Eriksbergs varv göteborg ingenjör herbert lindberg

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB existerar ett tidigare industrikoncern samt varvsindustri inom götet. Företaget bildades 1850 samt ombildades mot aktiebolag 1876. inom samband tillsammans varvskrisen övertogs varvet från staten, samt 1979 levererades detta sista fartyget.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande tiden

[redigera | redigera wikitext]

Den lilla verkstaden ute vid Hisingen ägde sitt ursprung inom ett "galvanisk inrättning", Ericsbergs metall samt tackjerns-gjuteri, vars tillkomst kungjordes inom ett reklam inom relaterat till göteborg Handels- samt Sjöfarts dagblad den 18 juli 1850, undertecknad från Carl Christian Barchman (1798-1860)^[1] samt C.

F. Höglund, vilka rekommenderade sin aktivitet mot "herrar skeppsredare, kaptener samt ett hvar såsom önska smidde jerneffekter galvaniserade". detta plats från allt för att döma den inledande inriktade galvaniseringsverkstaden inom götet samt inom land. detta fanns ursprunglig efter tillkomsten kalenderår 1852 från enstaka smedja samt en gjuteri likt anknytningen mot skeppsnäringen fick ett mera utpräglad karaktär.

inom ett reklam ifrån 1850 meddelas, för att verkstaden för tillfället är kapabel utföra: ". . . varenda till Skepps-equipering nödiga metall- samt jern-arbeten, såsom: Bult, Spik, Låsar, större samt mindre Ringklockor, Roderbeslag, m. m., samt varenda sorters gjutgods, såsom: Pumpar tillsammans med häfstänger, Vinchar, Stoppspel, Pumpspel, Gångspelspannor, Spygatt, Blockskifvor samt Bussningar af varenda dimensioner, Afhållsklampar &c; .

. . Likaledes till hushåll: Spislar, Spishällar. Strykugnar , . . Äfven Ornamentet samt Grafvårdsstängsel".^[2]

Verksamheten fanns ifrån start inriktad vid olika slags galvaniseringsarbeten. 1871 startades en skeppsvarv inom anslutning mot verkstaden, samt den 29 oktober 1873 levererades detta inledande fartyget, bogserångslupenAktiv, vilket några veckor senare följdes från systerfartyget Erik.^[3] Året därpå levererades relaterat till göteborg inledande ångfärja: Bonnafröjda.

tid 1876 ombildas verksamheten mot aktiebolag tillsammans med därför småningom David Wilhelm Flobeck (1831–1904) såsom huvudägare; Eriksbergs Mekaniska Werkstads AB.

Under 1978-79 avvecklades successivt all verksamheten vid Eriksberg, och den 31 mars 1979 upphörde all nyproduktion vid varvet

varvet kom fram mot 1910-talet för att existera detta minsta från dem tre göteborgsvarven. Produktionen bestod främst från passagerarbåtar, ångslupar samt bogserbåtar mot land, Norge samt land i norden samt skärgårdsbåtar mot huvudstaden. Eriksbergs tillväxt mot storvarv inleddes 1915 efter detta för att aktiemajoriteten inom bolaget övergått ifrån Erik Flobeck (1873-1917) mot redaren Dan Broström.

Den 3 femte månaden i året 1927 eldhärjades varvet svårt, då rörverkstaden, pannhuset, kopparslageriet samt smedjan mot stora delar förstördes.^[4]

Eriksbergs tillväxt fram mot 1960-talet

[redigera | redigera wikitext]

Eriksberg följde enstaka liknande tillväxt vilket dem övriga svenska storvarven; Kockums Mekaniska Verkstads AB, AB Götaverken samt AB Lindholmens Varv - dels genom inledande världskriget samt beneath mellankrigstiden fram mot 1940; ett successiv utbyggnad liksom styrdes från sjöfartskonjunkturen dock inom synnerhet från dem norska samt svenska redarnas behov från nybyggen.

inom detta avseende ägde Eriksberg ett fördel genom direktägandet från den solida familjen Broström - senare genom deras huvudbolag Ångfartygsaktiebolaget Tirfing. tillsammans en relativt blygsamt aktiekapital - 6,5 miljoner kronor inom start från andra världskriget - kunde sedan Eriksberg utföra reella nettovinster vid inom medelvärde 40-50 miljoner kronor per tid beneath kurera 1940-talet.

Varvet har sitt ursprung i landets första galvaniseringsfabrik som grundats 1850

Orsaken mot dessa extraordinära vinster fanns tillskapandet från enstaka förmånlig krigskonjunkturskatt, dock även dem stora förtjänster vilket kunde göras vid åtgärder för att laga något som är trasigt från krigsskadat tonnage samt den starka efterfrågan vid ersättnings- samt nybyggnadstonnage mot främst nordiska rederier både beneath samt efter kriget. dem stora vinsterna ifrån varvsrörelsen återinvesterades inom sjöfart samt industriellt ägande från ägarna Broströmskoncernen samt bidrog mot för att denna koncern kunde växa mot ett från landets vinstrikaste beneath slutet från 1950-talet.

Eriksberg samt Kockums ägde tidigt valt för att licenstillverka Burmeister & Wainsdieselmotorer - mot skillnad ifrån Götaverken vilket valt personlig tillverkning. Detta innebar en visst ledning på grund av tillverkning från allt större tankfartyg samt beneath 1950-talet slogs flera storleksrekord. då man inom mitten från 1950-talet närmade sig 40 000 dödviktston, trodde flera för att den övre gränsen plats nådd.

Eriksberg kom mot slut för att bygga ULCCs vid 460 000 dödviktston inom mitten från 1970-talet.

Ekonomiskt utvecklades Eriksberg fortsatt starkt mot mitten från 1960-talet,^[5] liksom konkurrenterna inom landet. Kockums samt Götaverken plats båda börsnoterade företag, medan Eriksberg samt Lindholmen ägdes från rederier.

beneath 1950- samt 1960-talen plats Eriksberg detta maximalt lönsamma varvet inom landet, samt för att jobba vid Torpet - vilket Eriksberg kallades inom folkmun - samt vid varven inom allmänhet plats då en statusjobb inom detta fabriksrelaterade götet. dock "finast" ansågs detta existera för att jobba vid konkurrerande Götaverken - Herrgårn inom folkmun.^[6]

De ekonomiska problemen börjar

[redigera | redigera wikitext]

Det sista lönsamma decenniet plats 1960-talet, då konkurrensen ifrån den japanskavarvsindustrin blev alltmer klar.

då norska redare fick svårigheter för att refinansiera sina fartygsköp, speciellt inom USA, ställdes krav vid dem svenska varven för att lämna krediter mot redarna vid liknande sätt samt mot subventionerade räntor samt villkor såsom dem japanska varven gjorde. för att dem svenska varven tvingades mot bankrörelse stod knappast högst vid önskelistan. Eriksberg lyckades dock – mot skillnad ifrån konkurrenterna Götaverken samt Kockum – för att bibehålla enstaka upphöjd soliditet samt vandra igenom dem sista år från 1960-talet relativt oskadade.

Både Kockum samt Götaverken plats konkursmässiga samt räddades genom ingripande från staten inom fallet Götaverken samt Skandinaviska Banken inom fallet Kockum.

En bit in vid 1970-talet stod detta uppenbart på grund av ledningen för att detta fanns enstaka överlevnadsrespit vid bara några kalenderår.

Löneökningarna liksom genomdrivits från facket inom start från 1970-talet ägde ökat kostnadsläget tillsammans med nära 25% beneath en par kalenderår. Den svenska valutapolitiken tillsammans återkommande devalveringar ägde inom sig fördyrat importen på grund av varven. då detta stabiliserande valutasystemet övergavs 1973 samt USA-dollarn blev flytande, stod detta uppenbart för att slutet plats nära på grund av den svenska varvsindustrin.

Varvskrisen fanns idag en faktum. till Eriksberg ägde dock 1970-talet startat relativt positivt, samt 1974 blev en rekordår tillsammans 821 840 sjösatta dödviktston. Man förvärvade Lindholmens Mekaniska Verkstad, samt man byggde upp detta portugisiska varvet Lisnave samt senare Setenave, vilket bland annat levererade förskepp mot bolagets supertankers. 1973 sålde man reparationsverksamheten mot Götaverken till för att bli en renodlat nybyggnadsvarv.

1974 slog ledningen förutseende larm ifall detta brådskande läget till bolaget, vilket fick mot resultat för att verkställande direktören Bengt Eneroth fick avgå efter 30 tid inom företaget. denne ägde medvetet hållit igen investeringar inom varvsrörelsen, dock drabbades liksom övriga varv från dem begynnande problemen på grund av varvets kunder – redarna.

Denna situation kom dock ej för att hanteras vid genomtänkt sätt från den nya ledningen inom Tirfing, såsom från industridepartementet tvingades sälja Eriksberg på grund av enstaka topp samt sedan teckna onödiga fartygskontrakt. inom förlängningen innebar detta nådastöten till Broströmskoncernen – samt detta börsnoterade Tirfing.

Eriksberg övertas från staten samt avvecklas

[redigera | redigera wikitext]

Vid denna tidpunkt ägde Eriksbergs Mekaniska Verkstad 6 000 anställda.

Trots för att Eriksbergs modell för tillfället borde äga tagits vid allvar samt lett mot ifrågasättandet från bland annat investeringsaktiviteterna nära Götaverken samt Uddevallavarvet, blev därför ej fallet. Miljardbelopp kom denna plats för att missa vid bas från överoptimistiska varvschefer.

Eriksberg köptes från staten den 29 april^[8] 1975 på grund av 1 000 kronor, samt blev 1976 dotterbolag mot Götaverken. Båda inordnas 1978 inom detta statliga Svenska Varv. beneath 1978-79 avvecklades successivt all aktivitet nära Eriksberg, samt den 31 mars 1979 upphörde all nyproduktion nära varvet. Den 15 juni 1979 levererades slutligen varvets sista ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, produkttankern M/T Atland mot Broströms.

Varvsforskning samt varvens arkiv

[redigera | redigera wikitext]

Under perioden 1978-1982 pågick detta statligt finansierade forsknings- samt kulturarvsprojektet "Svensk varvsindustri inom Göteborg". Detta fanns en samarbete mellan Svenska Varv, relaterat till göteborg högskola (historiska avdelningen samt ekonomisk-historiska institutionen), Landsarkivet inom götet, samt några från stadens museer, däribland relaterat till göteborg stadsmuseum, Sjöfartsmuseet samt Industrimuseet.

Det första fartyget var bogserbåten Aktiv som stapelavlöpte 1873

Syftet plats för att samla in, ordna, registrera samt skydda spår från verksamheterna, samt för att genomföra undersökning tillsammans med hjälp från materialet.^[9] liksom enstaka resultat från projektet överlämnades Eriksbergs mekaniska verkstads samling mot Landsarkivet inom götet, detta omfattar ca 500 hyllmeter.^[10][11]

Flytdockorna 1962

[redigera | redigera wikitext]

• Flytdocka inom (1915): blocklängd 69 meter, lyftkapacitet 1 850 ton, fartygsstorlek 2 500 dwt
• Flytdocka III (1924): blocklängd 170 meter, längd 196 meter, lyftkapacitet 23 500 ton, fartygsstorlek 40 000 dwt
• Flytdocka IV (1962; nuvarande): blocklängd 222 meter, längd 238 meter, bredd 43,3 meter, lyftkapacitet 30 000 ton, fartygsstorlek 65 000 dwt

Samtliga flytdockor existerar byggda vid Eriksberg.^[12]

Byggda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Styrelseordförande

[redigera | redigera wikitext]

• 1915-16: Dan Broström
• 1916-17: J Albert Janson
• 1917-25: Dan Broström
• 1925-26: J Albert Janson
• 1926-33: S.G.

  Janson

• 1934- : Herbert Jacobsson

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Eriksbergs kontor.

• Eriksbergs varv tillsammans flytdocka.

• Eriksbergs varv.

• Torrdockan vid Eriksbergs varv.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Göteborgs-Posten : G-P bilagan, ["Idag går Eriksbergs varv inom graven"], 31 mars 1979

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Baum, Yngve; Jönsson, Reidar (1978). Röster ifrån en varv.

  Lättläst, 99-0109264-7. Helsingborg: Fyra förläggare. Libris7746985. ISBN 91-85246-33-6 

• Baum, Yngve (1974). Skeppsvarv : [Eriksbergs mekaniska verkstad].
  Del av utställningen som presentera Eriksbergs mekaniska verkstad, Göta verken och Uddevallavarvet samt en graf om Bruttotonnage av fartyg byggda på svenska privatvarv 1815-1959

  Aktuell fotolitteratur, 99-0130254-4 ; 3. Helsingborg: Fyra förläggare. Libris7746963. ISBN 91-85246-02-6 

• Beckholmen, Kuno (1979). Torpet : Eriksbergs verkstadsklubb 1979.
  Eriksbergs varv är nu starkt rustat för det intensiva fartygsbyggande som står för dörren

  Göteborg: [Sv. metallindustriarbetarförb:s avd. 41]. Libris173225 

• Eriksberg : varvet liksom byggde dem största båtarna. Göteborg: Varvshistoriska föreningen inom götet. 2009. Libris11768740 
• Eriksbergs mekaniker. verkstads A.-B., Gothenburg, Sweden. Göteborg: Zachrissons boktr.

  1932. Libris8449474 

• Herloff, Birgitta (1978). "Varv vilket varv - huvudsaken för att man besitter en arbete (men nog sörjde man)": intervjuer tillsammans 136 person som arbetar likt flyttats ifrån Eriksberg mot Götaverken Motor. [Göteborg]: [Götaverken].
  Eriksberg satsade länge på att bli ett internationellt betydande reparationsvarv

  Libris391145 

• Holmgren, Martin (2019). Eriksberg : en storvarv samt dess fartyg. Forum navale skriftserie, 1650-1837 ; nr 67. Göteborg: Breakwater Publishing. Librisbm0gg19s85kjnl1d. ISBN 9789186687557 
• Olsson, Kent (2001). ”Eriksberg beneath detta andra världskriget : nyanläggning samt nya produktionsmetoder”. Unda maris 1998/2000,: sid. 124-159 : ill..

  0349-0335. ISSN0349-0335.  Libris8736323

• Olsson, Rune (1995). ”Eriksbergs mekaniska verkstad : nybyggnadsverksamhet samt leveranser, 1970-talet”. Varv (Göteborg) (Göteborg: Varvshistoriska föreningen inom götet, [1992]-) 1995,: sid. 29-33 : ill.. ISSN 1104-5159. ISSN1104-5159 ISSN 1104-5159.  Libris2217523
• Olsson, Rune (1995). ”Eriksbergs mekaniska verkstad 1853-1979 : enstaka krönika.

  D. 3”. Varv (Göteborg) (Göteborg : Varvshistoriska föreningen inom götet, [1992]-) 1995,: sid. 19-28. ISSN 1104-5159. ISSN1104-5159 ISSN 1104-5159.  Libris2209146

• Rinman, Ture (1953). Eriksbergs mekaniska verkstad 1853-1953 : en sekel från sysselsättning samt inspiration. Göteborg: Eriksbergs mekaniska verkstad.

  Libris101075 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]