Vad menas med kollegialt lärande

En betydelsefull ledningsuppgift på grund av rektor existerar för att strukturera verksamheten således för att lärares kollegiala utbildning förstärks alternativt vid andra sätt främjas. Internationellt argumenteras idag på grund av betydelsen från ökat lärarsamarbete såsom enstaka förutsättning till lärares professionella tillväxt samt utbildning, ofta beneath beteckningen ”professional learning communities”.

detta handlar ifall för att producera enstaka god lärmiljö inom vardagen på grund av pedagogernas kollegiala utbildning, dock även ifall specifika metoder. Exempelvis lyfter Elisabeth Åsén Nordström fram lärorik handledning samt utbildning diskussion såsom modell vid hur pedagog är kapabel lära från varandra inom en kollegialt lärande.

Vad innebär då egentligen begreppet kollegialt lärande?

Såväl inom undersökning vilket policysammanhang lyfts detta fram liksom enstaka betydelsefull byggsten inom skolors jobb tillsammans med för att nå utmärkt konsekvens samt upphöjd standard inom undervisningen.

Kollegialt lärande har blivit en erkänd framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och elevernas lärande

dock tillsammans vaga definitioner samt varierande tolkningar finns enstaka uppenbar fara för att kollegialt utbildning blir en urvattnat term vilket omfattar inom stort sett varenda former från samarbeten inom ett utbildning alternativt förskola, samt ej en särskilt medel till lyckad skolutveckling.

Fokus vid enskild kunskapsutveckling

I dem fall var kollegialt utbildning ändå definieras existerar ett vanligt förekommande skildring en sammanfattande begrepp på grund av olika former från professionsutveckling var kolleger genom strukturerat samarbete tillägnar sig förståelse inom den dagliga praktiken.

Skolverket () exemplifierar detta tillsammans för att kolleger samarbetar alternativt samtalar vid en strukturerat sätt till för att tillägna sig insikt samt färdigheter, alternativt till för att förbättrad förstå något ifall sin personlig utbildning tillsammans med hjälp från sina kolleger. tillsammans ett sådan utgångspunkt riktas fokus mot den enskilde lärarens kunskapsutveckling.

detta existerar inom huvudsak en individuellt utbildning såsom framhävas.

Men vad är det egentligen och hur gör man för att det ska fungera? Per Fagerström utbildar och handleder lärare i kollegialt lärande för Göteborgs stad och Karlstads universitet och har nu skrivit en praktisk bok i ämnet

Läraren förstår sin personlig utbildning förbättrad, alternativt vid en nytt sätt, tillsammans hjälp från sina kolleger.

Kollektivt utbildning – gemensam kunskap

I arbetslivsforskningen besitter man sedan länge uppmärksammat för att detta utbildning likt sker inom arbetet tillsammans tillsammans andra ej bara utvecklar enskilda medarbetares individuella kunskaper, utan även är kapabel leda till inom gemensam förståelse.

inom forskningen används då snarare detta teoretiskt mer tydliga begreppet kollektivt lärande på grund av för att betona för att detta utbildning bör förstås vilket något tydlig olik än individuellt utbildning (se Granberg & Ohlsson, ).

Man lär sig ej bara för att förstå detta egna arbetet vid en nytt sätt, utan även hur detta gemensamma arbetet är kapabel utformas.

detta kollektiva lärandet existerar således något såsom sker utöver, dock ej oberoende från detta individuella lärandet. Därmed kunna kollektivt utbildning definieras liksom ett process var individer inom detta dagliga arbetet utvecklar sin kompetens inom samverkan tillsammans med andra, samt samordnar samt integrerar detta utbildning mot nya gemensamma handlingsstrukturer inom sitt jobb (Larsson, ).

Det centrala, samt detta såsom skiljer denna definition ifrån hur kollegialt utbildning vanligtvis beskrivs, existerar för att samverkan tillsammans med andra ej bara resulterar inom individuell förståelse, utan även inom gemensamma handlingsmönster alternativt ambitioner för att producera gemensamma sätt för att jobba.

Med det kollaborativa förhållningssättet och dess metoder får ni grundläggande verktyg i en undervisningsnära skolutveckling

Otto Granberg skriver inom enstaka antologi ifall kollektivt utbildning inom arbetslivet för att den kunskapsutveckling likt sker nära en kollektivt utbildning inkluderar gemensamma strategier till hur gruppens medlemmar bör nyttja sin gemensamma kompetens på grund av för att nå gruppens mål.

Lärandets process samt utfall skiljer begreppen åt

Att pedagog inom samarbetet tillsammans med andra bygger upp sin personlig kompetens för att handskas tillsammans nya krav samt nya arbetsuppgifter existerar självklart något som är viktigt eller nödvändigt inom sig.

dock på grund av för att åstadkomma verksamhetsutveckling behövs något mer. detta behövs för att pedagogerna även bygger upp ett gemensam förståelse då dem existerar beroende från varandras kunnande samt kompetens till för att verksamheten bör nå upp mot dem syfte samt intentioner likt läroplanen anger. Följdriktigt används även inom skolforskningen ofta begreppet kollektivt utbildning då betoningen ligger vid för att detta utbildning såsom sker inom samarbetet resulterar inom gemensamma rutiner, strategier alternativt handlingsmönster.

Ett sätt för att förstå skillnaden mellan begreppen kollegialt samt kollektivt utbildning existerar för att skilja vid lärandets process samt påverkan.

inom lärprocessen bearbetar individer sina erfarenheter – antingen individuellt alternativt gemensamt tillsammans andra – genom reflektion alternativt genom för att testa nya erfarenheter inom praktiken.

Resultatet från denna lärprocess är kapabel artikel en nytt sätt för att förstå något alternativt för att handla. Även detta utfall från lärandet förmå artikel antingen individuellt alternativt gemensamt. Genom för att sammanföra den individuella samt gemensamma (kollektiva) dimensionen från lärandets process samt effekt identifierar Simons samt Ruijters fyra typer från utbildning, såsom används nedan till för att illustrera en sätt för att förstå den centrala skillnaden mellan kollegialt samt kollektivt lärande.

Lärprocess	Resultat
	Individuellt	Gemensamt
Individuell	Typ 1 Individuellt lärande	Typ 2 Individuellt lärande
Gemensam	Typ 3 Kollegialt lärande	Typ 4 Kollektivt lärande

Lärande från typ 1 representerar typiskt en individuellt utbildning.

Individen utför egna erfarenheter samt bearbetar egen dessa mot en individuellt lärresultat inom struktur från modifierad personlig medvetande alternativt kunskap.

Lärande från typ 2 illustrerar ett individuell lärprocess såsom ändå leder mot föreställningar (kunskap) likt existerar relativt gemensam hos flera individer. detta rör sig då oftast, dock ej uteslutande, ifall insikt från mer generell natur, exempelvis för att behärska redogöra till enstaka skolas värdegrund alternativt läroplanens målbeskrivningar.

Vad är kollegialt lärande? Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av systematisk kompetensutveckling där lärare eller förskollärare tillsammans undersöker, analyserar och kritiskt granskar sambanden mellan undervisning och elevers eller barns lärande

inom huvudsak är kapabel därför även detta betecknas likt en individuellt lärande.

Lärande från typ 3 karaktäriserar den typ från utbildning vilket bäst stämmer tillsammans vanligt förekommande definitioner från begreppet kollegialt lärande – ett gemensam lärprocess vars utfall existerar individuell insikt. Den enskilde läraren utvecklar sin kompetens genom för att samarbeta alternativt samtala tillsammans med kolleger inom sitt arbetslag, dock lärandet resulterar ej till den skull inom gemensamma arbetssätt på grund av kurera arbetslaget.

Lärande från typ 4 förmå slutligen reserveras på grund av vilket liksom existerar kärnan inom dem flesta definitioner från kollektivt lärande – en utbildning var både lärprocessen samt lärandets utfall existerar gemensamt.

Medarbetare lär ej bara från varandra, dem skapar även enstaka gemensam medvetande samt gemensamma slutsatser. detta existerar således enstaka process var individer utvecklar sin kompetens inom samverkan tillsammans med andra samt liksom en påverkan från denna lärprocess skapar gemensamma föreställningar samt handlingsalternativ.

Vaga definitioner försvårar genomslag inom praktiken

Även angående definitionerna varierar inom litteraturen tycks enstaka kritisk skillnad mellan kollegialt samt kollektivt utbildning existera om detta gemensamma lärandet resulterar inom individuell alternativt gemensam förståelse.

då kollegialt utbildning framhålls såsom enstaka nyckelfaktor till lyckad skolutveckling görs sällan den distinktionen.

då oss talar ifall kollegialt utbildning avses nog oftast ett lärprocess liksom sker inom samverkan tillsammans kolleger – för att lära från andra. Mer sällan finns enstaka klar mål för att detta gemensamma lärandet även bör leda mot gemensam medvetande samt insikt, vilket existerar centralt på grund av en kollektivt utbildning.

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen

Vilket term vilket används existerar dock ej detta väsentliga, utan för att oss definierar vilket oss menar då oss använder dessa term samt vad oss önskar åstadkomma tillsammans en fördjupat lärarsamarbete.

Att reformer samt satsningar såsom syftar mot en ökat lärarsamarbete till för att åstadkomma skolutveckling genom en kollegialt utbildning ej ständigt definierar vilket såsom avses tillsammans med detta förmå dock förklara varför flera satsningar äger haft svårt för att ett fåtal genomslag inom praktiken.

ett huvud fråga existerar ifall detta utbildning såsom sker kolleger emellan resulterar inom individuell alternativt gemensam förståelse. för att pedagog samarbetar samt utbyter erfarenheter tycks artikel enstaka betydande dock ej ständigt tillräcklig förutsättning på grund av skolutveckling. inom varenda fall angående oss tillsammans med skolutveckling avser ett tillväxt från skolan inom stort, samt ej enbart enskilda medarbetares kompetensutveckling.

Text: Pär Larsson

Källor:

Larsson, P.

() Kollegialt utbildning samt konsten för att styra bland term. I: Rönnström, N. & Johansson, O. (Red.) Att leda skolor tillsammans stöd inom undersökning – modell, analyser samt utmaningar. Natur samt kultur.

Granberg, O. & Ohlsson, J. () (Red.) Kollektivt utbildning inom arbetslivet.

Lund: Studentlitteratur.

Larsson, P. () Organisatoriska förutsättningar till kollektivt utbildning. I: Granberg, O. & Ohlsson, J. (Red.) Kollektivt utbildning inom arbetslivet.

Kollegialt lärande är ett samlingsbegrepp för olika former av

Lund: Studentlitteratur.

Work-related learning: elaborate, utöka and externalize. Länk mot ytterligare webbplats.

Uppdrag för att stödja grundskolor inom utanförskapsområden. Länk mot ytterligare webbplats.

Åsén Nordström, E. () Kollegialt utbildning genom lärorik handledning samt utbildning samtal. Stockholm: Liber.