alldeles tydligt nära dem senaste 6—7 år.

38 från dessa uppgift ägde från kommissionen tagits upp mot saklig prövning, samt 18 uppgift mot land ägde hänskjutits mot domstolen.
    Kan man då titta något särskilt mönster inom målen mot Sverige? tillsammans med fara på grund av för att utföra mig ansvarig mot ett viss förenkling från situationen skulle jag vilja peka vid några grupper från uppgift liksom förefaller mig karakteristiska på grund av landet.

ett inledande kategori existerar den liksom gäller avsaknaden från riktig mot domstolsprövning framför allt inom fråga angående förvaltningsbeslut dock även inom vissa andra fall. ett andra kategori existerar den såsom gäller skyddet till äganderätten. enstaka tredjeplats kategori existerar svårare för att definiera dock besitter för att utföra tillsammans den starka ställning såsom organisationer från olika stöt besitter inom detta svenska samhället samt tillsammans med enstaka tendens hos den svenske lagstiftaren för att tillgodose dessa organisationer alternativt en kollektiv från annat stöt vid den enskildes bekostnad.

ett speciell team från uppgift, varav detta funnits flera mot landet, existerar den liksom gäller tvångsomhändertaganden från ungar. Jag skall idag yttra något ifall plats samt enstaka från dessa grupper från mål.
    Låt mig börja tillsammans den inledande kategorin såsom jag nämnde, den liksom gäller domstolskontrollen. detta existerar säkert ingen tillfällighet för att landet råkat illa ut just vid detta plats.

Orsaken står för att hitta inom enstaka äldre samt historiskt betingad skillnad mellan land samt nästan varenda andra konventionsstater, inklusive våra grannländer Norge samt land. inom andra rättssystem — både vid kontinenten samt vid dem brittiska öarna — besitter domstolarna fått mot arbetsuppgift för att garantera lagligheten inom nästan all offentlig aktivitet, ibland dock tillsammans undantag på grund av parlamentetshandlande.

Domstolskontrollen inom dessa länder gäller således kurera förvaltningen, även ifall den ibland existerar begränsad vid sålunda sätt för att den endast

gäller lagligheten dock ej lämpligheten från förvaltningsmyndigheternas åtgärder.
    I land äger däremot domstolar samt förvaltningsmyndigheter historiskt båda setts liksom emanationer från kungamakten, ett kungamakt vilket omfattade både den verkställande samt den bedömning makten, samt detta synsätt besitter fått konsekvenser in inom vår personlig period.

Domstolar samt förvaltningsmyndigheter brukade ses likt sidoställda kroppsdel tillsammans separata verksamhetsområden. Senare infördes visserligen förvaltningsdomstolar tillsammans arbetsuppgift för att överpröva beslut från myndigheter, dock detta återstod ändå en stort zon var förvaltningsdomstolarna saknade behörighet samt var myndighetsbeslut bara kunde angripas besvärsvägen tillsammans Kungl.

Maj:t alternativt, efter , regeringen liksom slutinstans.
    När land tillträdde Europakonventionen trodde man ändå ej för att den ofullständiga domstolskontrollen ovan förvaltningen skulle producera några bekymmer. Man fanns nämligen från uppfattningen för att nyhet 6 inom konventionen överhuvudtaget ej plats tillämplig vid administrativa beslut.

i enlighet med sin ordalydelse gäller produkt 6 "civila rättigheter samt skyldigheter" samt "anklagelser till brott", samt detta existerar tillsammans med avseende vid sådana ämnen liksom detta skall finnas korrekt mot domstolsprövning. vid svensk blad uppfattade man detta således, för att vad liksom avsågs tillsammans nyhet 6 fanns civilrätt samt brottmål samt inget annat, samt detta redogör detta lakoniska uttalandet inom propositionen angående för att bestämmelserna inom rättegångsbalken plats tillräckliga på grund av för att uppfylla kraven inom produkt 6 inom konventionen.
    Men Europakommissionens samt — framför allt — Europadomstolens tillämpning från nyhet 6 blev enstaka helt ytterligare än man ägde förutsett inom landet.

till för att en förvaltningsbeslut skulle omfattas från produkt 6 räckte detta för att beslutet ägde enstaka omväg utfall vid privata rättigheter. ifrån Europadomstolens praxis är kapabel likt modell nämnas beslut angående rätten för att bedriva läkarpraktik,⁶ för att ett fåtal access inom ett advokatorganisation,⁷ för att förvärva enstaka fastighet,⁸ för att ett fåtal olika slags tillåtelse inom samband tillsammans näringsverksamhet⁹ o.

s. v. till svensk sektion klargjordes inom Sporrong-Lönnroth-målet för att expropriationstillstånd fanns beslut liksom påverkade den enskildes privata rättigheter samt vars laglighet därför måste behärska överprövas från domstol.
    Svenska regeringen tycktes mot enstaka start ej förstå dem signaler liksom Europadomstolen gav genom Sporrong-Lönnroth-domen.

då detta inom riksdagen interpellerades angående vilka lagstiftningsåtgärder regeringen

ansåg påkallade tillsammans anledning från domen, kom detta vaga samt undanglidande svar ifrån numeriskt värde olika justitieministrar.¹⁰ inom sak sade dem för att detta ej plats säkert för att några lagstiftningsåtgärder från mera generell art erfordrades, dock dem lovade inom samtliga fall för att undersöka saken närmare.

samt då regeringen mot slutligen skulle redovisa på grund av Europarådets ministerkommitté vilka åtgärder liksom man vidtagit tillsammans med anledning från Sporrong-Lönnroth-domen, sålunda hänvisade man mot vissa lagändringar vid expropriations- samt byggnadslagstiftningens zon, samt man tillade för att svenska regeringen ägde kommit mot slutsatsen för att domen ej ägde några andra direkta konsekvenser till svensk lagstiftning.¹¹
    Men denna slutsats kunde helt enkelt ej artikel sann, på grund av angående man läste Sporrong-Lönnroth-domen omsorgsfullt, samt ifall man läste den tillsammans tillsammans ett rad andra avgöranden från Europadomstolen, därför plats detta tydligt för att detta ej bara fanns ett fråga angående expropriations- samt byggnadslagstiftningen utan för att detta även fanns vid flera andra områden liksom enstaka korrekt mot domstolsprövning skulle behöva införas inom landet.

Problemen illustrerades ytterligare genom ett massiv mängd klagomål mot Europakommissionen ovan bristande domstolskontroll vid olika områden.

År inkorporerades den i den svenska rättsordningen och den blev således även vanlig svensk lag

Flera liknande uppgift besitter även förts vidare mot Europadomstolen, vilket inom numeriskt värde fall fann för att land ägde brutit mot nyhet 6 inom konventionen. detta en målet, Bodén-målet, gällde även expropriationstillstånd, medan detta andra, Pudas-målet, gällde indragning från status för att bedriva yrkesmässig biltrafik.¹² ej mindre än fem andra syfte från detta stöt existerar på grund av närvarande anhängiga nära domstolen.

Tre från dem gäller rätten mot domstolsprövning tillsammans avseende vid olika beslut inom byggnadslagstiftningens ram — byggnadsförbud, vägran från dispens ifrån byggnadsförbud samt beslut angående förändring från byggnadsplan.¹³ en fall gäller en beslut angående återkallelse från tillåtelse för att servera alkoholdrycker vid enstaka restaurang¹⁴ samt en fall en beslut för att vägra förvärvstillstånd inom fråga angående enstaka jordbruksfastighet.¹⁵ Ytterligare fall från liknande stöt existerar anhängiga nära kommissionen.
    Trycket ifrån Strasbourg inom dessa syfte ledde mot slut mot för att regeringen

tvingades ändra sin hållning samt ta initiativ mot färsk lagstiftning angående korrekt mot domstolsprövning tillsammans avseende vid förvaltningsbeslut.

Den nya lagen besitter idag trätt inom kraft. detta existerar lagen angående rättsprövning från vissa förvaltningsbeslut såsom infördes samt likt ger chans mot överprövning direkt nära regeringsrätten.
    Men begränsningarna från dem svenska domstolarnas behörighet äger skapat bekymmer även vid andra områden. en litet udda fall gällde enstaka tidigare inom aktiebolagslagen grundlig bestämmelse angående för att tvister ifall detta kostnad liksom skulle blir betald nära inlösen från minoritetsaktier skulle avgöras genom skiljedom.

Allmän domstol plats alltså obehörig för att testa liknande tvister, samt detta ansåg Europakommissionen stå inom strid tillsammans med produkt 6 inom konventionen.¹⁶ Kommissionens uttalande ledde mot för att aktiebolagslagen ändrades vid denna punkt.
    Utöver konventionens bestämmelser inom nyhet 6 finns även inom produkt 5 från konventionen bestämmelser angående domstolskontroll tillsammans avseende vid frihetsberövanden.

detta behövs visserligen ej för att detta ständigt skall artikel ett domstol såsom beslutar ifall frihetsberövanden, dock då enstaka ytterligare myndighet, t. ex. polisen, åklagaren alternativt någon förvaltningsmyndighet, beslutar härom, skall den likt berövats frihet äga riktig för att snabbt erhålla lagligheten prövad från domstol. då detta gäller gripande alternativt anhållande vid bas från anklagelse angående förbrytelse skall den gripne alternativt anhållne dessutom — oavsett ifall denne egen begär detta — snabbt ställas inför domstol alternativt liknande judiciellt organ.
    När konventionen kom mot fanns detta inom svensk korrekt en stort antal frihetsberövanden — från ungar, alkoholister, sinnessjuka o.

s.

v. — liksom beslutades från en slags domstolsliknande nämnder utan för att detta fanns någon tillfälle för att bestrida besluten mot vare sig allmän domstol alternativt förvaltningsdomstol. Officiellt hävdades emellertid för att dessa nämnder fanns för att anse såsom domstolar inom konventionens fras samt för att därför kraven inom skrivelse 5 fanns fullbordade.

Riktigheten från denna — något omstridda — perception äger egendomligt nog inte någonsin prövats från Europakommissionen alternativt Europadomstolen.
    Senare blev emellertid våra förvaltningsdomstolar kvalificerade för att testa dem flesta från dessa frihetsberövanden, samt därmed minskade problemet inom förhållande mot konventionen något som är viktigt eller nödvändigt mot sin omfattning.

När Sverige anslöt sig till EU blev både EU-rätten och Europakonventionen (Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) centrala delar av det svenska regelsystemet

Helt försvann detta dock ej. Alltjämt prövas ämnen ifall sluten psykiatriskvård från nämnder — utskrivningsnämnderna samt psykiatriska nämnden— utan för att detta finns någon chans mot domstolsprövning, samt alltjämt existerar detta enstaka öppen fråga angående detta struktur möter konventionens krav.

    Ett annat bekymmer avseende domstolsprövning från frihetsberövanden äger förelegat i enlighet med migrationslag.

i enlighet med dem s. k. terroristbestämmelserna inom denna team besitter detta nämligen varit möjligt på grund av regeringen för att besluta angående förvarstagande från ett utlänning vilket plats misstänkt på grund av för att tillhöra enstaka terroristorganisation. Någon chans för att bestrida en sådant beslut mot domstol fanns ej. en fall från detta stöt besitter prövats från Europakommissionen.

detta gällde numeriskt värde japaner liksom plats misstänkta till för att tillhöra Japanska röda armén samt likt vid denna bas tagits inom förvar från regeringen inom avbidan vid deras utvisning ur landet. Kommissionen fann detta ej existera fråga ifall en förbrytelse mot konventionen, därför för att frihetsberövandet ägde varat endast beneath några ett fåtal timmar samt detta vid bas från den korta tiden ej skulle äga varit möjligt för att ett fåtal mot stånd enstaka domstolsprövning ens ifall ett riktig mot sådan prövning ägde funnits i enlighet med svensk lag.¹⁷ dock för att utlänningslagens bestämmelser vid denna punkt besitter varit svåra för att förena tillsammans konventionens krav, därom kunna knappast råda delade meningar Problemet tycks dock anlända för att försvinna genom den idag föreslagna nya migrationslag, i enlighet med vilken beslut angående förvarstagande ej längre skall behärska saknas från regeringen.¹⁸
    Ett annat bekymmer till landet besitter varit dem långa anhållandetiderna.

inom dem flesta andra konventionsstater måste ett individ vilket grips liksom misstänkt till förbrytelse många snabbt ställas inför domstol.

dem längsta tidsintervaller såsom existerar tillåtna uppgår inom flera länder mot 24 alternativt 48 timmar. inom vissa fall förmå dock något längre intervaller existera tillåtna. inom skrivelse 5 inom Europakonventionen anges ej någon bestämd tidsperiod, dock detta behövs för att inställelsen inför domstol skall ske skyndsamt.

samt detta existerar naturligt för att man tolkar kravet vid skyndsamhet inom ljuset från vad såsom är kapabel sägas artikel normal europeisk praxis vid området.
    I land besitter man emellertid tolererat betydligt längre tidsintervaller mellan gripande samt häktning än såsom varit fallet inom nästan varenda andra konventionsstater.

dem svenska reglerna kom beneath analys nära Europakommissionen inom numeriskt värde fall ungefär samtidigt — Skoogström-målet samt McGoff-målet.

För Sverige dröjde det ganska länge innan man fick känna på att Europakonventionen betydde något också för svenska rättsförhållan den

Skoogström ägde efter gripandet fått vänta ett sju dagar innan denne inställdes inför domstol mot häktningsförhandling. McGoff ägde häktats inom sin frånvaro, efterlysts internationellt, gripits inom utlandet samt utlämnats mot land. Efter utlämningen fick han vänta numeriskt värde veckor innan denne inställdes inför domstol på grund av omhäktning.
    I båda målen fann kommissionen detta föreligga förbrytelse mot konventionens krav vid skyndsam inställelse inför domstol.

Båda målen hänsköts sedan mot Europadomstolen. inom McGoff-målet kom domstolen mot sam-

ma slutsats vilket kommissionen.¹⁹ Skoogström-målet avskrevs från domstolen sedan parterna träffat ett förlikning, i enlighet med vilken regeringen skulle dels erlägga viss kompensation mot Skoogström, dels ta initiativ mot ett lagändring inom fråga ifall häktningsreglerna.²⁰ Detta existerar bakgrunden mot för att detta sedan våren inom land gäller nya regler till häktning.

Häktningsförhandling får idag inte någonsin behållas senare än fyra dygn ifrån gripandet.

När Sverige anslöt sig till konventionen i början av talet, tog regeringen ganska lätt på de förpliktelser som den medförde för oss

detta bör dock påpekas för att även fyra dygn existerar ett efter europeisk standard ganska utdragen tidsperiod. Kommissionen äger emellertid inom vissa uppgift förklarat för att fyra dygn kunna tolereras. inom en nyligen avgjort uppgift mot Storbritannien besitter Europadomstolen funnit för att enstaka period vilket fanns obetydligt längre än fyra dygn plats på grund av utdragen trots för att detta rörde sig angående tillämpning från speciell lagstiftning mot terrorism.²¹ Mot bakgrund från denna dom måste detta anses ovisst ifall ens detta nya svenska systemet existerar godtagbart i enlighet med konventionen.
    På detta enhet finns detta enstaka klar skillnad inom fråga angående rättslig traditioner samt tradition mellan land samt andra konventionsstater.

inom landet besitter man beneath utdragen period ansett detta godtagbart samt förenligt tillsammans med rättssäkerheten för att ett misstänkt fick artikel berövad frihet beneath många dagar i enlighet med beslut från åklagare samt utan domstolsprövning. Man menade för att även åklagaren nära beslut ifall anhållande erbjöd tillräckliga garantier inom fråga ifall opartiskhet samt rätt och jämlikhet.

dock detta existerar nog omöjligt för att övertyga kontinentala alternativt till den delen brittiska jurister angående för att detta existerar acceptabelt. på grund av dem framstår detta vilket ytterst betänkligt för att anförtro denna övning åt enstaka åklagare vilket intar ett partsställning inom brottmålsförfarandet samt likt många väl kunna ett fåtal mot övning för att senare utföra åtalet mot den individ likt han anhållit.

detta äger till övrigt ej ens funnits en krav vid för att den misstänkte skulle inställas inför den åklagare såsom beslöt angående anhållandet, vilket tillsammans en internationellt synsätt gjorde detta svenska förfarandet än mera betänkligt.
    Och för att oss inom land besitter kunnat acceptera för att detta gick enstaka sju dagar alternativt mera utan för att ett anhållen individ fick situation för att uttala sig inför domstol framstår till andra länders jurister såsom obegripligt.
    Efter för att äga åhört enstaka sektion från diskussionerna angående dessa ämnen inom Strasbourg besitter jag tillsammans med viss förundran läst ifall detta missnöje tillsammans den svenska reformen vilket ifrån olika håll besitter kommit mot formulering beneath detta senaste året.

detta tycks ju existera flera inom land såsom menar för att situationen fanns förbättrad innan den nya fyradagarsregeln infördes inom rättegångsbal-

ken tillsammans dem konsekvenser detta fått inom fråga angående inrättande från jourdomstolar o. s. v. Dessa kritiska tongångar existerar något vilket jag äger ytterst svårt för att förmedla mot mina kolleger inom kommissionen inom Strasbourg.

till dem framstår detta såsom uppenbart för att domstolskontroll nära ett tidigare tidpunkt måste existera ett förändring mot detta förbättrad, samt dem är kapabel ej förstå hur oss därför länge besitter kunnat leva tillsammans med vårt tidigare struktur utan för att oss ansett detta äventyra rättssäkerheten.
    Jag skall idag övergå mot för att behandla den andra kategorin från uppgift mot land, den likt gäller äganderätten. Även denna plats plats detta Sporrong-Lönnroth-målet likt utgjorde en slags introduktion.

Europadomstolen fann ju inom detta uppgift för att dem svenska myndigheterna genom sina långvariga expropriationstillstånd samt byggnadsförbud ägde demonstrerat otillräcklig respekt till klagandenas rättigheter likt ägare mot fastigheterna inom fråga. inom domen ges även några allmänna anvisningar angående hur man skall förstå den bestämmelse inom detta inledande tilläggsprotokollet mot konventionen liksom skyddar äganderätten.

Den elementär tanken existerar för att detta måste göras ett avvägning mellan detta allmännas samt den enskildes intressen. Staten förmå visserligen vidta ett mängd åtgärder likt berövar den enskilde hans egendom alternativt vilket vid olika sätt inskränker hans korrekt för att förfoga ovan alternativt för att nyttja sin egendom, dock varenda sådana åtgärder måste, till för att artikel acceptabla i enlighet med tilläggsprotokollet, bygga vid enstaka rimlig avvägning från dem motstående intressena, samt dem får ej lägga ett oproportionerligt massiv börda vid den enskilde individen.
    Det är kapabel självklart ofta finnas delade meningar angående hur denna avvägning bör ske samt vad vilket existerar ett oproportionerlig börda.

för att just landet sålunda ofta besitter kommit inom blickpunkten då detta gäller skyddet på grund av äganderätten beror nog vid för att man inom land ofta existerar beredd för att vandra längre än inom flertalet andra västeuropeiska länder då detta gäller för att kräva uppoffringar från den enskilde ägaren inom detta allmännas nyfikenhet.

Åtgärder såsom ansetts godtagbara inom land äger därför ibland rört sig inom gränsmarkerna på grund av vad såsom framstått likt acceptabelt utifrån en europeiskt synsätt.
    Bland dem svenska målen inom Strasbourg finner man flera vilket gäller byggnadslagstiftningen, uppgift angående rätten för att bygga vid privat mark samt uppgift angående insättning från begränsningar inom byggnadsrätten såsom är kapabel leda mot enstaka minskning från fastighetsvärden o.

s. v. detta finns många syfte vilket gäller användningen från jordförvärvslagen, uppgift ifall hur äganderätten mot jordbruksmark uttunnas mot sitt innehåll genom för att myndigheterna bestämmer både vem liksom skall ett fåtal köpa marken samt mot vilket kostnad detta skall ske. detta finns uppgift angående hur näringsidkare skadas ekonomiskt genom för att myndigheterna drar in vissa tillåtelse likt existerar från central innebörd till näringen inom fråga, t.

ex. tillåtelse för att servera alkoholdrycker vid matställe alternativt för att exploatera enstaka grustäkt.

    Dessutom besitter några från dem stora, inrikespolitiskt kontroversiella reformerna beneath senare tid blivit objekt till klagomål mot Europakommissionen vid den grunden för att dem påståtts ej tillräckligt respektera den enskilda äganderätten.

Jag tänker denna plats särskilt vid löntagarfonderna, vid engångsskatten vid försäkringsbolagens fonder samt vid detta fria handredskapsfisket. inom samtliga dessa fall äger emellertid kommissionen funnit för att något förbrytelse mot konventionen ej förelåg.²² Allmänt sett är kapabel man nog även konstatera för att Europakommissionen — samt inom viss mån även Europadomstolen — besitter lämnat ganska stort utrymme åt staterna för att avväga enskilda samt allmänna intressen nära genomförande från lagstiftning vid detta ekonomiska området.

Fastän landet ofta besitter anklagats till förbrytelse mot äganderätten, existerar detta därför hittills endast inom Sporrong-Lönnroth-målet vilket land funnits äga kränkt den enskildes äganderätt, samt detta rörde sig den gången ej angående lagstiftningen såsom sådan utan ifall ett lagtillämpning liksom inom detta enskilda fallet framstod vilket hänsynslös mot fastighetsägarna.
    Den tredjeplats kategorin från uppgift mot land såsom jag äger trott mig behärska urskilja existerar den likt gäller vissa kollektiva regleringar vilket besitter införts inom land samt likt får konsekvenser även till den likt ej tillhör kollektivet alternativt vilket äger enstaka ytterligare fras än kollektivet.

sådana regleringar anses liksom regel främja effektiviteten inom systemet samt för att dem inom således massiv utsträckning kunnat slå rötter inom landet torde bero vid den svenska befolkningens stora homogenitet samt dess traditionellt starka respekt till överheten samt vid den höga organisationsgraden inom detta svenska samhället.

Liknande ordningar skulle man däremot knappast behärska tänka sig inom flera andra länder var detta existerar ett politisk nödvändighet för att hitta kompromisser vilket inom upphöjd grad beaktar även olika minoritetsgruppers speciella intressen samt önskemål.
    Mest klart existerar möjligen en sådant kollektivt struktur vid arbetsmarknaden, samt detta existerar därför ej förvånande för att flera uppgift äger gällt detta sätt vid vilket konventionens bestämmelser angående rätten mot föreningsfrihet äger tillämpats inom landet.

dem inledande numeriskt värde målen mot landet vilket något som har transporterats eller flyttats inför Europadomstolen rörde sig inom detta område.²³ inom målet ifall Svenska Lokmannaförbundet fanns detta fråga angående statens vägran för att avsluta kollektivavtal tillsammans en förbund liksom stod utanför dem då befintlig fyra stora huvudorganisationerna vid den statliga arbetsmarknaden.

samt inom Schmidt-Dahlström-målet fanns detta fråga ifall enstaka klausul såsom ingick inom en kollektivavtal tillsammans numeriskt värde fackliga huvudorganisationer samt såsom uppenbart miss-

gynnade medlemmar från numeriskt värde andra fackliga organisationer. Båda målen kännetecknades alltså från för att vad likt ägde avtalats tillsammans dem stora tunga fackliga organisationerna även fick inverkan till dem vilket stod utanför samt liksom möjligen ägde avvikande intressen.
    Svenska Lokmannaförbundet återkom på grund av övrigt senare mot Europakommissionen tillsammans ännu en klagomål ovan för att endast dem maximalt representativa organisationerna fanns företrädda inom dem kroppsdel inom företagen såsom sysslade tillsammans ämnen angående arbetarskydd samt medbestämmande.²⁴
    I samtliga dessa fall blev detta emellertid ett negativ utgång på grund av klagandena.

Rätten mot föreningsfrihet ansågs ej behärska ges ett därför vidsträckt tolkning för att den förhindrade åtgärder från detta stöt såsom klagomålen avsåg.
    Rätten mot föreningsfrihet plats även temat inom en uppgift vilket gällde rätten för att utträda ur ett fackförening, vars stadgar ej medgav utträde annat än beneath vissa närmare angivna förutsättningar.

Kommissionen besitter intagit ståndpunkten för att rätten mot föreningsfrihet inbegriper enstaka korrekt för att stå utanför alternativt för att utträda ur enstaka fackförening dock ansåg inom detta konkreta fallet för att klaganden ursprunglig borde äga försökt ett fåtal svensk domstol för att testa ifall förbudet inom föreningens stadgar fanns förenligt tillsammans svensk riktig.

eftersom denne ej ägde gjort detta, ägde denne ej uttömt dem inhemska rättsmedlen samt kommissionen kunde då ej ta upp klagomålet mot behandling inom sak.²⁵
    Även den välkända frågan ifall enstaka fackförenings kollektivanslutning från sina medlemmar mot detta socialdemokratiska grupp existerar objekt på grund av prövning inom en uppgift såsom idag existerar anhängigt nära kommissionen.

inom fråga angående detta s. k. kårobligatoriet, d. v. s. samtliga studenters skyldighet för att existera medlemmar från studentkåren, fann kommissionen ej anledning mot några invändningar, eftersom studentkåren ansågs artikel enstaka organisation från närmast offentligrättslig art.²⁶
    Men detta existerar ej bara vid arbetsmarknadsområdet såsom man äger gått långt inom för att tillgodose detta kollektiva intresset vid bekostnad från detta individuella.

enstaka företeelse inom land såsom existerar ägnad för att förvåna våra europeiska juristkolleger existerar den kollektiva förhandlingsordning likt praktiseras vid den svenska hyresmarknaden. Denna förhandlingsordning existerar bakgrunden mot en uppgift såsom just idag existerar anhängigt inför Europadomstolen, Langborger-målet.²⁷ Frågan inom målet gäller dock ej förhandlingsordningen såsom sådan utan frågan angående bostadsdomstolen tillsammans dess sammansättning från intresseledamöter utsedda vid förslag från organisatio-

nerna vid hyresmarknaden är kapabel anses existera ett opartisk domstol inom en syfte var mål grundar sig vid motstånd mot all den förhandlingsordning vilket organisationerna vid båda sidor existerar intresserade från för att vidmakthålla.

Kommissionen ansåg enhälligt för att bostadsdomstolen ej kunde ses vilket enstaka opartisk domstol inom en sådant fall tillsammans med hänsyn mot kombinationen från domstolens sammansättning samt tvistefrågans speciella art. Någon bedömning mot systemet tillsammans intresseledamöter vilket sådant är kapabel däremot ej utläsas ur kommissionens redogörelse.

inom identisk syfte uppkom även frågan ifall detta kunde artikel försvarbart för att klaganden, likt ej fanns medlem från någon hyresgästorganisation, ändå genom sin hyra tvingades bidra ekonomiskt mot hyresgäströrelsens förhandlingsverksamhet. eftersom detta rörde sig ifall en obetydligt belopp, fann kommissionen emellertid ej skäl mot någon invändning vid denna punkt.
    Ett annat region var kollektivism samt uniformitet existerar många mera utpräglade inom landet än inom andra västeuropeiska länder existerar skolan.

detta existerar därför knappast ägnat för att förvåna för att detta förekommit klagomål mot landet ifrån föräldrar vilket ansåg för att privata skolor diskriminerades inom olika hänseenden alternativt såsom ägde invändningar mot vissa delar från schemat inom dem allmänna skolorna. detta besitter även t. ex. klagats ovan en beslut inom ett lärcentrum för att varenda unge inom ett viss klass skulle delta inom ett fredsdemonstration, varvid detta dock skulle finnas tillfälle på grund av föräldrar likt motsatte sig detta för att att nå ett mål eller resultat speciell befrielse på grund av sina barn.²⁸
    Som jag nämnde fanns detta en tidigt uppgift — Karnell-Hardt-målet — var klagandena ägde succé samt genom enstaka uppgörelse tillsammans svenska regeringen lyckades erhålla sina små människor befriade ifrån för att delta inom den obligatoriska undervisningen inom religionskunskap.

inom övrigt äger klagomålen vid detta enhet ej lett mot några konkreta effekt. Konventionen anses nämligen ej ålägga staten någon skyldighet för att subventionera alternativt vid annat sätt särskilt stödja privata skolor, samt detta besitter ej kunnat påvisas för att studenter inom dem allmänna skolorna faktiskt utsatts på grund av sådan politisk alternativt ytterligare indoktrinering såsom skulle behärska strida mot konventionens krav vid respekt på grund av föräldrarnas övertygelse.
    Jag skall idag yttra något ifall enstaka speciell kategori från syfte mot land såsom uppmärksammats många beneath dem senaste år, nämligen målen angående tvångsomhändertaganden från barn. Man är kapabel spekulera ifall orsakerna mot för att just landet äger kommit inom blickpunkten vid detta zon.

möjligen existerar detta således, för att dem svenska myndigheterna existerar mera benägna än myndigheterna inom andra länder för att ingripa tillsammans med åtgärder från detta stöt. möjligen visar myndigheterna inom andra länder större tolerans mot föräldrars brister samt svagheter. möjligen existerar familjebanden inom vissa länder därför bety-

delsefulla för att man endast inom yttersta nödfall existerar beredd för att vidta ett sålunda ingripande åtgärd såsom för att skilja små människor ifrån föräldrar.

Faktum existerar emellertid för att detta existerar målen mot land — samt inom någon mån målen mot Storbritannien — vilket besitter ställt kommissionen samt domstolen inför särskilda bekymmer vid detta område.
    Dessa bekymmer existerar inom själva verket många svåra. Man är kapabel från svenska massmedia ibland erhålla intrycket för att Strasbourgorganen äger gått långt inom för att hitta land skyldigt mot kränkningar från dem mänskliga rättigheterna genom omhändertaganden från små människor.

därför existerar emellertid ej fallet. Både kommissionen samt domstolen besitter inom själva verket intagit enstaka många försiktig hållning inom dessa fall. Detta existerar även naturligt angående man betänker för att Strasbourgorganen ju besitter en svagare underlag på grund av sin analys än dem svenska domstolar vilket hållit långa förhör tillsammans parter, vittnen samt experter.
    Man kunna snarast yttra för att den prövning såsom sker inom Strasbourg ej syftar mot mera än för att att fatta beslut eller bestämma något ifall en barnomhändertagande framstår såsom rimligt samt grundat vid relevanta skäl.

detta existerar inom detta kontext från vikt för att titta hur dem svenska domstolarna berättigat sina beslut för att barnet borde omhändertas. inom flera från dem fall vilket varit före inom Strasbourg äger dock speciella svårigheter skapats från för att dem svenska domarna varit därför intetsägande. Allmänna hänvisningar mot "omständigheterna inom målet" alternativt mot "barnets intressen" alternativt mot "föräldrarnas oförmåga för att tillgodose barnets behov" fullfölja detta ej enkel för att värdera inom Strasbourg ifall omhändertagandet varit grundat vid en rimligt faktaunderlag.
    Av dem syfte ifall barnomhändertaganden såsom anhängiggjorts mot landet inom Strasbourg besitter flera avvisats likt tydlig ogrundade.

Några fall äger tagits upp mot prövning samt förlikts. Endast numeriskt värde syfte äger hittills gått vidare mot domstolen. inom detta en från dessa syfte — Olsson-målet — fann domstolen för att själva omhändertagandet, vilket gällde tre bror/syster, ej stred mot konventionen dock för att placeringen från barnen inom olika fosterhem långt ifrån varandra samt långt ifrån föräldrarna ej visade tillbörlig aktning till föräldrarnas samt barnens riktig mot respekt på grund av deras familjeliv.²⁹ detta andra målet — Eriksson-målet — existerar alltjämt anhängigt nära domstolen.

Bakgrunden plats för att dem svenska domstolarna ägde beslutat för att häva omhändertagandebeslutet dock samtidigt utfärdat en s. k. flyttningsförbud, vilket innebar för att barnet beneath ett övergångstid ej skulle ett fåtal återlämnas mot sin mor. Syftet plats emellertid för att denna övergångstid skulle utnyttjas mot för att vid bästa sätt förbereda återflyttningen mot modern, dock inom stället till för att medverka mot detta vidtog dem sociala myndigheterna en antal åtgärder liksom motverkade

detta avsikt.

Detta plats enstaka därför anmärkningsvärd omständighet inom målet för att kommissionen enhälligt fann för att rätten mot respekt på grund av familjelivet ägde kränkts.³⁰
    Till slutligen önskar jag yttra något ifall hur Europakonventionen samt den rättspraxis vilket utbildas framför allt från Europadomstolen påverkar utvecklingen från svensk rätt.
    Det förhåller sig ju ej bara således, för att dem svenska klagomålen inom Strasbourg besitter ökat inom antal samt för att publiciteten kring konventionen äger tilltagit inom landet.

detta existerar även klart för att konventionen samt Strasbourgorganens praxis äger tillmätts allt större vikt inom den svenska lagstiftningsprocessen. Jag tänker då ej bara vid dem fall då uppgift inom Strasbourg besitter framtvingat lagändringar inom landet utan även vid hur man inom normala lagstiftningsärenden tar hänsyn mot dem krav vilket konventionen ställer vid landet.

flera propositioner ifrån senare tid innehåller uttalanden inom sådana ämnen, samt lagrådet åberopar ofta konventionen samt Strasbourgpraxis såsom skäl till för att föreslå ändringar inom dem lagförslag vilket besitter utarbetats inom regeringskansliet. en från dem senaste exemplen vid detta existerar propositionen angående enstaka färsk utlänningslag vilket beneath våren lades vid riksdagens bord.³¹ samt detta finns även flera andra modell ifrån dem senaste år.

Propositionerna samt — framför allt — lagrådsutlåtandena ifall plan- samt bygglagen, ifall detta fria handredskapsfisket samt angående engångsskatten vid försäkringsbolagens valuta innehåller många överväganden ifall förenligheten tillsammans konventionen.³²
    Det finns all anledning för att tro för att konventionen även inom ökande omfattning kommer för att påverka domstolarnas rättstillämpning.

Vissa tendenser förmå redan skönjas. Jag önskar, till för att illuminera detta, peka vid numeriskt värde avgöranden från Högsta domstolen ifrån detta senaste året, var ej bara Europakonventionen utan även avgöranden från Europadomstolen direkt besitter åberopats inom domskälen.
    Det inledande fallet gällde enstaka resningsansökan ifrån enstaka man liksom dömts mot böter från enstaka domstol på första nivån, varefter hovrätten ägde bekräftat domen utan huvudförhandling.

Högsta domstolen framhöll för att detta borde fordras starka skäl på grund av för att vägra huvudförhandling då detta ägde begärts samt tillade för att ett speciell restriktivitet numera fanns uttryckt tillsammans med hänsyn mot för att "Europadomstolen genom dom den 26 femte månaden i året inom uppgift mot svenska staten ansett detta stridande mot skrivelse 6 inom Europakonventionen angående dem mänskliga rättigheterna för att ett hovrätt, tillsammans tillämpning från 51 kap 21 § rättegångsbalken inom dess före den 1 juli gällande lydelse, avgjort

ett brottmål utan huvudförhandling, oaktat den tilltalade begärt sådan förhandling".³³
    Det andra exemplet existerar dem till en par månader sedan avgjorda målen ifall s.

k. kommunarrest i enlighet med migrationslag.

Sverige, en av medlemsländerna i Europarådet, har sedan gjort Europakonventionen till svensk lag

enstaka huvud fråga inom dessa syfte fanns angående kommunarrest kunde anses liksom en arrestering. inom således fall kunde både regeringsformens samt Europakonventionens regler på grund av frihetsberövanden ett fåtal innebörd. på grund av kritisk från ifall kommunarrest utgör en arrestering hämtade Högsta domstolen ledning inom ett dom från Europadomstolen inom en syfte Guzzardi mot Italien.

Högsta domstolen gick ganska djupt in vid hur Europadomstolen ägde resonerat samt anslöt sig mot dessa resonemang likt grundval på grund av sin personlig utvärdering från dem konkreta fallen.³⁴
    Dessa båda avgöranden ger enstaka vink ifall vid vilket sätt Europadomstolens praxis kunna ett fåtal innebörd till den svenska rättstillämpningen.

Frågan existerar emellertid ifall landet borde vandra en steg längre samt genom s. k. inkorporering utföra Europakonventionen mot direkt tillämplig svensk riktig från identisk dignitet såsom svensk lag.
    Detta existerar ej något liksom behövs från konventionen. Konventionsstaternas förpliktelse innebär för att dem skall tillse för att fri- samt rättigheterna inom konventionen respekteras, samt Europadomstolen besitter tydligt uttalat för att denna förpliktelse kunna fullgöras vid olika sätt — antingen genom för att konventionen blir direkt tillämplig alternativt genom för att den nationella rätten innefattar garantier såsom motsvarar vad likt behövs i enlighet med konventionen.

Samtidigt besitter Europadomstolen uttalat enstaka viss preferens på grund av inkorporering genom för att påpeka för att denna teknik inom särskilt upphöjd grad visar vid ett intention för att effektivt skydda dem berörda fri- samt rättigheterna.³⁵
    Frågan ifall för att införliva konventionen tillsammans svensk riktig äger diskuterats nära flera tillfällen.

Frågan fanns uppe vid en nordiskt program nära detta nordiska juristmötet inom Helsingfors ³⁶ dem uttalanden vilket då samt nära andra tillfällen besitter gjorts från högre svenska departementstjänstemän tyder närmast vid för att detta inom kretsar inom land vilket står regeringen nära finns enstaka skeptisk alternativt rentav negativ hållning mot för att ändra vid den nuvarande dualistiska ordningen.
    Som skäl besitter man pekat vid olika både juridiska samt mera praktiska bekymmer liksom antas artikel förbundna tillsammans med enstaka inkorporering från konven-

tionen.

för att detta finns enstaka hel sektion juridiska bekymmer såsom behöver analyseras samt lösning existerar obestridligt. för att detta skulle artikel praktiskt sålunda svårt på grund av svenska domstolar för att tillämpa Europakonventionen existerar däremot svårt för att tro. Varför skulle svenska domare på denna plats existera sämre än dem kontinentaleuropeiska domare likt tillämpar ej bara denna överenskommelse utan även flera andra konventioner samt dessutom ibland diverse EG-författningar?
    I själva verket existerar detta ju därför, för att konventionen besitter införlivats tillsammans detta nationella rättssystemet inom samtliga konventionsstater vid den europeiska kontinenten, medan detta bara existerar inom en mindre antal stater inom utkanten från konventionsområdet — inom Skandinavien samt vid dem brittiska öarna — såsom man tillämpar enstaka ytterligare ordning.

Den 9 juli beslöt emellertid regeringen att den person som yttrandet avsåg skulle utlämnas till Rwanda

dock för tillfället finns detta indikator såsom tyder vid för att man förmå komma för att modifiera sin hållning inom både Norge samt land, samt därmed kunna frågan anlända inom en nytt läge även hos oss.
    I Norge, var saken besitter avancerat längst bort, besitter regeringen rentav fattat en slags principbeslut mot förmån till inkorporering från en antal centrala konventioner angående mänskliga rättigheter, bl.

a. Europakonventionen. Detta beslut fattades inom januari inom tid, samt detta existerar intressant för att titta hur detta kommenterades från utrikes- samt justitieministrarna inom ett samtal inom Arbeiderbladet.³⁷ Utrikesminister Stoltenberg uttalade: "På Norges vegne taler jeg ofte menneskerettighetenes sak inom internasjonal sammenheng, og detta er ikke den minste tvil ifall at oss taler tillsammans med større troverdighet når oss selv gir menneskerettighetene høyeste rettslige ställning eller tillstånd inom vårt eget landDet vil bli atskillig lettere å forklare at oss äger menneskerettighetene såsom enstaka sektion från norsk lov, enn å gi ett begrunnelse for at oss ikke äger det." samt justitieminister Bøsterud sade följande: "En formell inkorporering vil tillsammans med andre mening sørge for at detta blir full harmoni mellom dem fundamentale menneskerettigheter og norsk rettMenneskerettighetene vil erhålla ett helt annen ställning eller tillstånd inom dem juridiske studier, og generelt gi grunnlag for bredere utbildning og informasjon inom skoleverk og samfunn ifall dem politiske idealer vårt nation bygger på."
    Den norska regeringen skall tillsätta ett kommitté på grund av för att anlända tillsammans förslag angående formerna på grund av inkorporeringen.
    I land besitter detta inom folketinget väckts ett socialdemokratisk motion ifall inkorporering från Europakonventionen inom dansk rätt.³⁸ inom motionen föreslås för att enstaka analys skall tillsättas tillsammans arbetsuppgift för att utarbeta förslag mot ett team varigenom konventionen skulle bli enstaka sektion från dansk korrekt.

När

motionen inledningsvis debatterades inom folketinget, ställde sig justitieministern försiktigt positiv mot för att utreda frågan vidare, dock denne betonade särskilt betydelsen från skandinavisk rättslikhet inom denna fråga.
    När detta gäller land i norden existerar situationen litet speciell. land i norden äger tidigare ej varit medlem från Europarådet samt besitter därför ej heller kunnat att koppla eller förena med något sig mot Europakonventionen.

dock till ungefär numeriskt värde veckor sedan, den 5 femte månaden i året inom kalenderår, upptogs land i norden såsom medlem från Europarådet, samt land i norden avser för tillfället för att — efter för att äga avslutat ett sektion lagändringar — även tillträda konventionen. inom land i norden äger man till vana för att inom massiv utsträckning införliva internationella konventioner tillsammans med finländsk riktig, samt man avser för att följa denna praxis även då man tillträder Europakonventionen.

tillsammans tiden kunna oss alltså räkna tillsammans för att konventionen blir ett sektion från finländsk rätt.
    Utvecklingen inom våra nordiska grannländer förmå väntas komma för att leda mot enstaka fräsch samtal även inom land från frågan angående inkorporering från Europakonventionen. Hittills besitter svenska regeringen åtminstone kunnat leda mot enstaka enhetlig skandinavisk linje inom denna fråga.

Skulle situationen för tillfället förändras inom Norge samt land samt konventionen även bli direkt tillämplig inom land i norden, riskerar landet för att isoleras, samt för att på denna plats stå kvar såsom enstaka orubblig tennsoldat skulle möjligen ej existera för att rekommendera inom enstaka tidsperiod då landet säger sig eftersträva för att stärka banden tillsammans Europa.