Är hett inom geologin korsord

Geologi existerar vetenskapen ifall uppkomst, sammansättning samt förändring från jordskorpans berg- samt jordarter. Geologi ingår liksom enstaka sektion inom ämnesområdet geovetenskap. Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi samt paleontologi.

Jordens utvecklingshistoria studeras inom ämnesområdet historisk geologi. Olika bergarters åldrar kunna bestämmas tillsammans med hjälp från fossil (biostratigrafi) alternativt olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Utifrån dessa äger en tidsschema ovan jordens tillväxt fastställts, enstaka därför kallad geologisk tidsskala.

Bland svaren hittar du här den bästa Eror med 4 bokstäver, genom att klicka på det eller på andra ord kan du hitta liknande ord och synonymer som kan hjälpa dig i ditt korsord

Den såsom arbetar tillsammans med geologi kallas på grund av geolog.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapligt jobb angående jorden samt kulle äger länge utövats; Peri Lithon (om stenar) från den grekiske vetenskapsmannen Theofrastos (372–287 f.Kr.) plats en aktat verk inom tusen tid. dock geologin likt självständig vetenskap, samt tillsammans med den innebörd den ges idag kommer ifrån slutet från 1700-talet.

Innan dess ägde geologiska frågeställningar hamnat beneath geografin. Fram mot tidigt 1700-tal ägde Bibelns skapelseberättelse en stort effekt vid föreställningen angående geologiska processer, mot modell ansågs jorden artikel ungefär 6 000 kalenderår, i enlighet med beräkningar ifrån händelser inom Bibeln.

Leonardo da Vinci plats ett från dem inledande såsom verkligen kunna kallas geolog.^[1]

Dansken Nicolaus Steno studerade geologiska lagerföljder inom Toscana samt presenterade ett avhandling 1669 ("De solido intra solidum naturaliter contento", 'Om ett fast lekamen såsom vid en naturligt sätt innesluts inom enstaka ytterligare fast kropp') ^[2] var denne visade hur lagerföljden byggts upp samt brutits ned inom enstaka kontinuerlig process.

Dessa arbeten utfördes då till för att stödja konceptet för att den globala syndafloden omnämnd inom Bibeln står mot svars till större delen från våra geologiska formationer. Stenos arbeten blev dock ej riktigt uppmärksammade, förrän dem återupptäcktes vid 1800-talet.^[3]

Under 1700-talet började man därför sakta upptäcka för att bergskedjorna verkade äga enstaka utdragen samt komplicerad tillkomsthistoria.

Fransmannen Jean-Étienne Guettard upptäckte vid 1750-talet slocknade vulkaner inom Auvergne samt Nicolas Desmarest visade vid 1770-talet för att basalt ägde vulkaniskt ursprung.^[3]

Efter förebild ifrån Carl von Linné började den tyske bergsmannen Abraham Gottlob Werner samla kring sig enstaka skara lärjungar samt forma ett vetenskaplig utbildning på grund av studiet från olika bergarter, samt klassificerade dem inom grupper efter sitt läge inom berget - mest erfaren "grundberget" alternativt "urberget", således "övergångsberget" samt "flötsberget" samt yngst "de hopsvämmade bergen".

Werner menade för att samtliga bergarter, förutom en mindre antal yngre lavabergarter samt några liksom bildats vid kemisk väg, fanns avsatta såsom sediment inom havet.^[4]

James efternamn lade inom Theory of the Earth, tillsammans med undertiteln an Investigation of the Laws Observable in the Composition, Dissolution and Restoration of nation upon the Globe 1785 fram sina plutonistiska teorier vilket gick ut vid för att samtliga bergarter fanns vulkaniskt bildade samt råkade var inom konflikt tillsammans Abraham Gottlob Werner samt hans neptunism liksom inom stället gick ut vid för att bergarterna fanns sedimentärt bildade.

Huttons kamrat John Playfair kom 1803 för att popularisera hans teorier, samt beneath 1800-talet kom plutonismen för att erhålla allt starkare stöd, samt Werners gamla lärjungar Leopold von Buch samt Alexander von Humboldt gick ovan mot plutonismen, vilket markerade enstaka seger på grund av denna skola.^[4]

Lantmätaren William Smith ägde inom slutet från 1700-talet observerat för att olika bergavlagringar verkade innehålla olika typer från fossil, samt genom William Bucklands insatser inom start från 1800-talet var denne jämförde bergarternas lagerföljd inom olika länder, kunde han hitta samstämmighet inom lagrens ordningsföljd samt bygga enstaka kronologisk serie ovan deras tillkomsttid.^[3]

Någon trygg datering från lagren alternativt fanns ej, samt ett ytterligare vetenskaplig strid pågick samtidigt mellan katastrofister såsom Buckland samt Georges Cuvier såsom tänkte sig enstaka rad vid varandra nästa naturkatastrofer vilket hastigt förändrat existensen vid jorden samt uniformister vilket tänkte sig för att en långsamt samt uniformt skeende format jorden.^[3] Redan James efternamn ägde anslutit sig mot tanken vid långsamt verkande processer, dock "aktualismteorin" vilket den beneath 1800-talet kom för att kallas samt vilken gick ut vid för att identisk processer såsom ännu existerar aktiva ägde format jorden beneath många utdragen period framställdes inledningsvis från Karl Ernst Adolf von Hoff 1822, därefter från Charles Lyell 1833 inom hans viktiga Principles of Geology såsom ifrån mitten från 1800-talet kom för att helt dominera geologin.^[5]

Geologiämnets saga inom land är kapabel läsas här: Geologin inom Sverige

Geologisk tidsskala

[redigera | redigera wikitext]

Den geologiska tidsskalan sträcker sig ovan jordens historia.^[6] Den börjar omkring inledningen mot solsystemets bildande till 4,567 miljarder kalenderår sedan^[7] samt jordens bildande på grund av 4,54 miljarder tid sedan^[8][9] samt sträcker sig mot nutid.

varmt är en alternativ möjlig lösning med 5 bokstäver och v i början + t i slutet

Viktiga milstolpar

[redigera | redigera wikitext]

• 4,567 miljarder kalenderår sedan: Solsystemet bildas^[7]
• 4,54 miljarder kalenderår sedan: Jorden bildas^[8][9]
• c:a 4 miljarder tid sedan: Slutet från Sena tunga bombardemanget, existensen uppstår
• c:a 3,5 miljarder kalenderår sedan: Fotosyntes börjar
• c:a 2,3 miljarder kalenderår sedan: Syresatt atmosfär, inledande snöbollsjorden
• 730–635 miljoner tid sedan: numeriskt värde perioder från snöbollsjord
• 542 ±0,3 miljoner tid sedan: Kambriska explosionen – massiv ökning från fossilbildande livsformer; start mot paleozoikum
• c:a 380 miljoner kalenderår sedan: inledande Ryggradsdjuren vid land
• 250 miljoner tid sedan: Perm–trias-utdöendet – 90 % från varenda landdjur dör.

  Slutet från paleozoikum samt start mot mesozoikum

• 65 miljoner tid sedan: Krita/Tertiär-gränsen – Dinosaurierna dör ut; slutet från mesozoikum samt start mot kenozoikum
• c:a 7 miljoner tid sedan – nutid: Hominider
  • c:a 7 miljoner kalenderår sedan: inledande hominiderna uppträder
  • 3,9 miljoner tid sedan: Australopithecus uppträder, ett direkt förfader mot Homo sapiens.
  • 200 000 kalenderår sedan: inledande moderna homo sapiens uppträder inom östra Afrika

Kortfattad tidsskala

[redigera | redigera wikitext]

Den andra samt tredjeplats tidsaxeln existerar extrakt ur föregående axel (markerat tillsammans med gröna samt röda asterisker).

Den senaste epoken, holocen existerar till vykort på grund av för att behärska framträda klart vid den tredjeplats axeln.

Miljoner år

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Geologiska händelser förmå antingen anges tillsammans med exakta tidpunkter, alternativt inom relation mot andra händelser före samt efter inom tiden.

Inom geologin finns en antal metoder både till helt samt relativ datering.

Relativ datering

[redigera | redigera wikitext]

Metoder till relativ datering utvecklades då geologin började utvecklas mot ett formell vetenskap. Geologer använder kvar nästa principer, dock dem kunna kompletteras tillsammans helt datering.

Principen angående intrusiva relationer behandlar inträngande intrusiva kroppar.

var enstaka intrusiv magmatisk bergart skär genom ett sedimentär bergart existerar intrusionsbergarten yngre än den sedimentära. detta finns flera olika typer från intrusioner: Lakkoliter, batholiter samt gångar.

Principen ifall genomskäranden behandlar inom huvudsak förkastningar, samt sekvensen dem skär genom. Förkastningar existerar yngre än berget dem skär genom.

ifall ett förkastning skär genom vissa lager, dock ej andra således existerar dem genomskurna äldre än förkastningen samt dem ogenomskurna yngre(jämför förkastningarna A samt F tillsammans med lager C inom figuren intill).

Principen ifall inneslutningar anger för att inom sedimentära bergarter tillsammans med inneslutningar från andra bergarter således existerar dem inneslutna bergarterna äldre.

mot modell existerar detta vanligt nära bildning från sedimentära bergarter för att småsten ifrån enstaka äldre bergart rivs upp samt innesluts inom den nya. enstaka liknande situation till magmatiska bergarter existerar Xenoliter.

Principen angående uniformitarianism anger för att dem processer vilket modifierar jordytan idag fungerade liknande inom historien.^[10]

Principen ifall initial horisontalitet anger för att sediment inom huvudsak avlägsnas inom plana sängar.

Studier från moderna sediment ovan samt beneath dricksvatten stödjer denna princip. nära korsvisa sängar avlägsnas ej sedimenten horisontellt, dock kurera enheten existerar horisontell.^[11]

Principen ifall superponering anger för att en sedimentärt lager inom ett lagerföljd liksom existerar opåverkad från tektoniska processer existerar yngre än lagret beneath, samt äldre än lagret ovan.

Logiskt sett är kapabel ej en yngre lager bildas beneath en såsom redan fanns vid område. Utifrån denna princip han är kapabel betrakta sedimentära lager såsom ett vertikal tidslinje, såsom helt alternativt delvis beskriver tiden ifrån detta understa lagret avsatts mot detta översta.^[11]

Principen angående faunans växlingar baseras vid förekomsten från fossil inom sedimentära bergarter.

eftersom organismer finns ungefär samtidigt ovan bota världen är kapabel deras förekomst alternativt avsaknad användas på grund av för att avgöra den relativa ålder vid formationen vilket dem existerar inneslutna inom.

Absolut datering

[redigera | redigera wikitext]

Geologer förmå även exakt datera geologiska händelser. Dessa dateringar förmå användas på grund av sig själva alternativt tillsammans tillsammans relativa metoder, alternativt på grund av för att kalibrera dem relativa dateringsmetoderna.

De inledande absoluta dateringsmetoderna bland annat genom mätning från radioaktiva isotoper uppkom inom start vid 1900-talet samt innebar stora framsteg till geologin eftersom dem förändrade samt fördjupade förståelsen på grund av den geologiska tidsskalan. Tidigare ägde geologerna endast kunnat nyttja sig från fossil på grund av för att behärska datera bergarter relativt varandra, dock tillsammans med isotopdatering kunde dem fossilbärande bergarterna dateras exakt samt dem äldre relativa fossilsekvenserna kunde uppdateras tillsammans nya absoluta åldrar.

I flera geologiska tillämpningar mäts isotopförhållandet inom enstaka bergart, samt detta förmå användas till för att beräkna tiden sedan bergarten passerade sin kristallisationstemperatur samt kristalliserade.

Detta eftersom dem radioaktiva isotoperna då binds inom bergartens kristallgitter, samt ej längre förmå diffundera ut samt in inom gittret.^[12][13] Isotopförhållandena används inom geokronologiska samt termokronologiska studier. Vanliga metoder på grund av isotopdatering existerar Uran-bly-metoden, Argon–argondatering samt uran-thoriumdatering.

Geologiska material

[redigera | redigera wikitext]

Förklaring, material: A. Extrusiva magmatiska bergarter B. Intrusiva magmatiska bergarter C. Magma D. Metamorfa bergarter E. Sedimentära bergarter F. Sediment

Förklaring, processer: Vittring Konsolidering Kristallisering Smältning Metamorfos Litifiering (kompaktion samt cementering) Deposition Transport Exponering

Merparten från den geologiska uppgifter likt finns kommer ifrån undersökning vid fasta jordmaterial, dessa förmå antingen benämnas likt kulle alternativt okonsoliderade ämne, mark.

Bergarter

[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre huvudtyper från bergarter: magmatiska, sedimentära samt metamorfa. Bergartscykeln existerar en struktur liksom beskriver hur dessa tre bergartstyper bildas samt ombildas ur varandra samt magma. då enstaka bergart kristalliserar ifrån enstaka smälta (magma alternativt lava) existerar detta enstaka magmatisk bergart.

Denna bergart är kapabel vittra samt erodera samt sedan sedimentera samt kompakteras mot ett sedimentär bergart. Den förmå även genomgå metamorfos vid bas från tryck samt temperatur liksom förändrar mineralsammansättningen samt därmed forma enstaka metamorf bergart. Sedimentära bergarter liksom utsätts på grund av högt tryck samt temperatur är kapabel även genomgå metamorfos samt forma metamorfa bergarter.

Metamorfa samt sedimentära bergarter förmå även vittra, erodera, sedimentera samt forma nya sedimentära bergarter. Metamorfa bergarter förmå genomgå ytterligare metamorfos. varenda tre bergartstyper förmå även smälta, samt då detta sker bildas ett fräsch magma, ifrån vilken nya magmatiska bergarter kunna bildas.

Okonsoliderade material

[redigera | redigera wikitext]

Geologer studera även okonsoliderade ämne, liksom förmå delas in inom sediment samt jordarter samt oftast existerar nyare än bergarterna. Studier från dessa kallas kvartärgeologi, eftersom dem sannolikt bildats beneath kvartär, den senaste perioden inom den geologiska tidsskalan.

Kvartärgeologin innefattar sediment samt jordarter.

Svar för DEN ÄR HET INOM GEOLOGIN i Korsord

Global uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Plattektonik

[redigera | redigera wikitext]

Jordens litosfär existerar uppdelad inom en antal tektoniska plattor såsom rör sig ovanpå den plastiskt deformerande astenosfären. detta finns en nära samband mellan rörelser hos dem tektoniska plattorna samt mantelkonvektion: rörelser hos oceanplattorna rör sig ständigt inom identisk riktning vilket mantelkonvektionen eftersom litosfären inom oceanplattorna består från detta översta, fasta lagret från manteln.

Detta samband mellan rörelser hos fasta plattor vid jordens yta samt konvektion inom dess inre kallas plattektonik.

Upptäckten från plattektonik gav förklaringar mot ett rad geologiska fenomen vid jordytan samt botten av havet. Långa raka attribut kunde förklaras likt plattgränser.^[14]Mittoceanska ryggar, höjdpartier vid botten av havet var hydrotermiska hål samt vulkaner finns kunde förklaras likt divergenta plattgränser, var numeriskt värde plattor rör sig isär ifrån varandra.

Bågar tillsammans med flera vulkaner samt jordbävningar kunde vid identisk sätt identifieras vilket Subduktionszoner, var enstaka skiva tvingas in beneath ett ytterligare. Omvandlingsgränser, liksom San Andreasförkastningen resulterar inom vidsträckta, kraftfulla jordbävningar. Plattektonik utgör även enstaka förklaring mot Alfred Wegeners teori ifall kontinentaldrift^[15] var kontinenterna rör sig ovan jordytan.

Plattektonikens styrka ligger inom för att den är kapabel sammanföra samt förklara samtliga dem ovan nämnda fenomenen inom ett samlad teori ifall hur litosfären rör sig vid den konvekterande manteln.

Jordens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Framsteg inom seismologi, datormodellering, mineralogi samt kristallografi nära höga temperaturer samt tryck ger insikt ifall den inre sammansättningen samt uppbyggnaden hos jorden.

Seismologer kunna nyttja ankomsttider hos seismiska vågor till för att kartlägga jordens inre. Tidigt kunde man visa för att jorden besitter enstaka flytande yttre kärna (där transversella vågor ej kunde spridas) samt enstaka tät inre kärna. Detta ledde mot för att ett lagermodell tillsammans med jordskorpa samt litosfär ytterst, manteln beneath samt ett yttre samt ett inre kärna innerst.

vid senare kalenderår besitter mer detaljerade mätningar från hur våghastigheter förändras inom jordens inre kunnat utföras. Dessa mätningar äger lett mot många mer detaljerade modeller från jorden.

Geologisk tillväxt från en område

[redigera | redigera wikitext]

Geologin inom en region utvecklas allteftersom bergkroppar avlägsnas vid samt tränger in inom befintligt kulle, samt deformerande processer förändrar deras struktur samt placering.

Avsättning inträffar då partiklar sedimenterar samt litifierar mot sedimentära bergarter alternativt då lava flyter ut samt täcker den befintliga bergytan. Magmatiska intrusioner såsom batoliter, lakkoliter samt gångar tränger upp inom ovanliggande en stor naturlig upphöjning av jordens yta samt kristalliserar allteftersom dem svalnar.

Efter för att bergartssekvensen besitter avsatts förmå den deformeras alternativt genomgå metamorfos. Deformationer uppstår såsom ett inverkan från för att bergmassan trycks ihop, alternativt dras isär horsontellt alternativt utsätts till skjuvning. Dessa deformationer hänger vanligen samman tillsammans dem olika plattektoniska avgränsningar.

När bergskroppar utsätts på grund av horisontellt tryck blir dem mindre samt grövre.

eftersom volymen ej ändras nämnvärt sker deformationerna huvudsakligen vid numeriskt värde sätt: genom förkastningar samt genom veckning. inom den övre delen från jordskorpan, var spröda deformationer är kapabel inträffa bildas reversa förkastningar, samt eftersom bergarter djupare ned ofta existerar äldre (lagen ifall superponering ovan) är kapabel dessa förkastningar leda mot för att äldre höjd hamnar ovanpå yngre.

Rörelser längs förkastningar förmå leda till inom veckning antingen eftersom förkastningen ej sker plant alternativt till för att berglagren dras tillsammans med, samt bildar dragveck. Djupare ned inom jordskorpan uppför sig berggrunden plastiskt samt veckas snarare än för att forma förkastningar. Dessa veck är kapabel antingen ske därför för att mitten vid vecket böjer uppåt, antiform, alternativt sålunda för att mitten böjer neråt, synform.

ifall antiformen samt synformen behåller sina riktningar kallas dem antiklin samt synklin, samt angående dem ej utför detta kallas dem omkullvälta.

Högre tryck samt temperaturer inom samband tillsammans med horisontell sammanpressning förmå orsaka både veckning samt metamorfos hos bergarterna. Metamorfosen orsakar förändringar inom mineralkompositionen hos bergarterna.

Dessa förändringar är kapabel mot modell existera foliation, mineralkornen blir utplattade alternativt för att originalstrukturen försvinner, mot modell skikt hos sedimentära bergarter, flödesmönster ifrån lavor samt kristallmönster hos kristallina bergarter. Förlängning får bergkropparna för att bli längre samt tunnare. Detta sker främst genom normalförkastningar samt plastisk utsträckning.

vid plateser var bergkroppar glider mot varandra bildas strike-slip-förkastningar nära ytan samt skjuvzoner vid större djup var berget deformeras plastiskt.

Tillkomst från nya bergkroppar både genom deposition samt intrusion, inträffar ofta samtidigt likt deformationer. Förkastningar samt andra deformationsprocesser resulterar inom topografiska gradienter, såsom får den stigande sidan för att erodera samt deponeras vid den sjunkande sidan.

ifall förkastningsrörelsen fortsätter bildas mer utrymme på grund av erosionsprodukter för att sedimentera vid. Deformationer hänger ofta ihop tillsammans med vulkanism samt magmatisk handling.

Hitta de ⭐ bästa svar och synonymer för att avsluta alla typer av frågespel

Vulkanisk rester efter förbränning samt lava ackumuleras vid ytan, samt magmatiska intrusioner tränger in underifrån. Gångar, vilket existerar långa plana intrusioner fyller år sprickor samt sprickzoner, samt därför finns ofta flera inslag från gångbergarter vid platser var bergsmassan äger deformerats.

Alla processer såsom nämns ovan behöver ej äga lokal vid varenda ställe, samt behöver ej nödvändigtvis inträffa inom ett enda bestämd ordning.

Hawaii mot modell består nästan uteslutande från lager från basaltiska lavaflöden. dem sedimentära lager liksom finns inom centrala USA, vilket förmå skådas inom Grand Canyon består nästan uteslutande från snart sagt odeformerade lager, vilket besitter legat stilla sedan kambrium.

Svar för TIDSENHETER I GEOLOGIN i korsord, pilord och 1 andra möjliga svar

andra områden existerar många mer komplexa. inom sydvästra USA äger sedimentära, vulkaniska samt intrusiva bergkroppar genomgått metamorfos, utsatts på grund av förkastningar samt veckats.

Geologisk metodik

[redigera | redigera wikitext]

Geologer använder sig från en antal fält- laboratorie- samt numeriska modelleringsmetoder till för att tyda jordens saga samt förstå dem processer vilket sker inuti samt vid jordens yta.

inom typiska geologiska undersökningar använder geologer främst upplysning relaterad mot petrologi (studier från bergarter), stratigrafi (studier från sedimentära lager) samt strukturgeologi (studier från bergarters förhållanden mot varandra samt deras deformationer).

Tidsenheter I Geologin

inom flera fall studeras även moderna jordarter, floder, landskap samt glaciärer samt biogeokemiska vägar samt geofysiska metoder till för att undersöka jorden beneath ytan.

Fältmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Geologiskt fältarbete varierar beroende vid vad vilket bör undersökas.

Nedan listas metoder liksom används inom vissa situationer.

Laboratoriemetoder

[redigera | redigera wikitext]

Petrologi

[redigera | redigera wikitext]

Petrologer identifierar bergprover inom laboratorium liksom en komplement mot fältkartering från bergarter. numeriskt värde från dem primär metoderna på grund av för att känna igen bergarter inom laboratorium existerar genom optiskt mikroskop samt tillsammans med elektronmikrosond.

inom ett optisk bedömning från mineralen inom bergprov undersöks tunna skivor från provet inom en mikroskop. Mineralen inom provet bestäms tillsammans med hjälp från förståelse angående deras attribut inom olika former från polariserat ljus. nära ekektronmikrosondering analyseras den exakta kemiska sammansättningen samt variationer inom varenda genomskinligt mineral hos ett sektion från en bergartsprov.^[22] Studier från stabila^[23] samt radioaktiva isotoper^[24] ger förståelse ifall den geokemiska utvecklingen från bergenheter.

Petrologer använder sig från uppgifter ifall små bubblor från vätska samt gas såsom inneslutits inom mineralkristaller^[25] samt utför fysiska experiment beneath upphöjd temperatur samt högt tryck^[26] på grund av för att förstå nära vilka tryck samt temperaturer såsom olika mineral bildas samt hur dem förändras genom magmatiska^[27] samt metamorfa processer.

Dessa studier är kapabel sedan användas på grund av för att förstå metamorfa processer samt kristallisation från magmatiska bergarter.^[28] Studierna kunna även bidra mot för att förklara dem processer likt sker inuti jorden, mot modell subduktion samt magmakammare.

Strukturgeologi

[redigera | redigera wikitext]

Strukturgeologer utvärderar tunna skivor från geologiska prover till för att hitta den strukturella sammansättningen inom provet vilket ger resultat angående spänningar inom kristallstrukturen hos bergarten.

dem kombinerar även mätningar vid geologiska strukturer på grund av för att rekonstruera dem historiska bergdeformationerna inom området.

Strukturgeologiska analyser genomförs ofta genom för att riktningen hos olika särdrag plottas inom stereografiska projektioner. enstaka sådan projektion projicerar enstaka sfär vid en strategi, var program inom sfären blir linjer samt linjer blir punkter.

Dessa projektioner är kapabel användas till för att hitta veckaxlar, förhållanden mellan förkastningar samt förhållanden mellan andra geologiska strukturer.

Till dem maximalt välkända experimenten inom strukturgeologin hör dem tillsammans orogena kilar, liksom existerar dem zoner var bergskedjor bildas längs konvergenta tektoniska plattgränser.^[29] inom den analoga utgåvan från liknande experiment dras horisontella sandlager mot en stopp, vilket ger realistiska förkastningsmönster samt bildar enstaka orogen kil.^[30] Numeriska modeller från orogena kilar fungerar vid identisk sätt, dock existerar mer sofistikerade samt kunna ta hänsyn mot erosionsmönster samt höjningar inom bergskedjan.^[31] Dessa modeller bidrar mot medvetande angående förhållandet mellan erosion samt formen hos enstaka fjäll.

Stratigrafi

[redigera | redigera wikitext]

I laboratorium undersöker stratigrafer prover från stratigrafier såsom kunna samlas in inom fält, mot modell borrkärnor.^[32] Stratigrafer utvärderar även uppgifter ifrån geofysiska undersökningar vilket visar stratigrafin beneath markytan.^[33] Geofysiska uppgifter samt borrhålsundersökningar är kapabel kombineras på grund av för att erhålla enstaka förbättrad foto från hur detta ser ut beneath markytan.

mot detta används ofta datorprogram liksom arbetar inom tre dimensioner.^[34] Denna uppgifter kunna sedan användas till för att rekonstruera uråldriga processer såsom skett vid jordytan,^[35] tolka miljön samt på det sättet lokalisera områden lämpliga till för att utvinna dricksvatten, kol, alternativt petroleum.

Biostratigrafer utför även laboratorieanalyser vid fossil inom bergprover ifrån hällar samt borrkärnor.^[32] Dessa fossil bidrar mot medvetande angående sedimentationsmiljön såsom bergproverna bildats inom. Geokronologer daterar bergarter inom stratigrafin till för att ett fåtal snävare intervall kring tidsperiod samt hastighet på grund av depositionen.^[36] detta går även för att analysera magnetiska förändringar inom magmatiska bergarter inom borrkärnor.^[32]

Sedimentologi

[redigera | redigera wikitext]

Sedimentologi existerar studier från sediment samt dem processer vilket bildat sedimenten.

Sedimentens kretslopp förmå beskrivas i enlighet med följande: vittring, erosion, försändelse, avsättning, diagenes samt litifikation. Vittring existerar nedbrytande process från bergarter mot mark alternativt sediment, antingen fysiskt alternativt kemiskt. Erosion förflyttar åtgärda sediment ifrån enstaka lokal mot ett ytterligare.

frakt existerar den primära rörelsen såsom sedimenten utsätts på grund av ifrån för att dem lösgörs ifrån berget tills för att dem hamnar inom havet.

Tillämpad geologi

[redigera | redigera wikitext]

Geologisk förståelse existerar mot massiv nytta nära flera olika tillfällen. Upptäckter från nya mineral är kapabel ge upphov mot nya, förbättrad ämne.

Inom samhällsplaneringen agerar geologin enstaka massiv roll vid flera olika sätt. ett bergarts mekaniska attribut existerar viktiga till för att man bör behärska avbryta korrekt sorts ämne mot ballast på grund av vägar samt järnvägar. detta existerar viktigt för att man tar reda vid hur geologiskt stabilt en enhet existerar därför för att detta ej finns fara till skred då ett lera kommer inom rörelse vid bas från många nederbörd.

Spricksystemen inom berggrunden fungerar vilket viktiga transportörer från grundvatten, vilket innebär för att miljöförstöring samt utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket når ner mot grundvattnet kunna spåras ifall man besitter insikt angående hur vattnet inom en zon rör sig.

Inom geologin finns flera olika underavdelningar, såsom petrologi, mineralogi, tektonik, sedimentologi, stratigrafi och paleontologi

Ekonomisk geologi

[redigera | redigera wikitext]

De geologer liksom arbetar tillsammans finansiell geologi inriktar sig vid för att hitta samt hantera jordens råvaror. dem tillgångar såsom maximalt jobb riktas mot existerar petroleum samt kol på grund av energiutvinning samt malm på grund av metallutvinning.

Gruvgeologi

[redigera | redigera wikitext]

Gruvgeologi behandlar utvinnande från mineralresurser ur jordskorpan.

Några tillgångar från ekonomiskt nyfikenhet existerar ädelstenar, metaller samt flera mineraler, såsom asbest, perlit, glimmer, fosfater, zeoliter, lera, pimpsten, samt även grundämnen likt svavel, klor samt helium.

Petroleumgeologi

[redigera | redigera wikitext]

Petroleumgeologer studera platser inom jordskorpan såsom kunna innehålla kolväten liksom går för att utvinna, främst petroleum samt naturgas.

eftersom flera petroleumfynd existerar inom sedimentärbäcken^[37] studera petroleumgeologer även bildandet samt den tektoniska utvecklingen från dessa bäcken.

Geoteknik samt jordmekanik

[redigera | redigera wikitext]

Inom Väg- samt vattenbyggnadsteknik används geologiska principer samt analysmetoder till för att besluta dem mekaniska egenskaperna till detta ämne såsom byggnader samt andra konstruktioner byggs vid.

Detta möjliggör för att tunnlar kunna byggas utan för att rasa; broar samt skyskrapor kunna byggas tillsammans med kraftig bas samt till byggnader vid lera förmå sättningar minimeras.^[38]

Hydrologi samt miljöfrågor

[redigera | redigera wikitext]

Geologi samt geologiska principer förmå även tillämpas vid miljöproblem såsom för att återställa flodfåror vars lopp påverkats, alternativt för att sanera gamla industritomter.

Hydrogeologi används till för att hitta grundvatten,^[39] något liksom existerar särskilt viktigt till för att förse torra områden tillsammans med oförorenat vatten.^[40] Hydrogeologi är kapabel även användas till för att övervaka samt förutse utbredningen från föroreningar inom grundvattenbrunnar.^[39][41]

Geologer samlar uppgifter genom stratigrafier samt borrhål, var även borrkärnor samt iskärnor förmå utvinnas.

Iskärnor^[42] samt sedimentkärnor^[43] används på grund av för att ett fåtal kunskap angående hur mot modell nederbördsmängder, temperaturen samt havsnivån besitter varierat ovan tiden. Dessa uppgifter existerar den primära informationskällan ifall den globala klimatförändringen, bortsett ifrån mätdata.^[44]

Naturkatastrofer

[redigera | redigera wikitext]

Geologer samt geofysiker studera naturkatastrofer till för att behärska stadga säkra byggnormer samt varningssystem likt undviker för att egendom samt liv går mot spillo.^[45] Några modell vid liknande naturfenomen, såsom existerar relevanta till geologi är:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.Där anges nästa referenser: