Inledningen till den franska revolutionen

Franska revolutionen

[redigera]

Friheten leder folket

Bakgrund

[redigera]

Den franska revolutionen plats ett vattendelare inom modern europeisk saga. Den började tid 1789 samt avslutades inom slutet från 1790-talet tillsammans med för att Napoleon Bonaparte tog makten inom land i västeuropa

Under denna period, raserade samt ombildade franska medborgare landets politiska landskap.

dem förändrade hundraåriga institutioner vilket enväldet samt detta feodala systemet. Liksom amerikanska revolutionen dessförinnan fanns den franska revolutionen påverkad från upplysningens ideal, särskilt begreppen folksuveränitetsprincipen; för att all offentlig kraft skall utgå ifrån enstaka folkvald kyrka samt tanken för att varenda människor besitter skapats lika tillsammans med okränkbara (oförytterliga) rättigheter.

Bland dessa rättigheter existerar rätten mot liv, frihet samt strävan efter lycka.

Även ifall revolutionärerna misslyckades tillsammans med för att nå varenda sina syfte samt även ifall revolutionen ibland urartade mot enstaka kaotisk slakt, spelade revolutionärerna ett nödvändig roll inom för att skapa moderna nationer genom för att visa världen den inneboende kraften liksom finns inom folkets vilja.

Revolutionens bakgrund. ett monarki inom kris

[redigera]

När 1700-talet gick mot sitt slut ägde monark Ludvig XVI (1754-1793) samt hans föregångare lämnat landet vid randen mot konkurs. detta berodde främst vid Frankrikes kostsamma inblandning i amerikanska revolutionen och hovets extravaganta utgifter.

Situationen förvärrades från numeriskt värde årtionden från dåliga spannmålsskördar, uttorkning, sjukdomar bland boskapen samt skyhöga brödpriser.

Detta skapade bekymmer bland bönderna samt städernas fattiga. Många uttryckte sin desperation samt förbittring mot ett regim vilket införde höga skatter dock likt ändå misslyckades tillsammans med för att utveckla situationen, genom: upplopp, plundring samt strejker.

beneath hösten 1786 föreslog Ludvig XVI:s finansminister Charles Alexandre dem Calonne (1734-1802) en kolli tillsammans ekonomiska reformer.

inom den ingick ett allmän fastighetsskatt liksom ej dem privilegierade klasserna skulle slippa. För för att samla stöd till dessa åtgärder samt på grund av för att förhindra ett något som ökar i storlek eller antal aristokratisk revolt, sammankallade kungen Estates general ( "Generalförsamlingen") - ett team liksom representerade Frankrikes präster, adel samt medelklass.

detta plats inledande gången sedan 1614 likt generalförsamling sammankallades. Mötet plats planerat mot 5 femte månaden i året 1789. Fram tills dess skulle delegater ifrån dem tre stånden sammanställa listor ovan klagomål ifrån varenda ort ( "Cahiers dem doléances") för att presentera inför kungen.

Den franska revolutionen inom Versailles, detta tredjeplats ståndet önskar äga mer makt

[redigera]

Bönderna fanns nästan utan sällskap ifall för att erlägga avgift samt dryckesställe präster samt adel vid sina ryggar, bildligt

Frankrikes befolkning ägde förändrats avsevärt sedan 1614.

dem icke-aristokratiska medlemmarna från tredjeplats ståndet representerade 98 andel från befolkningen dock kunde kvar röstas ned från dem numeriskt värde andra stånden, adeln samt prästerna (frälsen). I upptakten mot mötet 5 femte månaden i året började tredjeplats ståndet för att mobilisera stöd på grund av lika representation samt avskaffandet från frälsens veto.

Franska revolutionen (franska: Révolution française [ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen

tillsammans andra mening, dem ville räkna röster efter antal huvuden inom församlingen samt ej efter status. Även angående samtliga medlemmar inom generalförsamling ägde ett gemensam önskan ifall skattemässiga samt rättsliga reformer, samt enstaka mer representativ regeringsform, fanns inom synnerhet adeln ovillig för att ge upp dem privilegier dem åtnjöt i enlighet med detta traditionell systemet.

När ständerna slutligen samlades vid Versailles, ägde detta redan varit många offentlig argumentation kring röstningsförfarandet. ett ovilja mot samarbete mellan stånden såsom ledde mot fientligt inställda eruption mellan dem tre stånden samt förmörkade detta ursprungliga syftet tillsammans med mötet samtidigt vilket detta undergrävde auktoriteten hos kungen, mannen vilket ägde sammankallat mötet.

Den 17 juni ägde samtalen kring röstningsreglerna strandat. Istället träffades medlemmarna ur tredjeplats ståndet samt antog formellt titeln ”Nationalförsamlingen”

När generalständernas tredjeplats stånd skulle träda in inom sammanträdeslokalen inom Versailles vid morgonen, tre dagar senare, fann dem den tillbommad samt vaktad från hundratals soldater.

L

Istället samlades dem inom en något som ligger nära eller är i närheten bollhus på grund av tennisspel var dem avlade den således kallade ”Bollhuseden”( "serment ni Jeu dem Paume"), var man lovade varandra för att ej skingras förrän ett reform kring konstitutionen ägde uppnåtts.

Inom enstaka sju dagar ägde dem flesta från prästerskapets representanter samt 47 liberala adelsmän anslutit sig mot dem, samt den 27 juni samlade Ludvig XVI motvilligt samtliga tre stånden inom den nya församlingen.

Bollhuseden

Den franska revolutionen når Paris gator. Bastiljen samt skräckväldet.

[redigera]

Den 12 juni, samtidigt såsom Nationalförsamlingen fortsatte för att träffas vid Versailles, konsumerades huvudstaden från fruktan samt våld . Även ifall parisarna plats entusiastiska ovan den senaste fördelningen från kungamakten, växte paniken bland dem då rykten angående enstaka förestående militärkupp började cirkulera.

Ett folkuppror kulminerade den 14 juli då upprorsmakare stormade fästningen Bastiljen inom en försök för att erhålla tag vid krut samt vapen. flera anser för att denna incident, liksom numera firas såsom enstaka nationell helgdag inom land i västeuropa, plats startskottet till den franska revolutionen.

Den franska revolutionen var en vattendelare i modern europeisk historia

Bastiljen stormas

Vågen från revolutionära glöd samt utbredd hysteri svepte snabbt genom ruralt område. Detta ledde mot uppror mot kalenderår från exploatering. Bönder plundrade samt brände byggnad samt bostad ägda från skatteindrivare, godsägare samt feodalsystemets elit. Det upproret blev känt såsom ”Den stora rädslan” ( "la Grande peur").

Landsbygdsupproret påskyndade den tilltagande utflyttningen från adeln ifrån ruralt område mot städerna samt inspirerade nationalförsamlingen för att avskaffa feodalismen inom landet.

Nämn några orsaker till att den franska revolutionen startade

detta skedde den 4 augusti 1789. Undertecknandet kallades senare från historikern Georges Lefebvre till "Den gamla ordningens dödsattest."

Sans-culotter, arbetarklassens revolutionär tillsammans med typiska frygiska röda mössor

Revolutionens politik. för att producera ett färsk konstitution.

[redigera]

Den 4 augusti 1789 antog församlingen ”Deklarationen ifall människans samt medborgarens rättigheter” ( "Déclaration des droits dem l'homme et ni citoyen").

Den innehöll ett rapport på grund av dem demokratiska principerna, dessa principer plats inom sin tur förankrade inom dem filosofiska samt politiska idéer upplysningens tänkare såsom jean Jacques Rousseau (1712-1778) fört fram.

Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag

Dokumentet proklamerade församlingens åtagande för att ersätta ”ancien régime”, detta sätt kungen härskat ovan land i västeuropa, tillsammans en struktur likt byggde på: lika möjligheter oavsett stånd, yttrandefrihet, folksuveränitet - principen för att all offentlig makt skall utgå ifrån en folkvald församling samt slutligen enstaka representativ statsmakt var varenda stånden fanns likvärdiga.

Att producera enstaka formell konstitution visade sig artikel enstaka extra svår prov på grund av den nationella konstituerande församlingen, likt dessutom plats tvungen för att fungera likt lagstiftare beneath dessa hårda ekonomiska tider. I flera månader brottades medlemmarna tillsammans primär ämnen ifall Frankrikes nya politiska landskaps form eller gestalt samt utsträckning. Vem skulle t.ex.

existera ansvarig på grund av omröstning från delegater? Skulle präster artikel ansvarig trohet mot den romersk-katolska kyrkan alternativt den franska regeringen? Kanske viktigast från allt, hur många inflytande skulle kungen ha? Hans offentliga ställning försvagades ytterligare efter en misslyckat försök för att flyga eller fly undan inom juni 1791. 

Frankrikes inledande skriftliga konstitution antogs den 3 september 1791.

dem mer moderata rösterna inom församlingen fick igenom sina önskemål ifall för att inrätta ett konstitutionell monarki var kungen ägde kunglig vetorätt samt chans för att utse ministrar. Den kompromissen dög ej till inflytelserika radikaler vilket Maximilien dem Robespierre (1758-1794), jean Paul Marat (1743-1793), Camille Desmoulins (1760-1794) samt Georges Danton (1759-1794), liksom istället började trumma upp folkligt stöd till enstaka mer republikansk regeringsform samt enstaka rättegång till Ludvig XVI.

Marat, knivhöggs mot döds inom badet från girondisten Charlotte Corday

Franska revolutionen blir radikal, terror samt revolt.

[redigera]

I april 1792 förklarade den nyvalda lagstiftande församlingen konflikt mot Österrike samt Preussen, var man trodde för att franska emigranterna byggde kontra revolutionära samarbeten mot stöd till adeln samt kungen.

detta hoppades även vid för att behärska sprida sina revolutionära ideal inom läka Europa genom för att starta en krig. 

Under tiden tog den politiska krisen ett radikal vändning vid hemmafronten, då enstaka team rebeller, ledda från extremistiska jakobiner, attackerade detta kungliga residenset inom Paris samt grep kungen den 10 augusti 1792.

Följande tidsperiod, mitt inom enstaka våg från våld inom Paris var upprorsmakare massakrerade hundratals personer man trodde fanns emot revolutionen, byttes den lagstiftande församlingen ut mot ”Nationalkonventet” likt proklamerade avskaffandet från monarkin samt skapandet från den franska republiken. Den 21 januari 1793 skickade monark Ludvig XVI mot giljotinen, dömd mot döden till högförräderi samt förbrytelse mot staten.

Hans fru Marie-Antoinette (1755-1793) drabbades från identisk öde nio månader senare.

Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen

Ludvig XVI samt Marie Antoinette

Tiden efter kungens avrättning präglades från konflikt mot olika europeiska länder samt intensiva delningar inom Nationalkonventet. detta inom sin tur plats inledningen mot den franska revolutionens maximalt våldsamma samt turbulent fas. 

Avrättning inom giljotinen

I juni 1793 tog jakobinerna övervakning ovan Nationalkonventet ifrån dem mer moderata Girondisterna  samt dem instiftade ett rad radikala åtgärder, bland annat inrättandet från enstaka fräsch kalender samt utrotningen från kristendomen. De utlöste även detta blodig eller täckt med blod ”skräckväldet” ( "la Terreur"), ett 10 månader utdragen period då blotta misstanken ifall för att ett individ fanns revolutionens fiende ledde mot dödsstraff samt tusentals halshöggs inom giljotinen utan rättegång dessförinnan. Många från morden utfördes vid direkt beställning ifrån Robespierre, såsom drakoniskt styrde ”Välfärdsutskottet” ända tills hans personlig avrättning den 28 juli 1794.

Robespierres död plats start vid ”Thermidorkrisen”, ett mer moderat fas inom revolutionens saga då detta franska människor gjorde uppror mot skräckväldets terror.

Avrättningen från Robespierre

Slutet vid revolutionen, start vid Napoleons makt

[redigera]

Napoleon Bonaparte

Den 22 augusti1795 bestod Nationalkonventet mot massiv sektion från Girondister likt ägde överlevt skräckväldet.

Förklara vad som hände den 14 juli 1789 och varför det datumet är viktigt för Frankrike

dem godkände ett färsk konstitution såsom skapade Frankrikes inledande tvåkammarregering. Den verkställande makten skulle ligga ner inom händerna vid en Direktorat ("Directoire") tillsammans fem medlemmar utsedda från parlamentet. Rojalisterna samt jakobinerna protesterade mot den nya regimen dock tystades snabbt från armén, såsom nära den denna plats tiden leddes från enstaka ung samt lyckad general nära namn Napoleon Bonaparte (1769-1821).

Direktoratets fyra kalenderår nära makten plats full från finansiella kriser, missnöje, ineffektivitet samt, framför allt, politisk korruption. I slutet från 1790-talet återhämtade sig Direktoratets auktoritet nästan helt vid militären. Bara tillsammans hjälp från soldater kunde dem upprätthålla sin auktoritet samt detta ägde gjort för att många från makten skänkts mot generalerna. Soldaternas chef.

Den 9 november 1799 då frustration ovan Direktoratets inkompetenta ledning nått ett höjdpunkt, iscensatte Bonaparte ett statskupp. Genom den avskaffade han Direktoratet samt utsåg sig egen mot Frankrikes "första konsul." Den händelsen markerade slutet vid den franska revolutionen samt start vid Napoleoneran.

ett period då land i västeuropa skulle anlända för att dominera stora delar från den europeiska kontinenten.