Vad kallas det när vinden avtar

Vindhastighet alternativt vindstyrka existerar en mått vid hastigheten från svaga mot starka vindar.

En tillfällig ökning kallas för en vindby

Vindstyrka existerar en historiskt term vilket användes vid den tidsperiod då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar vid mot modell havet samt betraktas ibland vilket detsamma liksom vindhastighet. Meteorologer föredrar för att nyttja vindhastighet.^[1] Vindhastighet anges antingen inom meter per kort tid alternativt Beaufortgrader i enlighet med Beauforts vindskala.^[2]

Vindhastighet mäts oftast liksom medelvind (vindhastighetens medelvärde).

Vinden blåser ej tillsammans konstant hastighet. kurera tiden förekommer detta plötsliga ökningar samt minskningar inom vindhastigheten.

Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden

ett något som är kortvarigt eller inte permanent ökning kallas till enstaka vindby.

Vindskalor på grund av vanliga vindar

[redigera | redigera wikitext]

Som mått vid vindhastighet används vanligen meter per sekund (m/s), kilometer per timme alternativt knop (kn). ett knop existerar ungefär ett halv meter inom sekunden (1 kn = 0,51444 m/s).

till för att omvandla kilometer per 60 minuter (km/h) mot m/s dividerar man tillsammans 3,6. Även miles per hour (mph) används, dock ej meteorologiskt således ofta numera.

Det finns olika skalor till vindhastighet, bland annat:

• Fredrik Henrik af Chapmans vindskala ifrån 1779 baserad vid fullriggares segelföring inom olika vindar.
• Beauforts skal ifrån 1806, likt även byggde vid identisk huvudregel ifall segelföring likt Chapmans.

  Den förekommer inom någon mån än inom ljus, dock ersätts mer samt mer från SI-enheten m/s.

  När man utvinner energi från vinden får man vindkraft

  Beauforts ursprungliga skal gick ifrån en mot tolv, dock 1946 utökades den tillsammans med nivåerna 13–17 till för att ge mått nära svårare orkaner.

Olika grader från vindhastighet benämns tillsammans med olika namn, därför liksom kuling, storm alternativt orkan. Benämningarna förmå äga olika innebörd inom olika kontext, inom vissa skalor kopplas skalans grader mot vissa benämningar.

Språkbruket varierar beroende vid ifall detta existerar fråga ifall mot havs alternativt vid nation.

Det liksom känns vilket hård bris på grund av en litet ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, är kapabel till en större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig anses bara artikel frisk bris.

Man bör dock skilja sådana subjektiva bedömningar ifrån benämningar nyttja för att beteckna specifika vindstyrkor.

De vindstyrkor vilket inom äldre tider rapporterades från fyrvaktare plats enbart många subjektiva bedömningar utan mätning, samt alltså långt ifrån exakta.

Vindhastighet i beaufort	Benämning		Vindhastighet		Vindens verkningar
	på land	till sjöss	m/s	km/h
0	Lugnt	Stiltje, bleke	0–0,2	0–1	Rök stiger riktig upp, löv hänger stilla, stort insjövatten ligger spegelblank
1	Svag vind	Nästan stiltje, svag bris	0,3–1,5	1–5	Knappt märkbar till känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver inom vindens riktning, små krusningar vid stort insjövatten
2	Svag vind	Lätt (laber) bris	1,6–3,3	6–11	Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, vid stort insjövatten korta tydliga vågor
3	Måttlig vind	God bris	3,4–5,4	12–19	Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv skakar, tunna kvistar vid lövklädda växt inom konstant rörelse, vågkammar börjar brytas denna plats samt fanns
4	Måttlig vind	Frisk bris	5,5–7,9	20–28	Tunnare grenar vid lövklädda växt rör sig, damm samt lös frost rotera upp, vid stort insjövatten långa vågor tillsammans med vita kammar. Signifikanta medelvågen blir ca 0,5 meter inom höjd vid öppna vätska, dock beroende från bland annat lufttryck. Sydvästlig vind betyder alltså att vinden kommer från sydväst och blåser mot nordost
5	Frisk vind	Styv bris	8,0–10,7	29–38	Mindre lövträd svajar, tröttsamt vandra mot vinden, utpräglade långa vågor likt tidvis bryter. Skumkammar överallt. Våghöjden når vanligtvis omkring enstaka meter alternativt strax var ovan.
6	Frisk vind	Hård bris, frisk kuling/kultje	10,8–13,8	39–49	Stora grenar vid lövklädda träd rör sig, detta viner inom luftledningar, vid stort insjövatten stora vågberg, ibland dyningslika, likt kunna nå ovan 2 meter inom höjd vid mot modell Kattegatt. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck vid havet breder skumkammar ut sig ovan stora ytor.
7	Hård vind	Styv kuling/kultje	13,9–17,1	50–61	Böjer mindre stammar av träd, svårt vandra upprätt, stort insjövatten tornar upp sig samt bryter, skummet läggs inom strimmor inom vindriktningen.
8	Hård vind	Hård kuling/kultje	17,2–20,7	62–74	Bryter kvistar, svårt vandra ovan öppna ytor, vågors höjd samt längd avgörande, skumstrimmorna tätnar. Våghöjden blir 2–2,5 meter vid öppet ocean.
9	Mycket hård vind	Halv storm	20,8–24,4	75–88	Bryter mindre träd, taktegel blåser ned. vid öppet ocean existerar vågorna ovan 3 meter, ibland upp mot 5 meter. Färjetrafiken påverkas från mot modell förseningar. Oftast inställs katamaranfärjetrafik. Öresundsbron sänker bilhastigheten.
10	Storm	Storm	24,5–28,4	89–102	Rycker upp stora träd tillsammans rötterna, stora skador vid bostad, höga vågberg tillsammans med brottsjöar, havet nästan vitt från schum. Vindkraftverk drivs indirekt av solen Färjetrafiken inställs oftast till passagerarnas komfort samt vältrisk på grund av frakt alternativt fordon vid bildäck. Öresundsbron stängs på grund av biltrafik.
11	Svår storm	Svår storm	28,5–32,6	103–117	På stora ytor inom skogsområde besitter samtliga växt fällts från vinden, stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig likt nyss synts försvinner på baksidan vågberg, havet helt vitt, schum inom luften försvårar sikten
12	Orkan	Orkan	32,7–36,9	118–133	Stora objekt flyger inom luften, glugg blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp vid nation, allmän ödeläggelse. Öresundsbron stängs på grund av tågtrafik. Det kommer alltid att blåsa - mer eller mindre
13	Orkan	Orkan	37,0–41,4	133–149
14	Orkan	Orkan	41,5–46,1	149–166
15	Orkan	Orkan	46,2–50,9	166–183
16	Orkan	Orkan	51,0–56,0	184–202
17	Orkan	Orkan	56,1–61,2	202–220

Vindskalor till extrema vindar

[redigera | redigera wikitext]

Vid granskning från styrka samt eventuella skador mot resultat från orkaner inom Nordamerika används Saffir–Simpson-orkanskalan.

Graden bedöms genom observationer från orkanen. mot skalan hör enstaka gradering från enstaka sektion fenomen. Vindhastighet, stormflodens höjd samt lufttryck liksom kunna ge enstaka perception ifall vilken skada orkanen kommer för att ge då den når nation.

Vid evaluering från enstaka tornados styrka inom efterhand används Fujitas skal.

Vinden blåser inte med konstant hastighet

Skalan baseras vid skadornas grad. mot skalan hör enstaka gradering från vindhastigheten. Även Torros skal används dock dess grader bestäms helt från vindhastighet.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Vindhastighet - nyhet vid SMHI:s webbsajt ifall vindhastighet.
• The Chapman wind scale of 1779 - översikt från en presentation vid engelska ifall Chapmans vindskala, hållet från Tage Andersson nära Svenska Meteorologiska Sällskapet beneath ett sammanträde anordnad från International kommission on History of Meteorology inom juli 2004.