Partier som är för monarki

Labours seger beskrevs liksom ett jordbävning. Tories gick från personlig majoritet inom förra valet 2019 mot för att krossas 2024 från sina politiska motståndare, samt sitt sämsta påverkan på nästan 200 år. Labours omsvängning mot rekordstor personlig majoritet inom underhuset fanns lika uppseendeväckande (se faktaruta härintill).

När valresultatet stod uppenbart meddelade den avgående konservative premiärministern Rishi Sunak för att han också lämnar posten vilket partiledare så snart ett efterträdare utsetts.

Valsystemet (se nedan) förstärker styrkeförhållandet mellan partierna. Labour ökade bara tillsammans med någon procentenhet mot cirka 35 andel medan Tories tappade cirka 20 procentenheter mot omkring 24 andel.

Valdeltagandet fanns bland detta lägsta sedan andra världskriget, ungefär 60 procent.

Labours framgång anses dock ej inom första grabb bero på för att grupp alternativt partiledaren Keir Starmer är särskilt populära, dock Labour äger beneath honom gjort enstaka omsvängning från vänster mot mitten.

Denna nya utbildning samt Starmers försiktighet vilket gäller löften ifall radikala reformer äger gjort grupp mer aptitligt för fler väljare efter hans företrädare Jeremy Corbyn, liksom fanns klart vänsterorienterad.

Någon dramatisk förändring från brittisk politik anses alltså ej för att vänta, åtminstone ej på kreditkort sikt.

Kvinnlig finansminister samt nej mot Rwandaplan

När Starmer utsåg sin statsmakt gick posten vilket utrikesminister mot David Lammy likt direkt åkte på besök mot Tyskland samt vidare mot Ukraina för för att visa sitt stöd för landet inom dess försvarskrig mot Ryssland.

Finansministerposten gick för första gången mot enstaka kvinna, Rachel Reeves. John Healey blev försvarsminister.

Under sin första dygn liksom premiärminister dödförklarade Starmer den förra regeringens planer på för att skicka migranter mot Rwanda för asylprövning där.

Tiotusentals människor tar sig varenda år olagligt mot Storbritannien inom båtar över Engelska kanalen samt Rishi Sunak satsade massiv prestige inom Rwandaplanen såsom en sätt för att stoppa denna trafik. Planerna fick emellertid kraftig bedömning från människorättsorganisationer samt dem första lagförslagen stoppades av Högsta domstolen.

Regeringen drev dock frågan vidare samt tanken fanns för att dem första planen tillsammans migranter skulle lyfta mot Rwanda redan inom juli. Kritikernas främsta invändningen plats för att systemet ej ansågs rättssäkert samt för att detta stred mot asylrätten samt Europakonventionen ifall dem mänskliga rättigheterna.

enstaka sektion konservativa politiker kritiserade å sin blad lagen för för att ej existera tillräckligt långtgående. 

Labour önskar visserligen också stoppa migrantbåtarna, dock tänker sig inom stället skärpt gränsbevakning, hårdare tag mot människosmugglarna samt snabbare asylprocesser. 

Främlingsfientliga upplopp

Den brännande invandringsfrågan satte snabbt den nye premiärministern på test.

En kvivattack inom augusti såsom dödade tre flickor samt skadade fler inom småstaden Southport inom norra England utlöste främlings- samt muslimfientliga våldsamma upplopp runtom inom landet. Högerextrema krafter vilket bland annat hyllar rörelsen English Defense League, känd för sina aktiviteter på 2010-talet, spred felaktiga fakta på sociala medier angående för att dådet var islamistiskt och angrep mörkhyade personer, moskéer samt flyktingboenden.

(Den misstänkte mördaren är dock ett brittiskfödd 17-årig pojke tillsammans rwandiskt påbrå).

Upploppen fanns dem värsta på många år samt möttes från landsomfattande antirasistiska demonstrationer, liksom samt fördömanden från Keir Starmer. Över 1 000 människor greps, samt premiärministern svarade tillsammans med löften angående blixtsnabba, avskräckande rättprocesser mot dem ansvariga.

Upploppen vittnar dock ej bara ifall högerextremism samt hur giftiga budskap snabbt sprids på nätet.

dem berör också frågor ifall socialt utanförskap. många från våldet ägde utrymme inom flera från landets maximalt utsatta områden, där myndigheterna också placerat många skattefinansierade asylboenden. Bland dem gripna finns såväl högerextremister likt kända fotbollshuliganer samt våldsbrottslingar, dock också unge samt pensionärer.

inom Nordirland ägde upplopp lokal inom eftersatta protestantiska områden, där invånare redan känner sig utmanade från för att provinsens katoliker får mer kraft samt blir allt fler (se Nordirland).

Keir Starmer segertalar inom London efter valet 2024 samt utlovar förändring, dock vallöftena plats försiktiga.

Foto: Kin Cheung/AP/TT

Tories fall

Det är många likt äger undergrävt förtroendet för samt splittrat Konservativa grupp dem senaste åren: Storbritanniens ännu kännbara röriga utträde ur EU 2020 såsom Tories drev igenom, skandalerna kring den yvige premiärministern Boris Johnson beneath coronapandemin, efterträdaren Liz Truss rekordkorta tidsperiod nära makten, hög inflation samt höga räntor inom Ukrainakrigets spår, samt brister inom samhällsservicen, tillsammans ej minimalt vårdköer samt missnöje bland vårdpersonal. 

Rishi Sunak led också flera bakslag inom valrörelsen.

Flera högt uppsatta partiföreträdare misstänks för insiderbrott inom samband tillsammans för att dem slog vad ifall vilket datum likt premiärministern skulle välja såsom valdag. Sunak själv fick kraftfull bedömning för för att äga avvikit från minnesceremonier för D-dagen för 80 år sedan.

En vinnare inom valet plats Liberaldemokraterna liksom blev tredjeplats störst samt gick framåt på Konservativa partiets bekostnad. Tories pressades också från höger inom valet från populisten Nigel Farage, känd från tidigare år vilket främlingsfientlig, högljudd brexitförespråkare.

Hans område Reform UK gjorde dock ej så utmärkt ifrån sig likt förutspått. 

En förlorare plats Skotska nationalistpartiet (SNP) liksom miste tre fjärdedelar från sina mandat. dem flesta gick inom stället mot Labour vilket därmed gick angående SNP liksom största område inom Skottland vilket gäller mandat inom detta nationella parlamentet.

SNP väntas därför få svårare för att få gehör för sin hjärtefråga, självständighet för Skottland.

Brexit samt EU 

Labourregeringen ärver den röra vilket uppstått efter brexit samt den relation tillsammans EU vilket detta brittiska utträdet äger resulterat inom.

bristande på anställda inom flera branscher, samt fortsatt oklarheter samt ineffektivitet nära gränsen när detta gäller hanteringen från produkter såsom förs in från EU. 

Även coronapandemin äger fortsatt avsätta spår, ej minimalt långa vårdköer (8 miljoner britter stod 2024 inom kö mot ickeakuta operationer) samt växande sociala klyftor, inom en nation där utsatta grupper redan drabbats från många års besparingspolitik.

Stödpaket besitter lagts fram för för att hjälpa hushållen, dock åtgärderna äger bara mot viss sektion dämpat effekterna från dem allt högre priserna.

inom krisernas spår besitter strejkerna också blivit fler, då bland annat tåg- samt vårdpersonal krävt högre löner samt bättre arbetsvillkor.

Efter brexit stod detta också snart uppenbart för att den lösning man ägde enats ifall för för att undvika enstaka hård gräns, likt hindrar fri rörlighet för handeln, mellan den brittiska provinsen Nordirland på den irländska ön samt EU-medlemmen Irland fortsatte för att producera bekymmer.

Frågan löstes ej förrän inom början från 2024 (se Nordirland).

Opinionsmätningar visade 2023 för att ett majoritet från britterna, samt Labourväljare mer än Toryväljare, återigen ville existera enstaka sektion från den europeiska gemensamma marknaden. Keir Starmer, såsom fanns emot brexit, äger dock sagt för att denne ej kommer för att driva frågan aktivt dock önskar titta en närmande.

Nordirland samt Skottland 

Provinsvalet inom Nordirland inom femte månaden i året 2022 skapade ett laddad politisk situation, då Sinn Féin, likt längre beskrevs likt IRA:s politiska kvist, blev största område inom Stormont (se Nordirland samt Konflikter: Nordirland). Efter många turer vilket också ägde för att göra tillsammans med handelsfrågor efter brexit kunde Michelle O'Neill från Sinn Féin inom månad 2024 bli den första Irlandsnationalistiska försteministern inom Nordirland.

inom Skottland besitter frågan ifall självständighet på senare tidsperiod hamnat på sparlåga.

Skotska nationalistpartiet (SNP), likt leder detta regionala styret samt önskar äga enstaka färsk folkomröstning angående självständighet, äger drabbats från rotationer på partiledarposten samt enstaka skandal på hög nivå ifall misstänkt förskingring från kampanjpengar (se Skottland). 

Följ den löpande utvecklingen inom landet i Kalendarium.

FÖRFATTNING 

Till skillnad från dem flesta andra stater besitter Storbritannien ingen skriven författning. I stället styrs landet tillsammans hjälp från lagar likt stiftats från parlamentet, sedvanerätt samt internationella konventioner samt är kapabel således anpassas mot förändrade politiska förhållanden.

Så länge Storbritannien fanns tillsammans med inom EU fick nya lagar ej strida mot dem åtaganden likt landet ägde gjort där, dock detta upphörde inom samt tillsammans för att britterna lämnade samarbetet inom januari 2020, samt över 100 000 ändringar inom lagstiftningen behövde göras.

Storbritannien är enstaka konstitutionell monarki tillsammans med drottningen/kungen liksom statschef.

monark Charles III saknar formell politisk auktoritet dock kunna utöva visst effekt via regelbundna möten tillsammans med premiärministern. Monarken är också statschef inom 14 andra stater likt tidigare plats brittiska kolonier: Australien, Kanada, Nya Zeeland, Belize samt en antal önationer inom Karibien samt Oceanien.

Regeringen leds från premiärministern såsom är ansvarig inför parlamentet.

nära sin blad besitter denne en kabinett (regeringens inre kärna) liksom besitter 15 mot 25 medlemmar, varav flera äger tunga ministerposter.

Parlamentet är högsta lagstiftande kroppsdel samt består från detta icke folkvalda överhuset(House of Lords) samt detta folkvalda underhuset (House of Commons).

Underhuset är sedan länge den egentliga lagstiftande församlingen samt äger isolerad beslutanderätt inom skatte- samt anslagsfrågor.

Premiärministern avgör själv tidpunkten för när en omröstning mot underhuset bör hållas, dock högst fem år får gå mellan valen.

Nyval är kapabel också hållas angående regeringen faller inom ett misstroendeomröstning.

Rösträttsåldern är 18 år.

Underhuset besitter 650 ledamöter. dem väljs inom majoritetsval inom enmansvalkretsar. Systemet bör producera starka regeringar samt regeringskoalitioner är ovanliga.

Överhuset består från ledamöter liksom ärvt sin titel, högre kyrkliga företrädare, domare samt ledamöter vilket tillsätts på livstid från monarken på regeringens förslag.

Överhusets politiska auktoritet är begränsad, dock detta kunna skjuta upp underhusets beslut för enstaka viss tidsperiod. Kammaren besitter nästan 800 ledamöter (antalet varierar).

Centraliserad stat – samt självstyre

Storbritannien är indelat inom över 300 lokala enheter, dock makten är starkt centraliserad.

Regeringen inom London äger stort påverkan på den lokala politiken, ej minimalt på bas från för att dem lokala myndigheterna får enstaka massiv sektion från sina valuta från staten.

I samt tillsammans fredsavtalet 1998 fick Nordirland (se Nordirland) visst självstyre, samt året därpå även Skottland samt Wales.

inom Skottland finns krafter vilket önskar forma ett självständig stat, ej minimalt grupp SNP likt är störst inom detta regionala parlamentet. År 2014 röstade 55 andel från skottarna nej mot självständighet inom enstaka folkomröstning (se Skottland). dem regionala parlamenten förmå besluta inom lokala frågor, likt fiske, jordbruk samt bostäder, tillsammans mera, samt besitter begränsad beskattningsrätt, medan Londonregeringen styr inom nationella frågor.

Wales äger färre beslutsbefogenheter än dem andra. England besitter inget självstyre.  

Även Isle of Man inom Irländska sjön samt öarna Guernsey samt Jersey inom Engelska kanalen besitter grundlig självstyre. dem tillhör formellt ej staten Storbritannien utan lyder direkt beneath den brittiska kronan.

Försvar samt utrikespolitik sköts dock från den brittiska regeringen.

inom juli 2023 avgjorde styret på Orkneyöarna inom norra Skottland för att undersöka sätt för att öka självstyret. Invånarna, orkadierna, är missnöjda tillsammans med stödet från såväl centralregeringen inom London såsom detta regionala styret inom Skottland. en förslag ifall för att att koppla eller förena med något sig mot Norge avslogs dock, samt London är emot ökad autonomi för öarna.

 Läs ifall Storbritanniens rättsväsen inom Demokrati samt rättigheter. 

POLITISKA PARTIER

Den politiska makten brukar växla mellan Labourpartiet samt Konservativa grupp. en undantag plats valet 2010 då inget från dem fick personlig majoritet inom underhuset. Konservativa grupp samt Liberaldemokraterna bildade då den enda koalitionsregeringen inom Storbritannien sedan 1945 (se Modern historia).

Från 2015 styrde dem konservativa på personlig grabb, innan Labour fick personlig majoritet samt kunde ta över efter valet inom juli 2024. 

Labourpartiet (Labour Party, Arbetarpartiet) grundades år 1900. Fram mot början från 1990-talet fanns detta en traditionellt vänsterparti där fackföreningarna ägde starkt effekt.

beneath ledning från Tony Blair, 1994–2007, samt Gordon Brown, 2007–2010, skedde enstaka omsvängning mot den politiska mitten samt grupp började konkurrera tillsammans Tories angående medelklassväljarna. liksom en indikator på förnyelsen talade Blair angående grupp såsom Nya Labour. Bland många gammal medlemmar fanns dock en starkt motstånd tillsammans partiets nya politik.

Labour gjorde enstaka klar vänstersväng 2015 då Jeremy Corbyn utsågs mot fräsch partiledare.

Labour gjorde 2019 sitt sämsta omröstning sedan 1935 samt Corbyn ersattes 2020 från Keir Starmer, vilket stärkte mitten- samt högerkrafterna inom grupp. beneath hans ledning vann Labour sin rekordstora seger 2024 samt Starmer blev premiärminister. 

Konservativa partiet (Conservative and Unionist Party, även kallat Tories) grundades på 1870-talet.

dem konservativa är starkast inom England, medan stödet är litet inom Skottland. grupp äger flest anhängare bland äldre väljare. detta fanns enstaka röststark fraktion inom Tories liksom länge drev frågan angående för att Storbritannien skulle lämna EU (se Modern historia). När Boris Johnson blev partiledare 2019 tog Tories en kliv åt höger samt besitter befunnit sig på den kanten sedan dess.

Turbulens på partiledarposten samt enstaka kaotisk brexitprocess gjorde för att Tories gjorde en många dåligt omröstning 2024 beneath premiärministern samt partiledaren Rishi Sunak samt förlorade regeringsmakten mot Labour. 

EU-vänliga Liberaldemokraterna (Liberal Democrats, ”Lib Dems”) gick framåt inom valet 2024 på Konservativa partiets bekostnad.

detta är tredjeplats största område samt besitter starkast stöd bland lärda samt inom den lägre medelklassen. Liberaldemokraterna fick erlägga en högt kostnad för regeringssamarbetet tillsammans med Konservativa grupp 2010–2015 samt tappade stort inom valet vilket följde. Partiledare sedan 2020 är Ed Davey. 

Skotska nationalistpartiet (Scottish National Party, SNP) arbetar för en självständigt Skottland (se Skottland).

Politiskt står grupp något mot vänster angående Labour. SNP leddes från Nicola Sturgeon 2014–2023, då denna avgick samt ersattes från Hamza Yousaf, vilket inom sin tur avgick inom april 2024 efter för att äga avbrutit detta regionala regeringssamarbetet tillsammans Skotska dem gröna (Scottish Greens). inom detta skotska parlamentet är SNP största område sedan 2007, samt inom detta brittiska underhuset detta fjärde största efter en dåligt omröstning 2024, då Labour fick fler röster inom hemmaregionen.

SNP samt den skotska regionala regeringen leds från John Swinney. 

Nordirländska samt socialistiska grupp Sinn Féin (Vi själva), femte störst på detta nationella planet samt sedan 2022 för första gången störst inom provinsparlamentet. grupp appellerar mot katolska irländska nationalister samt önskar äga en enat Irland.

Sinn Féin beskrevs framför allt tidigare såsom politisk kvist för den väpnade rörelsen Irländska republikanska armén (IRA) (se Modern bakgrund samt Konflikter: Nordirland-Vägen mot fred). grupp brukar ej inta sina platser inom underhuset eftersom dem ej önskar svära trohet mot den brittiska kronan. 

Bland dem nordirländska partierna är kapabel också nämnas detta probrittiska Demokratiska unionistpartiet (Democratic Unionist Party, DUP).

detta äger starkast stöd bland provinsens unionister, vanligtvis protestanter liksom önskar för att Nordirland bör behålla banden mot resten från Storbritannien. DUP leddes 2021–2024 från Jeffrey Donaldson, såsom avgick sedan denne delgivits anklagelse ifall våldtäkt samt andra sexuella övergrepp. denne efterträddes från Gavin Robinson. 

Högerpopulistiska Reform UK leds från Nigel Farage likt plats enstaka högljudd samt tongivande röst för Storbritanniens utträde ur EU.

Reform UK hette tidigare Brexit Party. Farage ledde dessförinnan detta EU-kritiska Brittiska självständighetspartiet (UK Independence Party, Ukip). 

Gröna partiet (Green Party) är sedan 2010 representerat inom underhuset samt stöds främst från unga britter. Partiledare är Carla Denyer and Adrian Ramsay.  

Det socialdemokratiska Walespartiet (Plaid Cymru) verkar för en självständigt Wales, dock detta är ingen massiv fråga där. 

Om våra källor

LÄSTIPS: läs mer ifall Storbritannien inom UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Missnöje samt tur banar väg för Labour-comeback (2024-06-27)
Brexit på baksidan svängdörrar inom ”elaka partiet” (2022-11-03)

Texten är uppdaterad/granskad 15 augusti 2024.

Redaktör: Ola Westerberg

Länkar mot mer information