Våra 5 sinne och uppgifter
Sinne
Sinnen existerar hos vilt (inklusive människan) förmågan för att förvandla olika slags retningar mot erfarenheter. Traditionellt beräknar man tillsammans fem olika sinnen – ögonkontakt, ljuduppfattning, beröring, doft samt smak.[1] Ibland räknas även balanssinnet in samt vissa vilt ytterligare en alternativt flera.
Sinnesretningarna registreras från olika inriktade sinnesorgan. Synintryck uppfattas tillsammans med hjälp från ögats olika delar, samt ljuduppfattning tillsammans hjälp från örat. vid huden finns receptorer liksom existerar känsliga på grund av exempelvis kontakt alternativt smärta, medan lukten respektive smaken inom regel noteras från receptorer inom näsan respektive tungan.
dem olika retningarna ger upphov mot nervimpulser, samt sinnesnerverna på grund av sedan vidare dessa impulser mot kroppens centrala nervsystem (ryggmärgen samt hjärnan).[1]
Definition samt antal
[redigera | redigera wikitext]Ett "sinne" existerar allmänt ett förmåga genom vilken perception från externa stimuli sker.
detta kunna även omväg prata till för att angående mikroorganismer även besitter sinnen, således existerar sinnesverksamhet ej kopplat mot kognition. Detta existerar något som kan ifrågasättas eller debatteras samt anknyter mot om samtliga livsformer äger någon sorts förmåga mot observation. Beteenden hos encellig organismer visar för att dem besitter förmåga för att avläsa omvärlden samt justera sig mot den, dock detta betyder ej för att dem nödvändigtvis besitter något sinne.[2]
Till resultat från olika definitioner från en sinne existerar neurologer oense angående detta exakta antalet sinnen.
enstaka definition vilket skulle behärska godkännas från dem flesta existerar "ett struktur liksom består från enstaka sensorisk celltyp alternativt team från celltyper liksom reagerar på grund av ett speciell sorts kroppslig energi, samt liksom motsvarar ett definierad distrikt alternativt assemblage från regioner inom hjärnan var signalerna motas samt tolkas." detta finns olika åsikter ifall hur skiftande cellgrupper noggrant skall klassificeras samt hur deras regioner inom hjärnan bör kartläggas.
Sinnena, deras funktion, sortering, samt attribut, studeras främst från neurovetenskap, kognitiv psykologi (eller kognitiv vetenskap) samt perceptionsfilosofi.
De sinnen likt mottar intryck ifrån omvärlden benämns exteroceptorer.
Sinnet (i identisk innebörd såsom engelskans mind) existerar en mer svårdefinierat term. varenda vet ungefär vad detta existerar, dock olika vetenskaper samt skilda religioner förmå förklara detta vid olika sätt.
inom vardagsspråket existerar sinnet ofta synonymt tillsammans tanken alternativt medvetandet samt ibland även förnuftet, alternativt för att sinnet utgörs från medveten upplevelse samt smart tanke. Sinnet använder sinnen såsom ögonkontakt, ljuduppfattning, beröring, doft samt smakupplevelse till för att inhämta resultat, dock kunna även nyttja tidigare inhämtad data samt dem känslor vilket hänger ihop tillsammans med specifika minnen.
inom samt tillsammans för att ett individ ej kunna äga allt inom uppenbart minne bör sinnet även jobba tillsammans med detta omedvetna. inom kombinationer förekommer termen inom oräkneliga term liksom ofta beskriver attribut samt tillstånd: "skarpsinne", "affärssinne", "ordningssinne", "detaljsinne", "barnasinne", "djupsinne", "storhetsvansinne", "tungsinne", "egensinne", "lokalsinne", "lättsinne", "vansinne", "sinnesstyrka", "sinnessjuk", "sinnesförvirrad", "sinnesnärvaro", "sinneslugn", "sinnesläge", "sinnesstämning", "sinnesrörelse", "sinnesslö", "sinnessvag", "sinnesundersökning", "sinnesvilla", "sinnesfrid" samt "sinnesvärld".
Människans sinnen
[redigera | redigera wikitext]De klassiska fem sinnena – ögonkontakt, ljuduppfattning, beröring, doft samt smak[3] – fastslogs från Aristoteles vid 300-talet före Kristus.[4] Ibland räknas även balanssinnet in, samt hos vissa andra vilt ytterligare något alternativt några.[3] Aristoteles kände ej heller mot inom lika upphöjd grad likt man fullfölja idag för att detta är kapabel ske samverkan mellan intryck ifrån olika sinnen.
inom sådana situationer är kapabel även vissa upplevelse dominera.
Människans sinnen finns mot dels på grund av för att förmedla informationen mot denne ifall både yttervärlden samt den egen, något såsom länge mot massiv sektion tillfredsställt dennes behov samt dels till för att skydda denne, vid sålunda sätt för att sinnen ger varningssignaler nära fara till hälsan.
18De "fem sinnena"
[redigera | redigera wikitext]Syn
[redigera | redigera wikitext]Syn existerar förmågan för att förnimma elektromagnetisk strålning, ljus, inom vissa frekvensområden tillsammans med ögat. detta finns dem liksom menar för att detta inom själva verket existerar numeriskt värde alternativt tre sinnen.
Den vanligaste åsikten bland neuroanatomister existerar för att detta handlar numeriskt värde sinnen, beneath förutsättning för att detta existerar olika receptorer likt hanterar uppfattningen från färg, detta önskar yttra ljusets fotonfrekvens, samt klarhet, detta önskar yttra amplitud/intensitet – ljusets fotonantal. detta besitter framförts för att stereopsi, djupperception, även existerar en skilt sinne, dock detta betraktas vanligtvis liksom ett kognitiv, alltså postsensorisk, hjärnfunktion vilket bör ge fräsch data ifrån sensoriskt tillfört stoff.
detta finns vetenskapsman likt nyligen äger velat koppla samman detta denna plats existerar "tredje" sinnet tillsammans tidsdimensionen. Något noterat bevis till detta finns ändå ej ännu.
Stimulansen från varje avkänningsorgan i kroppen vidarebefordras till olika delar av hjärnan genom olika vägarAvsaknad från synsinne benämns blindhet.
Ögonen utgör enstaka sektion från den 3D-skanner såsom styrs från lilla hjärnan, vilket läser in fokuserade 3D-objekt.[5]
Hörsel
[redigera | redigera wikitext]Hörsel existerar förmågan för att förnimma ljudvågor likt fortplantar sig genom mot modell atmosfär alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
Detta får trumhinnan för att vibrera samt vibrationen fortplantar sig mot innerörat. Beroende vid vilken frekvens ljudet äger aktiverar detta enstaka motsvarande lag hårceller inom hörselsnäckan. Vilka frekvenser likt kunna uppfattas står inom omvänd proportion mot snäckans storlek, sålunda är kapabel vuxna människor uppfatta mellan 20 samt 20000 Hz, medan småbarn samt mindre varelse förmå uppfatta betydligt högre frekvenser.
Via dem båda hörselnerverna går signalerna mot hjärnstammen såsom mäter tidsskillnaden mellan dem på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något ifrån vilken riktning ljudet kommer. Hjärnstammen skickar vidare signalerna mot båda hjärnhalvorna.
Även känselsinnet är kapabel registrera skakningar, samt existerar detta enda sättet vid vilket hörbara många låga frekvenser förmå upptäckas.
Avsaknad från ljuduppfattning benämns dövhet.
Smak
[redigera | redigera wikitext]Smaksinnet existerar förmågan för att förnimma kemiska substanser via receptorer vid tungan. detta finns åtminstone fem typer från liknande receptorer, smaklökar, liksom reagerar vid respektive sött, krydda, surt, beskt samt umami.
Umami blev teoretiserad 1908 samt dess existens bekräftades 2000[6]. mot resultat från antalet smakreceptorer menar ett sektion anatomister för att dem inom själva verket utgör fem alternativt eventuellt fler olika sinnen, ifall kunskap förmedlas från olika receptorer mot något olika områden från hjärnan. Smaksinnet existerar detta en från dem numeriskt värde elementär kemiska sinnena samt arbetar jämfört tillsammans luktsinnet vid vykort avstånd samt tillsammans relativt icke-flyktiga substanser.
Avsaknad från smaksinne benämns ageusi.
Lukt
[redigera | redigera wikitext]Luktsinnet existerar detta andra huvudsakliga sinnet till för att uppfatta kemiska substanser genom för att signaler ifrån hundratals olika luktreceptorer vilket fanns samt ett binder mot bestämda molekylära karakteristika kombineras. Jämfört tillsammans smaksinnet reagerar luktsinnet vid större avstånd samt vid flyktigare substanser.
angående man ej ser dem olika smaksinnena liksom separata sinnen förmå man vid identisk sätt påstå för att smaksinne samt luktsinne skulle betraktas liksom en sinne. detta finns flera särdrag hos luktmolekyler, vilka sålunda retar specifika receptorer olika starkt. Olfaktorsystemet behandlar doft inom hjärnan. Olfaktorreceptorneuroner inom näsan dör samt regenereras regelbundet, vilket fullfölja dem olika dem flesta andra neuroner.
Traditionellt räknar man med fem olika sinnen – syn, hörsel, känsel, lukt och smakAvsaknad från luktsinne benämns anosmi.
Känsel
[redigera | redigera wikitext]Känseln existerar förmågan förnimma mekaniskt tryck vid huden, samt receptorer till detta finns ovan läka kroppen. detta finns flera tryckreceptorer likt reagerar vid växlingar inom tryck. Efter uppövning från beröring inom fingrarna förmå en finger registrera enstaka 0,0005 mm upphöjd upphöjning.
[1] Ibland räknas även balanssinnet in och vissa djur ytterligare ett eller fleraberöring kunna även ses såsom detta sinne likt besitter störst effekt vid enstaka persons välmående. ifall man ej får tillräckligt tillsammans med kontakt skadas detta mentala välbefinnandet. Smärta samt temperatur förmå räknas likt för att detta känns från känselsinnet, dock även för att detta uppfattas från nociception respektive termoception.
Avsaknad alternativt nästan total avsaknad från känselsinne benämns anestesi.
Andra sinnen
[redigera | redigera wikitext]Balans
[redigera | redigera wikitext]Balanssinnet, detta vestibulära sinnet, existerar sinnet på grund av upplevelse från position alternativt acceleration samt uppfattas genom håligheter inom innerörat liksom innehåller vätska.
detta existerar uppdelat inom numeriskt värde delar, detta en förmå kallas accelerationssinnet, eftersom detta mäter den acceleration huvudet utsätts till, mot modell gravitationen.
Publicerad den 04Den andra registrerar huvudets förhållande mot lodlinjen tillsammans hjälp från således kallade otolitorgan. Forskarna existerar ej ense angående för att detta denna plats även innefattar sinnet på grund av orientering. Hjärnstammen justerar reflexmässigt ögonmusklerna till för att göra stabil bilden. ett allmän perception existerar ändå för att ”riktning” existerar enstaka postsensorisk kognitiv hjärnfunktion.
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Termoception existerar sinnet på grund av perception från värme samt kall luft, genom huden, bland annat tillsammans interna hudgångar. detta finns mot viss sektion olika åsikter ifall hur flera sinnen detta på denna plats inom själva verket handlar ifall, eftersom termoceptorerna inom huden existerar ganska olika inom jämförelse tillsammans homeostatiska termoceptorer liksom reagerar vid invärtes kroppstemperatur.
Nociception innebär kroppens uppfattande från detta såsom senare blir medvetet likt smärta. detta kunna klassificeras, beroende vid teknik på grund av detsamma, liksom en, numeriskt värde alternativt tre sinnen. detta finns tre typer från smärtreceptorer: kutana (i huden), somatiska (i leder samt benhinnor) samt viscerala (i organkapslar, exempelvis hjärnhinnan samt perikardiet ).
Länge trodde man för att smärta fanns för att tryckreceptorer överbelastades, dock undersökning beneath 1900-talets inledande hälft kom fram mot för att smärta existerar en skilt fenomen likt flätas ihop tillsammans varenda andra sinnen, även beröring. Nuförtiden menas smärta i enlighet med vetenskapen existera enstaka helt samt hållet subjektiv upplevelse.
Proprioception, detta kinestetiska sinnet, existerar sinnet på grund av perception från den egna kroppen tillsammans receptorer vilket återfinns inom muskler, leder samt senor. Dess sensorer registrerar kontinuerligt hudens, musklers samt senors sträckning samt spänning därför för att centrala nervsystemet besitter resultat angående plats kroppsdelarna befinner sig.
detta existerar en sinne vilket ej existerar väldigt känt bland människor utanför forskningsvärlden, dock såsom människor sätter massiv tillit mot. Proprioception existerar för att ständigt, dock inom visst avseende omedvetet, artikel medveten angående plats dem olika delarna från kroppen finns. Proprioception samt beröring hör samman vid små områden, samt angående dem försvagas blir resultatet för att observation samt handlande får överraskande samt djupa brister.[7] Däremot besitter ett bläckfisk ingen alternativt begränsad proprioception vid bas från dem komplicerade former likt deras tentakler kunna skapa.
Proprioception existerar synonymt tillsammans med koordinatmåttsättning. samtliga sinnesceller koordinater inom 3D existerar ständigt kända samt möjliggör mot modell handens objektsinne.
Interoceptorer existerar sinnet till avkänning från den egna kroppens inre fysiologi. inom kroppen finns sensorer såsom kontinuerligt mäter blodsocker, blodtryck, kroppstemperatur samt liknande fysiologiska variabler.
Icke-mänskliga sinnen
[redigera | redigera wikitext]Analoga tillsammans mänskliga sinnen
[redigera | redigera wikitext]Andra organismer besitter receptorer till för att uppfatta världen omkring dem, innefattande flera från sinnena uppräknade ovan till människor.
De klassiska fem sinnena – synen, lukten, smaken, hörseln och känseln – är alla riktade mot vår omgivningEmellertid varierar mekanismerna samt förmågorna stort.[8]
- Lukt: Bland icke-mänskliga arter, äger hundar en många skarpare luktsinne än människor, även ifall mekanismen existerar liknande. Insekter äger olfaktoreceptorer vid sina antenner.
- Syn: Näsgropsormar samt enstaka sektion boaormar besitter kroppsdel såsom utför detta möjligt till dem för att upptäcka typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus, således för att dem på denna plats ormarna förmå uppfatta kroppsvärmen hos sitt byte.
Vampyrarten Desmodus rotundus kunna även äga enstaka infraröd sensor vid sin nos.[9] Infraröda sinnen, existerar emellertid bara ögonkontakt inom en speciell ljusfrekvensomfång. till människor börjar objekt glöda nära 500 C, medan detta hos en vilt tillsammans med infrarödsyn är kapabel börja glöda redan nära 30 C.
detta besitter upptäckts för att fåglar samt ett sektion andra varelse existerar tetrakromater samt besitter förmågan för att titta inom ultraviolett ner mot 300 nanometer. insekter som pollinerar existerar även kapabla för att titta inom ultraviolett.
- Balanssinne: Kammaneter besitter ett balansreceptor (en statocyst) likt fungerar många annorlunda än däggdjurens halvcirkulära kanaler.
Icke-analoga tillsammans med mänskliga sinnen
[redigera | redigera wikitext]Förutom detta äger enstaka sektion varelse sinnen vilket människor ej besitter, innefattande dem följande:
- Elektroception (eller "elektroreception"), detta maximalt signifikanta från dem icke-mänskliga sinnena, existerar förmågan för att upptäcka elektriska fält.
en flertal benfiskar, broskfiskar samt kloakdjur besitter utvecklat förmågan för att uppleva från förändringar inom elektriska fält inom sin omedelbara att vara nära något. ett sektion fiskar känner passivt förändring nära elektriska fält; enstaka sektion genererar sina egna svaga elektriska fält, samt känner från mönstret hos fältmöjligheter ovan sin kroppsyta; samt enstaka sektion använder dem denna plats elektriska fältgenererande samt uppfattande förmågorna till social överföring.
Mekanismerna genom vilka elektroceptiva fiskar bildar enstaka spatial representation ifrån väldigt små skillnader inom fältpotentialer inkluderar jämförelser från taggbundenheter ifrån olika delar från fiskkroppar.
Men det finns fler sinnen än de fem du lärde dig i skolanDen enda ordningen från däggdjur liksom veterligen uppvisar elektroception existerar kloakdjur. Bland dessa däggdjur besitter näbbdjuret detta maximalt väl utvecklade sinnet på grund av elektroception. [10]Body modification entusiaster äger experimenterat tillsammans magnetiska implantat till för att försöka kopiera detta sinne[11], emellertid förmå människor (och troliga andra däggdjur) inom allmänhet upptäcka elektriska fält bara omväg genom för att spåra effekterna dem äger vid kalufs.
ett elektriskt laddad ballong, mot modell, kommer för att utöva ett kraft vid kalufs vid enstaka människas ledd, vilket är kapabel kännas genom beröring samt identifieras liksom kommande ifrån enstaka statisk laddning (och ej ifrån bris alternativt liknande).
Spela och träna Sinnen, Lukt och Syn i Biologi gratisdetta på denna plats existerar emellertid ej elektroception eftersom detta existerar enstaka post-sensorisk kognitiv effekt.
- Sonar existerar förmågan för att att fatta beslut eller bestämma något orientering inom förhållande mot andra objekt genom tolkning från reflekterat ljud. Fladdermöss samt valar existerar kända till för att äga den denna plats förmågan, även ifall även andra vilt använder den.
Den används oftast på grund av för att styra beneath dåliga ljusförhållanden alternativt på grund av för att känna igen samt spåra upp byten.
- Magnetoception (eller "magnetoreception") existerar förmågan för att upptäcka fluktuationer inom magnetiska fält samt iakttas maximalt allmänt hos fåglar, även ifall detta även besitter observerats hos insekter såsom insekter som pollinerar.
Även ifall detta ej råder någon tvist angående för att detta denna plats sinnet finns hos flera fåglar (det existerar essentiellt till navigationsförmågorna hos flyttfåglar), existerar detta ej en välförstått fenomen.[12] detta finns experimentella samt fysiska bevis liksom talar till för att detta sinnet finns inom svag form eller gestalt hos människor.
Magnetotaktiska bakterier bygger miniatyrmagneter inuti sig själva samt använder dem på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något sin orientering inom förhållande mot Jordens magnetfält.
- Tryckupptäckande använder sidolinjeorganet, vilket existerar en tryckkänsligt struktur från kalufs återfunnet hos fiskar samt ett sektion vattenlevande groddjur.
detta används huvudsakligen nära navigation, jaktverksamhet, samt simning inom stim.
- Polariserat ljusriktningsupptäckande används från insekter som pollinerar till för att orientera sig, speciellt inom molnigt väder.
på grund av tillfället existerar detta osäkert angående detta på denna plats helt enkelt existerar enstaka högt utvecklad post-sensorisk tolkning från auditiva perceptioner alternativt inom själva verket utgör en skilt sinne. svar mot frågeställningen kommer för att kräva hjärnröntgen från vilt samtidigt vilket dem faktiskt utför ekolokation, ett arbetsuppgift såsom äger demonstrerat sig artikel svår för att utföra inom praktiken.
personer som inte kan se människor rapporterar för att dem förmå styra genom för att tolka reflekterade ljud (speciellt sina egna fotsteg), en fenomen liksom existerar känt vilket mänsklig ekolokation.
Sinnena samt intelligens
[redigera | redigera wikitext]Howard Gardner utgick ifrån undersökning ifall hur kreativitet tar sig formulering hos olika individer nära sin skildring från dem multipla intelligenserna: visuell, med känsla för musik, logisk/matematisk, lingvistisk, rörelse, naturalistisk (upptäckt senare än dem övriga), kinestetisk, intrapersonell samt interpersonell intelligens.
Största delen från dessa svarar mot bestämda sinnen samt angående Rudolf Steinershögre sinnen gällande tungomål, tänkande samt ego tas tillsammans gäller detta faktiskt samtliga intelligenserna. detta existerar möjligt för att andra sinnen (smak, lukt) likaså förmå kopplas mot skilda intelligenser, Gardner besitter sagt för att hans söka efter ytterligare intelligenser fortsätter.
Sålunda tycks intelligens samt sensorisk observation existera nära relaterade mot varandra. Guy Murchie äger tänkt sig för att detta är kapabel finnas ovan 30 sinnen, varibland tidssinne samt sinne till fruktan förmå nämnas.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Noter
- Allmänna källor
- Dr Dixon, Bernhard (huvudred.), Lindqvist, Kjell (svensk övers.
samt bearb.) Vetenskapens planet Människan, Fogtdals Förlag, malm. ISBN 91-87012-20-0
- Permer, Karin (red.), Permer, Lars Göran (red.) , tillsammans med flera, Psykologi – ett grundbok, Studentlitteratur, skogsdunge, 1989. ISBN 91-44-24941-1
- Sjödén, Stellan: Psykologiboken, Författarhuset, Västerås, 1994. ISBN 91-630-2151-X
- Damasio, Antonio (2011). Du samt din hjärna: således skapar hjärnan ditt medvetande.
Sundbyberg: Pagina Förlags AB/Optimal Förlag. ISBN 978-91-7241-215-6 (inb.)