Varför uppfattar vi text olika

För dem flesta människor existerar den egna upplevelsen lika tillsammans med verkligheten. detta förmå handla angående hur oss uppfattar världen samt oss själva tillsammans med hjälp från våra sinnen. detta är kapabel även handla angående hur oss förstår för att saker samt domstol hänger ihop tillsammans varandra, vilket skapar våra övertygelser ifall orsakssamband.

undersökning talar dock till för att våra intryck egentligen existerar starkt beroende från modeller vilket hjärnan skapat sedan tidigare. Modellerna representerar hur oss tror för att omvärlden samt oss själva existerar konstruerade. dem förmå ofta skilja sig beroende vid hur förhållanden runt omkring oss skiftar samt även mellan individer.

dem på denna plats inre modellerna förmå leda mot väldigt olika äventyr från världen. inom sina maximalt extrema varianter är kapabel dem leda mot vanföreställningar alternativt hallucinationer.

Varför skapar då hjärnan modeller från omvärlden samt oss själva? kunna oss ej bara uppleva omgivningen samt vår lekamen genom dem signaler vilket når oss ifrån våra sinnesorgan?

enstaka nödvändig sektion från svaret existerar för att dem signaler liksom når oss ifrån våra sinnen existerar ofullständiga. dem existerar dessutom att vara berusad eller övermättad från neuronalt brus, detta önskar yttra för att nervcellerna uppvisar ett sektion kaotisk handling såsom ej innehåller någon kunskap ifrån omvärlden.

Signalerna likt når vår hjärna representerar därför ej den planet liksom oss verkar inom särskilt väl, samt vår medvetande från omvärlden skulle bli alltför ofullständig till för att oss skulle behärska styra inom den. inom stället måste oss även ta hjälp från modeller likt oss besitter byggt upp beneath kurera våra liv angående hur världen borde titta ut, på grund av för att efter bästa förmåga tolka omgivningen vid en sätt vilket existerar funktionellt till oss.

Idén för att våra intryck styrs från inre modeller existerar ej färsk.

ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något angående ”omedvetna slutsatser” framlades redan från fysikern Hermann von Helmholtz nära talets slut. denne försökte förklara hur oss fyller år inom luckorna tillsammans med data på grund av för att förstå visuella signaler samt producera dem synintryck oss faktiskt upplever.

dem senaste 20 år äger dock idén ifall hur hjärnan bearbetar kunskap tillsammans hjälp från den denna plats sortens modeller revolutionerat hjärnforskningen. enstaka vetenskapsman liksom bidragit stort inom denna tillväxt existerar Karl Friston nära University college London.

han föreslog ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något såsom kallas på grund av hierarkisk prediktiv kodning. Grundidén vilar vid detta faktum för att hjärnan existerar hierarkiskt uppbyggd samt varenda nivå äger sina egna modeller vilket jämförs tillsammans den meddelande liksom når området, steg på grund av steg.

Man är kapabel studera mer ifall denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något inom boken Surfing uncertainty från filosofen samt forskaren Andy Clark alternativt inom något enklare format inom boken Making up the mind av nestorn inom kognitiv neurovetenskap, Chris Frith.

Alla olika signaler likt når hjärnan ifrån både omvärlden samt kroppen – såsom ögonkontakt, ljuduppfattning, doft, kontakt samt smärta – bearbetas vid en liknande sätt i enlighet med Fristons hypotes.

Låt oss ta synen likt modell.

Synsignaler ifrån ögat når ursprunglig thalamus, enstaka djup struktur inom hjärnan liksom ofta ses liksom ett omkopplingsstation till inkommande resultat. Därefter leds den vidare mot huvudsakliga synbarken. Signalen kommer sedan för att vandra vidare inom en flertal steg mot områden inom hjärnan likt bearbetar alltmer komplex upplysning. inom en nästkommande steg analyseras mot modell mer specifika komponenter från synen vilket färg, form eller gestalt samt rörelse alternativt koordinater inom rummet liksom anger fanns man ser en objekt.

Signalen blandas därefter tillsammans upplysning ifrån andra delar från hjärnan samt blir alltmer teoretisk. vilket modell förmå data ifrån andra upplevelse alternativt kroppsliga behov adderas vid högre bearbetningsnivåer. vid således sätt förmå mot modell hunger påverka hur oss uppfattar syn­information innefattande mat.

Primärsensoriska områden, likt huvudsakliga synbarken, tillhör dem lägsta nivåerna inom hjärnans hierarki.

dem modeller likt finns på denna plats existerar många basala. dem handlar angående hur oss förväntar oss för att attribut bör artikel något som har fått en viss form eller struktur inom den situation oss befinner oss, såsom färg, struktur samt rörelse inom diskussionen ovan ifall synen. ifall signalen likt når hjärnan ej stämmer tillsammans modellen kommer hjärnan för att producera enstaka felsignal såsom representerar skillnaden mellan modellen samt signalen liksom nått hjärnan.

Felsignalen kommer för att vandra vidare mot nästa hierarkiska nivå, var modellerna existerar något mer komplexa samt är kapabel förklara fler aspekter från omvärlden. angående dessa modeller ej heller är kapabel förklara felsignalen kommer ett fräsch felsignal för att bildas samt vandra ytterligare enstaka nivå inom hjärnans hierarki. dem maximalt komplexa modellerna samt felsignalerna antas bearbetas inom pannloberna.

Enligt hypotesen besitter den bästa kompromissen nåtts angående hjärnans modeller från världen existerar inom balans tillsammans signalerna såsom når hjärnan.

Informationen utifrån hakar smidigt in inom dessa inre förväntningar samt man förstår världen vid en optimalt sätt, vilket ytterst betyder för att man förmå samspela samt artikel sektion från den fysiska omgivningen samt interagera tillsammans med andra människor. Hjärnan försöker därför läka tiden minimera samtliga felsignaler, till för att förstå sin omvärld vid bästa sätt.

detta förmå den utföra vid numeriskt värde olika sätt. Modellerna kunna anpassas samt förändras till för att förbättrad motsvara dem signaler likt når hjärnan. dock felsignalen kunna även minimeras genom för att man förändrar hur informationen ifrån omvärlden bearbetas.

ett uppdaterad modell innebär för att oss nästa gång enstaka liknande meddelande når hjärnan ej blir lika förvånade (medvetet alternativt omedvetet) samt enstaka modifierad data innebär för att oss faktiskt upplever detta yttre stimulit annorlunda.

Idén angående för att modeller konstrueras inom hjärnan samt besitter enstaka massiv inverkan vid hur oss upplever samt uppfattar omvärlden supportas från experimentella studier.

Dessa visar för att hjärnan skapar felsignaler samt anpassar vår upplevelse utefter dem modeller oss redan har.

Det möjligen vanligaste sättet för att inom vetenskapen försöka förstå hur ett tidigare given resultat är kapabel förändra enstaka upplevelse existerar studier vid placeboeffekten. var får enstaka försöksperson ofta kunskap angående hur hen kommer för att uppleva en stimuli, mot modell smärta.

ifall personen får känna till för att ett behandling kommer för att minska enstaka smärtupplevelse upplever flera mindre smärta samt obehag från stimulit, trots för att behandlingen ej innehåller någon verksam substans. Jag samt mina kollegor fanns tillsammans med samt startade forskningen vid vilka processer inom hjärnan likt bidrog mot placeboeffekten redan till cirka 20 tid sedan samt detta äger inom solens tid blivit en stort eget forskningsfält.

Liknande effekter från tidigare given resultat ses även inom studier liksom ej handlar angående behandling. vilket modell upplevs en alkoholhaltig såsom godare angående man fått data angående för att detta existerar dyrare. enstaka ytterligare undersökning visade för att vass doft är kapabel upplevas liksom obehaglig angående man fått lyssna för att den kommer ifrån gamla sockor, dock behaglig ifall informationen existerar för att den kommer ifrån exklusiva gourmetostar – trots för att detta existerar identisk lukt.

Men man behöver ej lura personer på grund av för att informationen bör påverka hur man upplever världen.

nära betingning lär man sig för att en stimuli, mot modell en ansikte vilket framträda vid enstaka foto, existerar kopplat mot ett smärtsam meddelande vilket följer, medan en annat ansikte inte någonsin existerar kopplat mot någon smärta. då man sedan ser ansiktet liksom tidigare visats före smärtan kommer man svettas samt uppleva obehag vid identisk sätt såsom nära själva smärtan.

Detta sker genom enstaka primitiv rädsloinlärningsmekanism inom amygdalakärnan såsom ligger djupt inom hjärnan. dock man är kapabel även producera identisk reaktion genom verbal resultat angående för att en ansikte existerar kopplat mot smärta, alternativt då man ser vid då enstaka ytterligare individ genomgår experimentet, något såsom bland annat studerats från Andreas Olsson nära Karolinska institutet.

Man egen utsätts alltså inte någonsin på grund av smärtan, dock kommer för att uppleva en obehag ändå då man sedan ser bilden vid just detta ansiktet igen. Då skapar man enstaka modell redan innan man utsätts på grund av något stimuli.

detta besitter demonstrerat sig för att den på denna plats formen från instruerad rädsloinlärning existerar många stark.

Slutligen förmå man även uppleva stimuli annorlunda genom för att medvetet producera nya modeller egen. en foto vid enstaka gråtande individ överför normalt ett något negativ känslomässig upplevelse tillsammans obehag.

dock noggrant identisk foto kunna upplevas såsom känslomässigt positiv ifall man intalar sig för att detta existerar ett mamma/pappa såsom gråter från lycka vid bas från för att detta existerar inledande gången vid en tid vilket föräldern ser sitt små människor vilket rest ovan världen, alternativt för att detta existerar enstaka briljant bidrag från enstaka artist inom enstaka bio.

Även detta experiment äger använts flitigt inom forskningen samt kallas till kognitiv omstrukturering.

I varenda dem denna plats tre typerna från experiment besitter enstaka inre teoretisk modell angående hur världen alternativt man egen existerar beskaffad förändrats. inom vissa fall, såsom inom placebo­experiment, luras försökspersonen.

inom andra fall, vilket nära instruerad lärande, får man explicit kunskap ifall hur relationen mellan olika stimuli existerar. samt slutligen skapar man egen enstaka färsk modell till hur man bör tolka ett foto nära kognitiv omstrukturering. Gemensamt existerar för att teoretisk resultat används till för att producera enstaka fräsch modell. Regelsystemet vilket anger hur oss bör tolka yttre samt inre signaler förändras.

Konsekvensen existerar för att själva upplevelsen kommer för att påverkas från för att modellen skapas alternativt förändras i hjärnans olika nivåer.

Vet oss då vilket vilket sker inom hjärnan nära dessa processer? i enlighet med den prediktiva kodningshypotesen jämförs dem inre modellerna tillsammans inkommande signaler inom en hierarkiskt struktur, samt dem felsignaler vilket bildas då dem ej matchar varandra går eller reser vidare mot högre samt mer komplexa nivåer.

Verbal upplysning angående hur olika yttre samt inre stimuli hänger ihop samt vad liksom orsakar dem existerar många teoretisk. Man kunna därför anta för att modellerna vilket skapas nära verbal suggerering existerar beroende från komplexa områden inom hjärnan, liksom pannloberna – dem delar inom hjärnan var oss skiljer oss maximalt ifrån andra däggdjur.

samt många riktigt, hjärnavbildningsstudier visar för att pannloberna existerar aktiverade inom dessa experiment tillsammans med placebo, instruerad lärande samt kognitiv omstrukturering. enstaka sektion inom pannloberna vilket kunna artikel från speciellt nyfikenhet existerar en region liksom kallas orbitofrontala kortex. Detta zon ligger liksom en yta längst bort ner inom pannloberna, alldeles ovanför ögonhålorna.

Orbitofrontala kortex registrerar data ifrån samtliga sensoriska kanaler inom hjärnan. Därmed kunna området spegla komplexa mönster från aktivering, vilket innefattar flera olika kanaler såsom existerar viktiga på grund av helhetsförståelsen från detta kontext såsom sinnesintrycken uppstår inom. detta betyder för att själva sammanhanget kunna simuleras samt sedan ett fåtal effekt ovan hur oss tolkar samt upplever upplysning ifrån omvärlden.

vilket en modell förmå en objekt tolkas såsom ett hårfön angående kontexten existerar en toalett dock liksom ett pistol ifall kontexten existerar enstaka krigsskådeplats.

Vid psykos samt psykossjukdomar vilket psykisk sjukdom ser man ett brokig skara från symtom.

Man är kapabel titta samt lyssna saker ingen ytterligare upplever, detta önskar yttra hallucinationer. Dessa intryck är kapabel artikel från upphöjd komplexitet, vilket nära rösthallucinationer. Man kunna även erhålla till sig saker såsom ingen ytterligare tror vid – vanföreställningar vilket stundom är kapabel existera märkliga.

Föreställningarna existerar då således resehandling starka för att detta inom princip existerar omöjligt för att övertala den drabbade ifall för att dem ej stämmer även angående man visar upp olika former från bevis.

För enstaka individ tillsammans med psykos är kapabel omvärlden uppfattas likt väldigt flyktig samt instabil. mot modell kunna färger samt former snabbt förändras.

detta existerar enstaka motsägelsefull påstående för att man nära psykos kunna äga enstaka instabil upplevelse från världen vid enstaka väldigt grundläggande nivå, likt hur man upplever färg samt form eller gestalt, samt samtidigt ett överdrivet stadig upplevelse vid ett mer teoretisk nivå, inom form eller gestalt från mot modell vanföreställningar (till modell angående långtgående sammansvärjningar samt organisationer likt existerar ute efter för att skada en).

Studier ifall psykosbenägenhet samt angående psykos besitter demonstrerat för att placebo­liknande manipulationer existerar starkare hos dessa individer än hos kontrollgrupper, samt liknande fynd besitter oss nyligen sett nära instruerad rädsloinlärning.

Anledningen mot för att modellerna existerar svaga inom lägre hierarkier från hjärnans informationsbearbetning existerar ej fastställd dock förmå bero vid för att synapskoncentrationen existerar lägre inom hjärnan alternativt för att dopaminsvaret, såsom anger vilket vilket existerar viktigt, existerar avvikande.

Det existerar ej bara nära psykossjukdom likt liknande fenomen förekommer.

Bland personer såsom ej möter kriterierna på grund av någon bedömning ser man liknande dock vänligare varianter från psykossymtom, en personlighetsdrag vilket kallas psykosbenägenhet.

detta speglar för att balansen inom hjärnans prediktiva struktur skiljer åt sig mellan individer. Nyligen äger bland annat mina kollegor samt jag demonstrerat för att konspirationsidéer angående mot modell politik samt vaccination mot viss sektion kunna förklaras från generell psykosbenägenhet. detta existerar viktigt för att understryka för att psykos­benägenhet inom sig ej existerar något psykiatriskt tillåtelse, utan endast ett personlighetskomponent.

Dessutom äger detta demonstrerat sig för att även flertalet positiva attribut, såsom kreativitet, existerar knutna mot detta personlighetsdrag.

Tidigare beskrev jag för att pannloberna, framför allt orbitofrontala kortex, ofta aktiveras då suggestioner ges, likt instruerad lärande samt placebo. inom den undersökning vid psykosbenägenhet samt psykos var man experimentellt förändrat ett upplevelse tillsammans med suggestion samt verbal data aktiveras även orbitofrontala pannloben olik hos dessa individer.

detta förmå tolkas såsom för att dessa områden inom pannloben härbärgerar modeller liksom förmå kompensera en högre brus inom lägre hierarkiers informationsbearbetning.

Överdrivet starka modeller högt upp inom hjärnans hierarki tycks spela massiv roll även nära andra psyki­atriska status.

Den såsom existerar deprimerad äger mot modell ofta ett kraftfull samt missvisande modell från världen samt jaget.

Man förmå då uppleva för att man existerar misslyckad samt helt värdelös. inom vissa svåra fall förmå den deprimerade mot samt tillsammans med uppleva mer klassiska psykotiska symtom, framför allt från vanföreställningskaraktär. nära en annat psykiatriskt tillåtelse, tvångssyndrom, förmå man uppleva för att man måste utföra enstaka viss papper flera gånger på grund av för att detta bör ”kännas rätt”.

Dessa extrahandlingar kunna ta upp enstaka massiv sektion från ens vakna tidsperiod samt existera väldigt handikappande. nära tvångssyndrom förmå även den prediktiva kodningsprocessen artikel felaktig. mot modell förmå felsignalen bli på grund av massiv alternativt således kunna man ej minska den genom den anpassning likt normalt sker.

Såväl depressioner likt tvångshandlingar är kapabel behandlas tillsammans medicin samt tillsammans med psykoterapi.

Psykoterapin innefattar både ett ominlärning samt ett direkt förändring från grundantaganden liksom man besitter angående sig egen samt angående omvärlden. detta existerar troligt för att detta man faktiskt fullfölja inom liknande behandlingar existerar för att förändra dem högre modeller vilket existerar felaktiga, alternativt möjligen destruktiva, vid en liknande sätt vilket nära placeboexperiment, dock vid en öppet samt möjligen mer avancerat sätt.

Just idag pågår spännande undersökning ifall om psykedelika, såsom psilocybin samt LSD, förmå användas till för att behandla depressioner samt ångesttillstånd. detta finns ett massiv förhoppning ifall för att dem är kapabel bidra mot för att behandla svåra psykiatriska tillåtelse var ytterligare behandling ej besitter hjälpt, dock på denna plats behövs mer välgjord undersökning.

ett sådan lärande pågår just idag nära Karolinska institutet.

Teoretiskt fungerar dessa medel just genom för att hjälpa mot för att åtgärda upp högre modeller från dem uppfattningar man äger från vem man existerar samt hur man existerar, inklusive felaktiga uppfattningar vilket ses nära depressioner. Därefter förmå mer hälsosamma modeller byggas.

Vår förmåga för att förstå samt uppleva världen existerar ej passiv, utan enstaka energisk samt komplex process var våra modeller till hur världen bör existera beskaffad existerar utgångspunkten.

dem denna plats teorierna redogör ej bara hur oss normalt tolkar vår omgivning samt oss själva, utan även hur svåra psykiatriska status uppkommer samt förmå botas.

Predrag Petrovic