Internets filterbubblor kan öka polarisering

Stormningen från Kapitolium, minskad tillit mot politiker samt myndigheter, ökad faktaresistens samt filterbubblor – många tycks idag bero vid enstaka ökad politisk polarisering.

dock finns detta egentligen belägg på grund av för att polariseringen ökar, vilka skillnader finns detta mellan USA samt land, samt vilken roll besitter medierna inom för att driva vid polariseringen?

Ta sektion från ett samtal tillsammans med forskarna Nils Gustafsson samt Anamaria Dutceac Segesten vilket deltar inom ett tvärvetenskaplig forskargrupp, vid Pufendorfinstitutet nära Lunds högskola, ifall politisk polarisering vid internet.

Pufendorfinstitutet nära Lunds högskola existerar en universitetsövergripande tvärvetenskapligt institut var vetenskapsman ifrån olika discipliner ges chans för att beneath en kalenderår jobba tillsammans på grund av för att förbättra nya forskningsområden.

Institutet fungerar såsom enstaka inkubator på grund av nya tvärvetenskapliga idéer.

Har den politiska polariseringen inom samhället ökat?

– inom USA finns detta tydliga belägg på grund av för att den politiska polariseringen ökar.

Internets filterbubblor kan öka polarisering

Man kunna bland annat titta för att partierna fjärmar sig ifrån varandra inom hur dem hur dem röstar kring olika ämnen, samt för att deras placering vid enstaka höger- samt vänsterskala blir mer extrem åt båda hållen. Man äger även kunnat titta för att amerikanska väljare likt röstar antingen vid demokraterna alternativt republikanerna blivit mer olika varandra, samt tycker inom större utsträckning illa ifall varandra.

detta ser olik ut inom land, på denna plats finns ej lika tydliga belägg vid den på denna plats sortens polarisering. detta finns studier likt tyder vid för att detta finns en något som ökar i storlek eller antal retoriskt avstånd mellan höger- samt vänsterpartier, samtidigt finns detta belägg på grund av för att väljarna tycker mindre illa ifall ytterkantspartier.

vid därför sätt skulle man behärska yttra tvärt angående, för att den politiska polariseringen inom landet reducerar, säger Nils Gustafsson, prefekt till institutioner till Strategisk kommunikation.

Vilka konsekvenser kunna enstaka ökad politisk polarisering få?

– inom ett livaktig demokrati existerar detta viktigt för att olika åsikter förmå brytas mot varandra, oavsett ifall dem står långt ifrån varandra.

angående oss skulle titta enstaka tillväxt liksom inom USA, för att personer inom olika ändar från åsikts-spektrumet ej önskar umgås tillsammans med varann alternativt tycker illa ifall varandra därför existerar detta givetvis enstaka negativ tillväxt, säger Nils Gustafsson.

Ska ökad polarisering förstås såsom något enbart negativt?

– detta finns dem likt säger för att polarisering inom allmänhet existerar uselt eftersom detta saknas ett medelväg, för att människor ej kunna enas ifall deras åsikter står långt ifrån varandra, dock detta finns även dem såsom tror för att polariseringen existerar utmärkt, eftersom skillnaderna mellan olika politiskt relaterade ställningar existerar tydligare, vilket är kapabel innebära för att man exempelvis kunna utföra förbättrad omröstning, säger Anamaria Dutceac Segesten, koordinator till Temat Politisk polarisering vid internet nära Pufendorfinstitutet.

Vad är kapabel ett minskad tillit mot politiker samt myndigheter innebära?

– detta finns enstaka massiv skillnad mellan land samt USA då detta gäller tillit mot offentliga institutioner, vilket noteras klart inom OECD:s undersökningar.

inom landet besitter man upphöjd tillit mot dem flesta samhällsviktiga institutioner, såsom skolan, polisen, domstolen samt därför vidare. inom USA däremot existerar förtroendesiffrorna till dessa institutioner, samt till politiker väldigt låga.

De filterbubblor det ofta refereras till som förklaring till ökad extremism och polarisering, är snarast en myt, enligt Peter M Dahlgren

detta existerar möjligen just bristen vid tillit såsom existerar grunden mot polarisering. äger man ej tillit mot institutioner således äger man heller ingen tillit mot den resultat vilket kommuniceras från dessa institutioner samt då förmå man ifrågasätta vad liksom helst, inklusive vetenskapligt baserade uppgifter, vilket är kapabel leda mot ett ökning från konspirationsteorier, alternativa förklaringar samt därför vidare, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Har sociala medier bidragit mot ökad politisk polarisering?

– detta finns ett mäktig show ifall för att sociala medier bidrar mot för att öka polariseringen eftersom människors preferenser vilket gäller exempelvis nyhetskonsumtion inom massiv utsträckning blir bestämt från algoritmer, var sociala medie-flöden ser mot för att visa detta algoritmerna tror för att oss bör gilla, säger Nils Gustafsson.

Det finns därför föreställningar ifall för att detta finns filterbubblor samt ekokammare var oss bara ser sådant såsom stämmer överens tillsammans våra personlig världsbild, fortsätter Nils Gustafsson.

Denna tendensen inom vår nyhetskonsumtion äger dock ständigt funnits. Man förmå exempelvis jämföra tillsammans med land till tid sedan, då detta ofta fanns en antal olika dagstidningar inom enstaka ort tillsammans med olika politisk färg. Den socialdemokratiska dagstidningen beskrev möjligen verkligheten vid en annat sätt än den konservativa alternativt den liberala dagstidningen.

När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor

vid således sätt förmå man yttra för att detta ofta funnits enstaka trend för att justera vår nyhetskonsumtion mot våra politiska åsikter.

Vilken roll besitter sedvänja medier?

– till för att jämföra rollen såsom gammal samt sociala medier agerar måste man ursprunglig problematisera skillnaden mellan sedvänja samt sociala medier.

Idag ser oss ett hybridisering från gammal samt sociala medier, var dem sedvänja medierna, på grund av för att behärska överleva inom den informationsverklighet såsom domineras från sociala medier, tagit efter dem sociala medierna. oss ser exempelvis enstaka ökning från åsiktsjournalistik samt nyhetskanaler likt aktivt placerar sig inom en ideologiskt spektrum.

Medieverkligheten präglas idag från nödvändigheten från för att bli delad, vilket medför för att nyheterna måste existera mer tillspetsade, samt polariserade.

Publicerad Grafik: Elin Lindwall

detta innehåll oss ser inom sociala medier, oavsett ifall detta kommer ifrån sedvänja mediesajter alternativt angående detta existerar användargenererat, existerar producerat till för att sticka ut. ifall oss läser läka tidningen, alternativt tittar vid en helt segment från en nyhetsprogram, ser detta mer balanserat samt nyanserat ut än ifall oss bara läser detta liksom kommer mot oss inom våra flöden.

Detta utför för att oss möjligen upplever verkligheten likt mer polariserad. detta finns därmed ej enstaka därför massiv skillnad mellan hur traditionell samt sociala medier opererar, säger Nils Gustafsson.

Vilka skillnader finns mellan USA samt Europa?

– detta finns ganska stora skillnader mellan USA samt Europa då detta gäller polariseringen samt studier från polarisering.

Dahlgren

Den största skillnaden existerar detta politiska systemet. inom USA äger dem en tvåpartisystem, medan samtliga europeiska länder äger en flerpartisystem, tillsammans undantag till Storbritannien, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Det existerar många enklare för att analysera polariseringen inom USA eftersom detta ifrån start finns enstaka uppdelning inom numeriskt värde ”pooler” ­– demokrat samt republikan, frikostig samt konservativ samt därför vidare.

detta existerar svårt för att överföra dessa skillnader mot svensk alternativt europeisk politik då detta finns fler ämnen samt agendor likt överlappar varandra inom en flerpartisystem gentemot en tvåpartisystem. Jag existerar skeptisk mot för att polariseringen inom Europa är kapabel anlända för att titta ut såsom inom USA vid bas från våra strukturella skillnader inom politiken.

Vad undersöker ni inom till er Tema vid Pufendorfinstitutet?

– Vårt Tema fokuserar vid politisk polarisering vid internet.

dem senaste händelserna besitter betonat hur viktigt detta existerar för att ställa problem att diskutera samt undersöka vad detta existerar likt sker. tillsammans lärdom från allt likt sker inom USA, samt samtliga studier likt fokuserar vid USA, oss önskar titta ifall detta är kapabel appliceras inom ett europeisk alternativt svensk kontext.

Resultatet kan bli en polarisering mellan grupper av människor

oss undersöker flera nivåer från polarisering, både den individuella polariseringen samt den relaterade till känslor polariseringen, liksom den politiska eliten samt om den äger polariserats. oss tittar även vid mediernas roll, både dem gammal samt dem nya hybrida medierna. oss undersöker även detaljer samt insikt samt vid vilket sätt dem används inom ”kriget” mellan dem vilket tror vid detaljer samt dem vilket ej tror vid information.

detta finns flera olika aspekter likt oss tror agerar in, liksom flera olika lösningar. detta kunna exempelvis artikel teknologiska lösningar, algoritmiska lösningar alternativt lösningar vilket kommer ifrån en lagstiftningsperspektiv, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Artikeln existerar tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.