Uttrycka sig på olika sätt

Gillett-Swan & Sargeant (2017) betonar för att detta existerar enstaka relativt smal definition från informationsutbyte samt pekar därför vid vikten från för att mot modell ge samtliga unge chans mot enstaka utvecklad litteracitet (läs- samt skrivförmåga) - förmågan för att förstå, tolka, producera samt lära sig genom skriftspråket, vilket utvecklar förståelse samt potentialen för att fullt ut existera delaktig inom samhället.

dock detta fokus vid detta gammal skriftspråket inom skolan förmå även ofta hindra studenter för att artikel delaktiga, särskilt dem tillsammans med språk- läs- samt problem med skrivning, i enlighet med författarna.

Kommunikation - Delaktighet

I diskussionen kring unge tillsammans med olika funktionsvariationer inom skolan sålunda pratar oss ofta angående inklusion samt delaktighet (för ett översikt från "delaktighetsmodellen" titta detta inlägg från bloggaren Specialpedagogen).

Kommunikativ delaktighet är även något likt jag brukar ta upp vid mina föreläsningar - vad menas tillsammans det?

Hur är kapabel oss jobba på grund av enstaka miljö vilket främjar kommunikativ delaktighet även till dem studenter vilket äger språkstörning? Kommunikativ delaktighet existerar en utmanande term - kroppslig delaktighet existerar enklare för att både definiera samt främja än kommunikativ delaktighet (se även SPSMs redogörelse var man söker får man svar (2012) som belysande nog ej går in vid kommunikativ delaktighet inom någon större utsträckning).

Delaktighet existerar ej identisk sak såsom deltagande. Gillett-Swan samt Sargeant (2017) menar för att inom utbildningskontexter således förmå deltagande artikel allt ifrån för att passivt existera närvarande inom en undervisningsrum mot för att aktivt ta sektion inom beslut - då man alltså även existerar delaktig! Men delaktighet handlar även angående för att eleven egen bör ett fåtal välja vid vilken nivå samt vid vilket sätt man önskar delta samt kommunicera.

För små människor tillsammans språkstörning alternativt språklig sårbarhet från andra skäl blir detta särskilt viktigt för att tänka vid i enlighet med Gillett-Swan samt Sargeant, eftersom dem sätt likt dem kunna kommunicera vid kunna artikel olik än till andra jämnåriga.

inom skolans planet existerar allt språk, samt skolan förlitar sig ofta vid (eller förväntar sig) för att eleverna äger full resurser mot talat samt skrivet tungomål till för att t.ex.

Fördjupa dig i svenska språket

behärska uttrycka sina åsikter, visa sin insikt, alternativt artikel delaktiga inom beslut. Kunskapen ifall hur man t.ex. är kapabel nyttja bilder liksom stöd mot talat samt skrivet tungomål ökar, dock detta finns kvar alltför flera modell var studenter tillsammans språkstörning ej besitter blivit tillfrågade alternativt lyssnade vid eftersom dem ej besitter passage mot den typ från muntlig samt skriftlig informationsutbyte likt förväntas.

Och för att erhålla kommunicera samt bli hörd existerar enstaka mänsklig rättighet!

En små, dock betydelsefull parentes: besitter ni ej redan läst logoped Ida Rosqvist serie ifall bildstöd inom skolan vid Pedagog Malmös bloggar, sålunda fullfölja det!

Bland annat finns detta fantastiska ämne "Såhär önskar jag äga detta inom skolan" (Rosqvist & Andersson, 2017) såsom existerar en utmärkt modell vid hur man är kapabel låta studenter tillsammans mer begränsad passage mot talat samt på papper eller digitalt tungomål utföra sin röst hörd angående detta liksom angår dem (skrolla längst bort ned inom detta länkade inlägget således hittar ni varenda inlägg inom serien)!

De största hindren inom skolan på grund av jämlik överföring samt kommunikativ delaktighet

Gillett-Swan samt Sargeant (2017) ger fyra områden var dem anser för att barns rättighet mot kommunikativ delaktighet ofta hindras.

Dessa områden existerar något angående oss samtliga kunna tänka vid samt ta tillsammans oss: Vilka områden är kapabel jag, oss, samhället bli förbättrad på?

1. dem vuxnas attityd samt kunskap

Här lyfter författarna för att oss varenda besitter tillsammans med oss faktorer likt påverkar vår attityd, t.ex.

1

personliga åsikter, tidigare erfarenheter från ungar (och funktionsvariationer), samt barns observerbara beteenden inom klassrummet. 

De menar för att ett skifte måste mot - oss bör ej vänta vid för att barnet framför oss bör lära sig för att kommunicera vid detta accepterade 'vuxna' sättet (ofta inom skrift) utan titta mot för att dem får chans för att uttrycka sig vid detta sätt likt passar dem, vilket även kommer visa vid den kapacitet dem faktiskt besitter inom större utsträckning.

2.

Pedagogiska traditioner 

Trots för att många tillväxt besitter skett menar författarna för att traditionell pedagogiskt förhållningssätt ofta lever kvar, tillsammans läraren likt förmedlaren från förståelse "uppifrån samt ner" och enstaka "lärarcentrerad" pedagogik vilket är kapabel hindra barns delaktighet. Författarna hänvisar mot enstaka rad forskningsstudier, dock på denna plats tänker jag för att detta även finns nationella samt kulturella skillnader.

Däremot existerar jag övertygad angående för att detta finns pedagogiska traditioner även inom land såsom vid olika sätt hindrar barns korrekt mot kommunikativ delaktighet.

Gillett-Swan samt Sargeant tar även upp alternativa sätt för att kommunicera liksom möjligen snarare hör mot den digitala litteraciteten (emojis, rita, instagram/fotografera, videoklipp/snaps, memes...) samt för att dessa bör bli mer accepterade sätt för att uttrycka sig vid då man bör uttrycka åsikter samt öka delaktigheten även inom skolans värld.

3.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, stödjer kommunikation mellan människor

Organisatoriska strukturer

Faktorer likt läroplaner, utbildningspolicy, klasstorlek samt schemaläggning bidrar mot för att stärka vilka kommunikationssätt såsom existerar accepterade samt önskvärda samt hur delaktighet kunna främjas samt titta ut. för att tänka kring hur organisation främjar alternativt stjälper kommunikativ delaktighet existerar oerhört viktigt, samt något liksom både specialpedagoger samt logopeder inom skolan tillsammans kunna jobba till för att förändra.

4.

förståelse samt attityder mot Teknologi

Slutligen lyfter författarna teknologins möjligheter mot ökad kommunikativ delaktighet, dock dem menar även för att lärares attityder samt kunskaper kring teknologi är kapabel begränsa möjligheterna. (Se även denna nyhet ur skolvärlden likt drar identisk slutsats.) pedagog måste ett fåtal möjligheter för att lära sig samt ta mot sig fräsch teknologi, samt studenter (framför allt studenter tillsammans med språkstörning) måste ett fåtal många stöd inom för att lära sig samt nyttja teknologin på grund av för att den inom praktiken bör öka kommunikativ delaktighet samt bredda möjligheterna för att utföra sin röst hörd!

Varför existerar detta intressant?

Jag anser för att detta existerar viktigt för att oss kommer minnas för att förmågan för att kommunicera samt utföra sin röst hörd existerar enstaka mänsklig rättighet! Detta (om något) belyser vikten från ökad förståelse angående språkstörning inom förskola samt utbildningsinstitution, samt ifall andra kommunikativa funktionsvariationer!

Var rättfram

detta visar även vid vikten från ökade tillgångar samt ingång mot stöd samt hjälp från logopeder, specialpedagoger samt speciallärare, samt även andra professioner då detta behövs. likt jag besitter skrivit flera gånger tidigare därför tror jag för att samtliga studenter tillsammans med språklig sårbarhet skulle vinna vid ifall dessa yrkesgrupper fick finnas tillsammans inom skolan samt slå ihop sina olika samt kompletterande kompetenser.

Artikeln från Gillett-Swan samt Sargeant (2017) belyser även för att oss måste gå vidare kämpa på grund av våra barns korrekt mot enstaka operativ informationsutbyte, samt mot för att deras åsikter blir hörda - oavsett kommunikationsmedel samt oavsett angående barnet alternativt eleven besitter enstaka språkstörning alternativt inte.

Just idag ligger ett analys hos riksdagen vilket är kapabel utföra FNs barnkonvention mot svensk team ifrån 1a januari 2018, vilket förhoppningsvis skulle stärka detta argument på grund av rätten mot kommunikativ delaktighet ytterligare!

Fortsätt gärna kommentera, dela, ge feedback samt skicka förslag vid ämnen/teman inom språkstörning inom skolåldern - detta utför mig inspiererad samt taggad för att fortsätta!

PS.

Flera från er äger efterlyst samt önskat kunskap angående datorprogram till träning från tungomål. eftersom många erhålla datorprogram existerar utvärderade inom systematiska forskningsstudier således existerar ej detta någon massiv sektion från denna blogg - jag försöker mot den största delen summera publicerad undersökning vilket annars skulle existera otillgänglig på grund av flera (för för att artiklarna endast existerar tillgängliga genom universietet samt skrivna vid akademisk engelska).

Jag är kapabel dock tipsa angående bloggarna www.logopedeniskolan.se (av logoped Johanna Kristensson) samt www.pappasappar.se (Startad från pappan Daniel Wieselberg, samt innehåller flera recensioner från erfarna pedagoger samt föräldrar samt barn). var kunna ni söka vid appar samt schema till träning från tungomål samt läsning!

Referenser

Gillett-Swan J., & Sargeant, J.

(2017). Assuring children’s human right to freedom of opinion and expression in education. International Journal of Speech-Language Pathology (Early Online).

Kommunikation sker på fem olika sätt

DOI: 10.1080/17549507.2018.1385852

Rosqvist inom. & Andersson J. (2017). Såhär önskar jag äga detta inom skolan. Malmö: Pedagog malm, Skollogopederna inom malm ort.  Nedladdat 23/10, 2017 ifrån http://pedagog.malmo.se/2017/06/14/sahar-vill-jag-ha-det-i-skolan-material-med-bildstod-for-att-prata-om-stodbehov-med-eleverna/.