copmud.pages.dev









Vad är det enklaste trädet att växa

Al (Alnus spp.)

Sverige äger två inhemska arter från al: klibbal (Alnus glutinosa) samt gråal (Alnus incana) . Klibbalen dominerar inom södra delen från landet, medan gråalen är vanligare inom norrut.

Klibbalen gillar blöta marker

Klibbalen trivs bäst inom blöta marker samt är detta enda från våra trädslag såsom är anpassat för dessa förhållanden.

Genom att studera ett träs årsringar kan vi få insikt i dess livshistoria och de miljöförhållanden det har upplevt

Den växer ofta nära gränsen mot öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock trivs även på friska marker. På näringsrik, mullrik mark tillsammans med rörligt grundvatten förmå klibbalen nå enstaka medelproduktion på ca 10 m3sk per hektar samt år.

Gråalen är snabbare inom starten

Gråalen växer bäst på frisk, finjordshaltig mark, ofta tillsammans med produktion över 10 m3sk per hektar samt år.

Den kunna också växa på torrare samt mager mark. Gråal besitter enstaka snabbare ungdomstillväxt än klibbal, vilket dock passerar gråalens inom höjd efter ca 25 år. Klibbalen är många ljuskrävande, medan gråalen ej kräver fullt lika många ljus.

Med större rotklump sätter trädet igång att växa snabbare i din trädgård och klarar vintrarna bättre

Gråalen är också mer frosttålig samt används bland annat likt amträd inom planteringar tillsammans med ädla lövträd.

Gråalen förmå bli uppemot 200 år äldre inom Norrland, medan klibbalen sällan blir över 120 år. Gråalen kunna nå ett höjd på 20 meter samt klibbalen 25 meter.

 

Klibbalen mot vänster besitter urnupna växtdel samt skaftade alkottar, medan gråalen mot höger äger vassa växtdel samt oskaftade honhängen samt kottar.

Årsskotten på klibbalen är kala medan gråalens årsskott är tätt håriga. Illustration: Bo Mossberg från Den Nordiska Floran.

 

Alens roll liksom markförbättrare

Alen är enstaka avgörande markförbättrare tackar vare sina rotknölar, likt bildas inom symbios tillsammans med kvävefixerande bakterier.


  • vad  existerar  detta enklaste trädet  för att växa

  • Dessa bakterier omvandlar luftens kväve mot föreningar liksom alen behöver, vilket är särskilt värdefullt inom kvävefattiga marker. Denna symbios gör för att alen förmå fälla sina löv gröna (med kvävet kvar), vilket bidrar mot ökad näring inom den omgivande marken samt därigenom främjar tillväxt samt biologisk mångfald.

    Det finns inte mycket som är bättre än att plantera ett träd om du vill gynna biologisk mångfald, klimatet och förbereda din trädgård inför framtiden

    tackar vare denna förmåga blandas alen allt oftare in inom bestånd för för att höja tillväxten.

    Utbredning

    Klibbalens naturliga utbredning sträcker sig huvudsakligen över Götaland samt Svealand, medan gråalen återfinns inom Svealand samt Norrland.

    Alarna står tillsammans för 1,5 andel från detta totala virkesförrådet på produktiv skogsmark.

    Observationer från klibbal samt gråal från Artfakta, SLU Artdatabanken. Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock ett betydelsefull källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

    Föryngring

    Klibbalen förökar sig vegetativt huvudsakligen genom stubbskott.

    inom många alkärr sker stubbskottsförökning över flera generationer, där träden samt dess rotskott lever inom buketter på upphöjda socklar. Dessa socklar är kapabel existera många artrika samt tillhandahålla miljöer för mossor, lavar, kärlväxter samt insekter.

    Fröförökning sker tillsammans små, vingförsedda frön vilket mognar inom kottar beneath hösten samt sprids beneath senhösten mot vintern.

    Till skillnad från klibbal förökar sig gråal huvudsakligen genom rotskott.

    Skador samt hot

    Alarna betas sällan från vilt, däremot är kapabel fejningsskador förekomma.

    Trädets tillväxt är en komplex process som drivs av fotosyntesens omvandling av ljusenergi till kemisk energi

    dem förmå också angripas från svampar. inom yngre ålder är kapabel dem drabbas från grentorka (Cryptospora suffusa), dock senare också från eldticka (Phellinius ignarius) samt fnösketicka (Fomes fomentarius). Dessa svampar orsakar röta inom stammen.

    En relativt färsk skada på klibbal är algsvampen Phytophthora, enstaka vissnesjuka vilket upptäcktes inom England 1993 samt besitter spridit sig mot kontinenten.

    Den allvarliga sjukdomen leder så småningom mot för att träden dör, samt äger därför uppmärksammats på EU-nivå.

    Alarnas ark är kapabel ibland bli angripna från insekter, vilket mot modell allövbaggen (Agelastica alni) samt alviveln, vars larver lever inom bark samt bast.

    Trädets tillväxt och virkeskvalitet

    Bastflugor förmå ibland orsaka fläckar inom veden.

    Ytterligare resultat finns inom SLUs Skogsskada.

    Virke

    Klibbalens veddensitet är ca 370 kg per m3. Virket är ljust, rödbrunt. Splint samt kärnved skiljer sig ej åt. Virket är lätt för att ytbehandla samt något mjukare, dock segare än, aspvirke.

    detta är oftast rätfibrigt, vilket bland annat gör detta lämpligt vilket listvirke. Al används också mot inredningssnickerier, vilket paneler samt köksinredningar. Även möbler från al förekommer. Historiskt besitter alvirke även använts mot trätofflor.

    Generellt används gråalens virke inom många små omfattning.

    Klibbalens karakteristiska röda snittytor lyser upp inom en nygallrat bestånd på Öland.

    Foto: Mats Hannerz.

    Alens hårdhet i enlighet med Brinell

    Källa: Svenskt Trä – Träguiden

    ÄndytaLängsyta
    3,71,4