Vem har skrivit första moseboken
4 Gud såg att ljuset var gott, så Gud skilde ljuset från mörkretFörsta Moseboken
Första Moseboken, alternativt Genesis vid grekiska, existerar den inledande från dem fem Moseböckerna, samt existerar den inledande delen från judendomens Torah samt kristendomens Gamla Testamente. Inom judendomen kallas den till Bereshit, vilket betyder "i start av" alternativt "i begynnelsen" vid hebreiska.
Dess hebreiska namn existerar taget ifrån detta inledande termen, Bereshit ("I begynnelsen").
Första Moseboken tros existera nedskriven någon gång mellan 1250 samt 950 f.Kr.[1]
Boken ger enstaka bakgrund mot övriga bibelböcker genom för att förklara världens verk samt därmed presentera skaparen, Gud.
Den beskriver även utkorelsen från Israels människor liksom Guds egendomsfolk genom dem förbund likt blir ingångna tillsammans anfäderna Abraham, Isak samt Jakob. inledande Moseboken existerar skriven inom formen från historieberättelse. flera från berättelserna hör mot Bibelns maximalt välkända, bland annat dem angående Adam samt Eva, Kain samt Abel, Noas papper samt Babels en hög byggnad eller struktur.
För bokens tillkomsthistoria samt författarskap, titta Moseböckerna. på grund av enstaka sammanställning från tidsangivelserna inom släkttavlorna, titta tidsaxel ovan händelser inom Gamla Testamentet.
Andra namn
[redigera | redigera wikitext]Första Moseboken hette inom tidigare översättning Första Mosebok samt inom ännu äldre översättningar Första Boken Mose.
Och ljuset blev tillvid grekiska heter den Genesis (Γένεσις, "födelse", "ursprung") samt vid hebreiskaBere'shit (בְּרֵאשִׁית, "i/på begynnelsen"[2]).
Kapitel 1–11: Urhistorien
[redigera | redigera wikitext]| ” | I begynnelsen skapade Gud skyn samt mark. samt jorden fanns öde samt tom, samt mörker fanns ovan djupet, samt Guds Ande svävade ovan vattnet. samt Gud sade: "Varde ljus"; samt detta vart ljus. Första Moseboken är skriven i formen av historieberättelsesamt Gud såg för att ljuset fanns gott; samt Gud skilde ljuset ifrån mörkret. samt Gud kallade ljuset ljus, samt mörkret kallade han kväll. samt detta vart afton, samt detta vart morgon, den inledande dagen. | „ |
| – inledande Moseboken (1917) vid Wikisource | ||
Den inledande delen från inledande Moseboken beskriver jordens urhistoria samt utmärker sig ifrån fortsättningen genom för att den ej särskilt inriktar sig vid Israels folks saga utan vid all världens.
Kapitel 1–2: Skapelsen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Kristendomens samt judendomens skapelseberättelse
Gud skapar firmament samt mark, samt allt vad var finns, inklusive dem numeriskt värde inledande människorna, Adam samt Eva. ursprunglig beskrivs hur Gud vid sex dagar skapar allting tillsammans sitt mening till för att sedan vila vid den sjunde.
1 I begynnelsen skapade Gud universumDärefter, inom avsnitt 2, finns vad vilket ibland kallas den andra skapelseberättelsen, vilket bland annat beskriver hur Gud något som har fått en viss form eller struktur Adam samt samtliga djuren från mark på grund av för att sedan producera Eva från en från Adams revben. om dem numeriskt värde kapitlen harmonierar tillsammans med varandra alternativt ej existerar ett fråga angående vilken bibelvetenskapen existerar oenig.
Berättelsen ifall Edens gård äger stora likheter tillsammans med den sumeriska berättelsen angående Dilmuns grönområde, vilken ofta betraktas likt äldre.
Kapitel 3: Syndafallet
[redigera | redigera wikitext]I bokens tredjeplats avsnitt introduceras synden inom världen genom för att Adam samt Eva väljer för att avbryta mot detta enda förbud Gud satt upp till dem.
Frestade därtill från ett orm (ofta identifierad tillsammans djävul, alternativt Djävulen) äter dem från frukten ifrån kunskapens träd på grund av för att på det sättet själva bli såsom gudar, tillsammans med förståelse ifall gott samt ont. till sina försyndelser bestraffades mannen, kvinnan samt ormen. Denna historia utgör ett teologisk förklaringsgrund mot ondskans närvaro inom världen.
inom Edens odlingsområde ägde mannen samt kvinnan dittills levt en behagligt liv inom nära gemenskap tillsammans Gud. på grund av för att förhindra för att människan för tillfället även skulle förtära från fruktbarhet ifrån Livets växt, vilket skulle ge hon evigt liv, utvisar Gud människan ifrån Edens gård.
Kapitel 4: Kain samt Abel
[redigera | redigera wikitext]Kapitel fyra återger bland annat detta sorglig svartsjukedramat mellan Adam samt Evas numeriskt värde äldsta söner, Kain samt Abel. då Kains offer mot Gud ej gillas såsom hans brors tar han existensen från denne samt tvingas mot resultat från detta för att lämna sitt bostad.
Och det blev ljusIstället till Abel får Eva samt Adam enstaka ytterligare son, Set (= "den såsom kommer istället").
Kapitel 6–10: Noa samt syndafloden
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar: Noas papper samt Syndafloden
Människorna blev talrika samt deras döttrar fanns vackra. Gudaväsenden tog dem dem tyckte bäst angående mot hustrur.
Herren bestämmer för att hans ande ej skall artikel kvar till evigt samt bestämmer människornas tidsperiod mot 120 kalenderår, detta tolkas från vissa såsom för att syndafloden skulle komma efter 120 kalenderår. Då, liksom senare, fanns detta jättar vid jorden.
KAPITEL 1Hela mänskligheten besitter efter ett period vänt Gud ryggen samt ondskan existerar massiv inom världen. på grund av för att starta angående allting låter Gud en stort oväder sänka något under vatten bota jorden således för att samtliga människor samt landlevande vilt förgörs, tillsammans med undantag från den lilla skara vilket finns ombord vid ett båt, Noas pappersark, likt den siste gudfruktige mannen vid jorden, Noa, fått inom uppgift för att bygga.
Berättelsen avslutas tillsammans med för att Gud inom en förbund tillsammans med Noa skapar regnbågen såsom ett påminnelse angående för att enstaka likadan katastrof inte någonsin igen skall drabba världen.
Kapitel 11: Babels torn
[redigera | redigera wikitext]I start ägde varenda människor identisk tungomål samt identisk mening.
till för att undvika artikel skingrade ovan läka jorden önskar människorna bygga ett ort, vilket man enas ifall för att utföra inom Babel (Babylon).
Moseböckerna är fem till antaletStaden skall ett fåtal en en hög byggnad eller struktur såsom bör nå ända upp mot sky samt utföra människornas namn känt. då Gud inser för att ingenting existerar omöjligt till människan, för att detta bara existerar start, ingriper han till för att stoppa detta gemensamma byggandet. denne låter skilda tungomål uppstå således för att människorna ej längre förmå samarbeta samt han skingrar dem ovan läka jorden.
Berättelsen angående Babels en hög byggnad eller struktur existerar Bibelns förklaring mot för att människor trots en gemensamt ursprung talar vitt skilda tungomål.
Kapitel 12–50: Israels folks förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Bibeln beskriver inom mångt samt många hur Gud verkar inom, tillsammans samt kring Israels människor.
5 Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han nattinom dem denna plats kapitlen ges bakgrunden mot Guds relation mot detta människor samt hans speciella löften mot dem.
Kapitel 12–25: Abraham samt Isak
[redigera | redigera wikitext]Abram ifrån Ur inom Kaldeen blir från Gud utvald för att bli stamfar mot en stort människor. Detta människor bör existera Guds särskilt utvalda, samt skall likt indikator vid detta omskära samtliga gossebarn.
Abram ges från Gud namnet Abraham, troligen ett anspelning vid dem hebreiska orden på grund av "fader mot många". inom förbundet mellan Gud samt Abraham ingår en löfte ifall för att detta människor bör erhålla bo inom detta nation såsom Gud visar Abraham, en löfte likt än inom solens tid besitter realpolitisk innebörd inom Israel.
Abraham betraktas likt den inledande från Israels tre stamfäder, patriarker. tillsammans med sin fru Sara får denne sonen Isak såsom blir den andre patriarken samt mot vilken Gud bekräftar sina löften mot Abraham. Dessförinnan besitter Abraham tillsammans Saras tjänstekvinna Hagar fått sonen Ismael, vilken inom Koranen räknas såsom arabernas stamfader.
Kapitel 25–36: Isak samt Jakob
[redigera | redigera wikitext]Isak får tillsammans med sin fru Rebecka tvillingsönerna Esau samt Jakob. Den senare från dessa lyckas genom för att köpslå samt luras tillägna sig sin brors förstfödslorätt samt fadern Isaks välsignelse. Jakob får inom enstaka vision brottas tillsammans Gud, samt får inom samband tillsammans detta namnet Israel, ett anspelning vid hebreiskans mening till "kämpa" samt till "Gud".
Gud bekräftar även tillsammans med Jakob detta förbund vilket ingåtts tillsammans med Abraham.
Kapitel 37–50: Jakob samt Josef
[redigera | redigera wikitext]Jakob får tillsammans sina hustrur Lea samt Rakel, samt tillsammans med dessas tjänstekvinnor Bilha samt Silpa, tolv söner liksom utgör stamfäder till Israels tolv stammar. Josef, den näst yngste sonen samt den inledande tillsammans med favorithustrun Rakel, blir positivt särbehandlad från sin far, vilket väcker avund samt hat hos dem äldre bröderna.
Dessa säljer Josef mot ett slavkaravan såsom tar honom mot Egypten, var denne efter ett positiv inledningsperiod hamnar inom onåd samt kastas inom fängelse. Därifrån räddas denne från sin förmåga för att tyda drömmar samt blir vid bas från för att Josefs förutsägelse angående enstaka stundande sjuårig hungersnöd utsedd mot faraos närmaste man tillsammans med ansvar på grund av för att införa en skattesystem vilket skulle utföra detta möjligt för att lindra den väntande nöden.
då sedan den egyptiska statens inflytande växer beneath hungersnöden vid bas från dem spannmålslager Josef lade undan beneath dem sju goda år ökar hans kraft ytterligare. inom denna maktposition får denne chans för att efter enstaka gripande återförening tillhandahålla sin far samt sina bröder uppehälle inom landet Gosen inom norra Egypten då även Palestina drabbas från svält.
Därmed besitter Israels släkt lämnat sitt utlovade nation samt återkommer ej dit förrän långt senare, vilket existerar detta berättande huvudtemat inom resten från Moseböckerna.