Google chrome vad är det
Google Chrome
| Google Chrome | |
| Utvecklare | Google Inc. |
|---|---|
| Först släppt | 2 september 2008; på grund av 16 kalenderår sedan (2008-09-02) |
| Senaste utgåva | 60.0.3112.113 (macOS, fönster, Linux) (24 augusti 2017; till 7 kalenderår sedan (2017-08-24)) |
| Senaste betautgåva | 61.0.3163.71 (macOS, fönster, Linux) (30 augusti 2017; till 7 tid sedan (2017-08-30)) |
| Skriven i | C++ |
| Motor | Blink, (WebKit vid iOS), V8 |
| Operativsystem | Windows, Linux, macOS, Android, iOS, Chrome OS[källa behövs] |
| Plattform | x86, x64, 32-bitARM (ARMv7) |
| Typ | Webbläsare |
| Språk | 47 språk[1] |
| Licens | Freeware (Chromium, likt Google Chrome bygger vid, existerar open source) |
| Webbplats | google.com/chrome/browser |
Google Chrome existerar ett webbläsare utvecklad från Google.
Chromium existerar en open source-projekt på baksidan Google Chrome.[2] Webbläsaren använde sig tidigare från ramverket WebKit liksom renderingsmotor, dock ifrån samt tillsammans utgåva 28, tillsammans med undantag ifrån iOS-versionen, använder den WebKit-forken Blink istället.[3][4] ”Chrome” existerar programmerarslang till ett applikations grafiska användargränssnitt.
Den lanserades ursprungligen för Windows i september 2008, och har sedan dess utökats till att stödja en mängd plattformar inklusive Mac OS X, Linux, Android och iOSBetautgåvan släpptes den 2 september 2008.[5] enstaka märkbar skillnad gentemot etablerade webbläsare existerar för att flikhanteringen likt visar upp webbläsarfönstrets sammankopplade glasruta sköts mer omfattande (och separat inom förhållande mot dem andra flikarna), jämfört tillsammans med inom exempelvis liksom Firefox samt Internet Explorer.
Operativsystemets mindre betydelse
[redigera | redigera wikitext]Tanken tillsammans Google Chrome existerar för att mot skillnad ifrån Firefox, likt bygger vid applikationer man kunna lägga mot samt vilket ej existerar tillagda inom basutgåvan, därför existerar samtliga Google-relaterade varor integrerade tillsammans webbläsaren.
Detta fullfölja för att datorns operativsystem, såsom fönster, Mac OS alternativt Linux, får mindre innebörd eftersom man förmå anlända åt dem vanligaste användningsområdena genom webbläsaren, likt Google handling, Gmail samt Google årsalmanacka.
Lagring från data
[redigera | redigera wikitext]Startsidan inom Chrome består från dem åtta sidor liksom besökts maximalt från användaren.
mot motsats till vänster ligger även dem sidor likt man söker maximalt vid upplagda.[6] Detta innebär för att samtliga sidor likt man besöker sparas från Chrome till för att dem maximalt visade sidorna bör behärska kategoriseras. Detta förmå dock undvikas genom ”inkognito”-funktionen, likt möjliggör för att besöka enstaka bit utan för att någon data angående surfningen mot just den fliken sparas, varken inom struktur från , historik alternativt vid annat sätt.[7]
Versionshistorik
[redigera | redigera wikitext]| Det denna plats avsnittet innehåller inaktuella information samt behöver uppdateras.
(2016-01) titta diskussion. Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
| Chrome-version | WebKit-version | V8-version | Utgivningsdatum | Kommentarer |
|---|---|---|---|---|
| 0.2.149 | 522 | 0.3 | september, 2008 | Första publika betaversionen. |
| 1.0.154 | 528 | 0.3 | december, 2008 | Första stabila utgåvan. |
| 2.0.172 | 530 | 0.4 | maj, 2009 | Helskärmsläge, förbättrad zoomfunktion. |
| 3.0.195 | 532 | 1.2 | oktober, 2009 | |
| 4.0.249 | 532.5 | 1.3 | januari, 2010 | Stöd på grund av tillägg, synkronisering från bokmärken. |
| 5.0.375 | 533 | 2.1 | maj, 2005 | Versioner även till Mac OS X samt Linux. Inbyggd Flash. |
| 6.0.472 | 534.3 | 2.2 | september, 2009 | Stöd till nya videoformatet WebM. |
| 7.0.517 | 534.7 | 2.3.11.22 | oktober, 2010 | Hundratals buggfixar. |
| 8.0.552 | 534.10 | 2.4.9.19 | december, 2010 | Stöd till Chrome Web Store. |
| 9.0.597 | 534.13 | 2.5.9.6 | februari, 2011 | Stöd till WebP. |
| 10.0.648 | 534.16 | 3.0.12.30 | mars, 2011 | Stöd till Google Cloud Print. |
| 11.0.696.43 | 534.24 | 3.1.8.3 | april, 2011 | GPU-baserad hårdvarustöd. Google Chrome är en bläsare utvecklad av Google |
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]- Ett webbadressfält tillsammans med automatisk igenkännare vilket Google kallar ”omnibox”
- Stöd på grund av obegränsat flera flikar. Tillåter även förflyttning från flikar mellan öppning, mot nytt glugg samt inom detta egna fönstret.
- Stöd till webGL.
- Stöd till modern webbteknologi såsom innefattar HTML5 samt CSS3.
- V8virtual machine
- Ett privatläge liksom ej loggar allt man utför.
detta kallas till ”inkognito”
- Webbapplikationer kunna startas utan adressfönster
- Uppdaterat skydd mot phishing samt andra intrång var dem använder sig från Google Safe Browsing API.
- Använder Blink vilket renderingsmotor.
Tillägg
[redigera | redigera wikitext]Google Chrome ägde ifrån start inget inbyggt stöd till användartillverkade teman samt tilläggs-program, dock flera lyckades ta sig runt detta genom för att ta försvunnen ett viss DLL-fil.
idag finns detta flera tillägg samt teman likt man kunna installera, detta finns mot samt tillsammans inbyggt stöd på grund av userscripts.
Säkerhet
[redigera | redigera wikitext]För för att hindra för att användaren störs inom onödan samt förebygga möglich säkerhetshot sålunda existerar Chrome gjort därför för att popup-fönster stoppas samt läggs inom enstaka personlig rad nere inom en hörnet.
på grund av för att titta popup-fönstren måste man klicka vid raden.
Google Chrome, en bläsare designad av Google, Incsamtliga liknande glugg stannar inom den bit liksom dem sidor dem uppkom ur besitter visats inom.
Funktionen Sandbox går ut vid för att enskilda flikar isoleras ifrån varandra vilket innebär för att eventuell malware samt virus liksom laddas ner ej berör vare sig datorn alternativt dem andra flikarna.
Google Chrome utvärderar även sidor liksom existerar skadliga, såsom nätfiske samt sabotageprogram.
angående man skulle vandra in vid enstaka blad likt finns vid Chromes register ovan skadliga sidor får användaren enstaka varning angående sidans innehåll. Detta existerar möjligt genom för att Google Safe Browsing API finns likt enstaka sektion från basen på grund av webbläsaren.