Vad kan misstas för hemlock

Orsakerna mot övergående medvetandeförlust innefattar:

1. Synkope (neurogen, ortostatisk alternativt kardiell)

2. Skalltrauma

3. Epilepsi- endast generella/generaliserade krampanfall orsakar övergående medvetandeförlust

4. Vertebrobasilaris-TIA, subaraknoidalblödning samt 'Subclavian stjäla Syndrome'

5. Intoxikation

6. Metabola orsaker, såsom hypoglykemi, hypoxi, hyperventilation

Vissa tillåtelse kunna misstas på grund av medvetandeförlust utan för att artikel detta, exempelvis kataplexiattacker, funktionella kramper, funktionell synkope, frånvaroattacker, övergående förvirring samt TIA ifrån främre cirkulationen.

1.

Synkope

Synkope delas in inom neurogen, ortostatisk samt kardiell synkope. Hos ett sektion personer ses ett kombination från dessa orsaker.

inom flera fall förmå ingen trygg orsak påvisas.

Symtom

Vid samtliga typer från synkope förlorar den drabbade all muskeltonus; kroppen blir avslappnad samt faller ihop. Förloppet existerar snabbt. Ryckningar existerar många vanligt samt ses inom ca 50 % från fallen. Dessa ryckningar existerar kortvariga, < 15 sekunder, samt oftast mindre samt asymmetriska.

Blekhet existerar vanligt, snarkande andning förekommer.

Attacken varar sällan mer än enstaka 60 sekunder samt medvetandet återkommer snabbt. senare existerar minne samt kännedom helt återställt. ingen förvirring alternativt minneslucka föreligger efter för att den drabbade vaknat mot. Urin- alternativt fecesavgång förmå inträffa, dock existerar ospecifikt.

Tungbett förekommer, främst inom tungspetsen.

1.1 Neurogen synkope

Neurogen synkope beror vid enstaka reaktion via detta autonoma nervsystemet såsom leder mot blodtrycksfall alternativt arytmi. Arytmier vilket är kapabel uppstå existerar asystoli, AV-block alternativt sinusbradykardi/SA-block. Reaktionen förmå existera återkommande, dock existerar ej konstant såsom nära ortostatisk hypotension (se nedan).

Neurogen synkope delas in inom tre undergrupper beroende vid utlösande orsak (vilken dock förmå förbli oklar):

• Vasovagal synkope utlöses från fruktan, smärta alternativt plötslig uppresning.

  Vasovagal synkope vid bas från uppresning existerar ej detsamma liksom ortostatisk synkope samt beror ej vid ortostatisk hypotension (se nedan).

• Situationsutlöst synkope utlöses från fysiologiska händelser såsom miktion, defekation, hosta, krystning, nysning, skratt efter insats alternativt födointag m m.

• Sinus caroticusmedierad synkope beror vid överkänslighet inom baroreceptorerna inom sinus caroticus samt utlöses typiskt från huvudrörelser alternativt tryck mot halsen.

Detta existerar den vanligaste orsaken mot synkope inom varenda åldersgrupper, inom synnerhet bland yngre. Neurogen synkope besitter inom studier ej kunnat framträda leda mot ökad fara på grund av död alternativt seriös sjukdom jämfört tillsammans med befolkningen inom stort.

Symtom

• Ses ytterst sällan inom liggande

• Utlösande incident alternativt situation

• Prodromalsymtom många vanliga - yrsel, svettning, illamående, blekhet, blixtrande alternativt svartnande till ögonen.

  Vanligare nära vasovagal synkope än situationsutlöst.

• Smärta ifrån nacke samt skuldra förekommer

• Efter uppvaknande omedelbart orienterad, dock ofta illamående, kräkning, blekhet samt köldkänsla

1.2 Ortostatisk synkope

Ortostatisk synkope beror vid för att kroppens mekanismer på grund av blodtrycksreglering existerar satta ur spel.

nära uppresning leder detta mot för att den cerebrala perfusionen påverkas. Mekanismen, ortostatisk hypotension, existerar betydligt mer reproducerbar än reaktionen nära neurogen synkope. inom denna samling ses därför betydligt oftare återkommande synkope, samt inom allmänhet även symtom vid blodtrycksfall, såsom yrsel samt "svimningskänsla"/"presynkope", nära uppresning.

Ortostatisk hypotension definieras som: blodtrycksfall inom upprätt läge tillsammans > 20 mmHg systoliskt, > 10 mmHg diastoliskt alternativt fall mot < 90 mmHg.

Orsakerna inkluderar:

• Sviktande funktion inom detta autonoma nervsystemet.

  först autonom dysfunktion p g a Parkinsons sjukdom alternativt andra neurologiska sjukdomar. Sekundär autonom dysfunktion vid bas från exempelvis diabetes, amyloidos, uremi alternativt ryggmärgsskada.

• Läkemedel samt droger; exempelvis alkohol, antihypertensiva, diuretika, neuroleptika, antidepressiva.

• Hypovolemi p g a blödning, vätskeförlust m m.

P g a associationen tillsammans andra sjukdomar sålunda ses ortostatisk synkope framför allt bland äldre.

Ortostatisk hypotension beskrivs likt enstaka oberoende riskfaktor på grund av framtida skador alternativt sjukdom, samt dem bakomliggande sjukdomarna utgör även dem ett ökad risk.

Symtom

• Kommer inte någonsin inom liggande, kommer oftast efter uppresning

• Yrsel följt från synkope

• Ortostatisk hypotension påvisbar

• Ofta indikator vid autonom dysfunktion alternativt bakomliggande sjukdom liksom parkinson alternativt polyneuropati

1.3 Kardiell synkope

Vid kardiell synkope orsakas cirkulationspåverkan från en kardiovaskulärt tillstånd.

• Arytmi

  • Bradykardi p g a sjuk sinusknuta, höggradigt AV-block alternativt pacemakerdysfunktion.

    Takykardi (supraventrikulär alternativt ventrikulär) förmå äga flera olika orsaker.

    Det finns inget botemedel

    Såväl bradykardi såsom takykardi kunna artikel läkemedelsutlöst, t ex från betablockerare, andra antiarytmika alternativt medicin såsom påverkar QT-tiden. Endast arytmi likt orsakar enstaka hemodynamisk konsekvens är kapabel leda till inom synkope.

  • Hereditet till arytmi alternativt plötslig död hos anhörig kunna ge ledtråd angående vissa arytmisjukdomar, samt bör efterfrågas.

• Strukturell hjärtsjukdom

  • Exempelvis klaffsjukdom, ischemisk hjärtsjukdom, hypertrofisk kardiomyopati (via arytmi alternativt utflödesobstruktion) samt hjärttamponad.

• Lungemboli

• Aortadissektion

• Pulmonell hypertension

Kardiell synkope existerar inom sig ett riskfaktor till kardiell död.

Värt för att tänka vid existerar för att nära några från tillstånden, såsom arytmi samt aortastenos, påverkar förekomsten från synkope vilken behandling vilket existerar aktuell.

Symtom

• Kan föregås alternativt följas från palpitationer alternativt arytmikänsla

• Ofta ej prodromala symtom utan kommer plötsligt

• Synkope beneath insats samt synkope inom liggande talar på grund av kardiell synkope

• Ibland ses associerade symtom vid hjärtsjukdom (sviktsymtom, bröstsmärta, dyspné)

2.

Växten har en slående likhet med växter i morotfamiljen och kan lätt misstas för en ätbar ört eller till och med en pastinack

Skalltrauma

Vid skalltrauma kunna övergående medvetandeförlust uppträda (commotio). Handläggs då såsom skalltrauma.

För mer upplysning angående skalltrauma, se:

3. EP-anfall

EP-anfall existerar oftast oprovocerade.

någon som har blivit retad eller upprörd anfall utlöses från andra orsaker än synkope. Prodromala symtom, "aura", förekommer, dock skiljer sig ifrån synkope.

Själva anfallet besitter ett abrupt debut tillsammans med omedelbar medvetandeförlust. Den tonusförlust likt ses nära synkope finns ej, utan kroppen existerar stel, tillsammans alternativt utan kloniska ryckningar. en fall kunna därför titta speciell ut nära EP än synkope. Den drabbade förmå även förbli sittande nära en EP-anfall.

Muskelsammandragningarna nära en EP-anfall varar oftast någon mot några minuter.

Den drabbade blir ofta cyanotisk samt p g a spända stämband är kapabel ljud alternativt rop höras. Urin- samt fecesavgång förekommer, dock existerar ospecifikt. Bett baktill inom tungans sidor alternativt inne inom kinden anses relativt specifika på grund av EP medan bett inom tungspetsen snarare talar på grund av synkope.

Efter EP-anfall ses ett successiv återkomst från medvetandet, tillsammans med enstaka mindre alternativt längre period från minnesförlust samt förvirring, den s k postiktala fasen.

Muskelvärk existerar vanligt efter anfall samt förhöjt laktat samt ibland högt LPK är kapabel påvisas. nära EP-anfall hos patient tillsammans med genomgånget slaganfall kunna dem neurologiska restsymtomen förvärras, s k Todds pares. detta är kapabel inom liknande fall existera svårt för att skilja mellan EP samt en nytt slaganfall.

Differentialdiagnostiken mot synkope existerar dock sällan svår ifall ett klar presentation från händelsen finns. Vittnesuppgifter existerar värdefulla samt ger diagnosen!

För mer kunskap ifall epilepsi, se:

4. TIA samt slaganfall

Vid vertebrobasilaris-TIA förmå övergående medvetandeförlust uppträda.

Isolerad medvetandeförlust utan andra neurologiska symtom ses dock ej.

Diagnosen kunna därför avskrivas ifall anamnes samt ställning eller tillstånd utesluter neurologiska bortfall kopplade mot den bakre cirkulationen. nära TIA alternativt slaganfall ifrån ytterligare sektion från cirkulationen ses sällan alternativt inte någonsin denna typ från medvetandeförlust, sålunda detta existerar sällan svårt för att skilja mellan dessa tillåtelse samt synkope.

EP-anfall förekommer nära slaganfallsdebut, dock följs då från fokala neurologiska bortfallssymtom. Ovanliga orsaker existerar subaraknoidalblödning samt "subclavian stjäla syndrome", vilket existerar många sällsynt.

För mer resultat, se:

5.

Hemlock är en giftig växt som kan döda dig

Intoxikation samt metabola orsaker

Dessa status förmå ibland förorsaka symtom vilket liknar synkope. inom allmänhet sker dock insjuknandet mer successiv samt durationen på grund av medvetandepåverkan existerar längre. Medvetandeförlust existerar sällan detta enda symtomet. Då mätning från P-glukos existerar ett därför lätt analys bör man dock existera många frikostig tillsammans med provtagning.

6.

Övrigt, differentialdiagnoser

• Funktionella kramper kunna existera svåra för att skilja ifrån EP-anfall samt synkope. Även 'funktionell synkope' förekommer. Ofta äger liknande patienter åtminstone partiella minnen från den stund dem tedde sig medvetslösa, vilket utesluter såväl synkope liksom generella kramper. detaljer från rörelser alternativt andra beteenden kunna ofta skilja mellan orsakerna.

  Efter att ha konsumerat en förgiftad hemlockväxt kan symtom på hemlockförgiftning visas nästan omedelbart

  detta torde existera vanligare för att detta existerar svårt för att skilja funktionella anfall ifrån EP än ifrån synkope kliniskt. analys kunna bli essentiell nära upprepade oklara anfall.

• Vissa tillåtelse, såsom panikattacker, kataplexi samt absenser, är kapabel tolkas vilket övergående medvetandeförlust. nära dem numeriskt värde inledande existerar den drabbade dock nära kännedom samt minns inom allmänhet vad liksom hänt.

  Absenser existerar många kortvariga samt leder ej mot tonusförlust, varför den drabbades kroppsposition ej förändras.

• Partiella EP-anfall utan förenkling leder ej mot medvetandeförlust alternativt mot för att patienten faller ihop.