copmud.pages.dev






Varför använder man anabola steroider

Anabola steroider

Anabola steroider existerar syntetiska derivat från detta manliga könshormonettestosteron samt HCl. Termen fortsätter användas trots för att den vetenskapliga litteraturen snarare brukar termen androgena-anabola steroider (AAS). ovanligt ord existerar avsevärt mindre viriliserande än testosteron samt den anabola effekten avsevärt större, dock nära långvarigt bruk existerar även ovanligt ord förmanligande.[1]

Bildning från androgener, östrogener, glukokortikoider samt mineralokortikosteroider sker ursprunglig inom binjurarna tillsammans kolesterol såsom utgångssubstans.

dem androgena slutprodukterna bildas inom manlig körtel samt gonaderna.

Det används framför allt för att få större muskler och bli starkare

inom manlig körtel omvandlas testosteron mot dihydrotestosteron (DHT).[2]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Anabola steroider äger ett etablerad användning inom sjukvården nära en antal sjukdomstillstånd. Bland dessa förmå nämnas långvarigt vävnadsnedbrytande sjukdomar. män efter könsbyte (Kvinna-till-Man) såsom genomgår könskorrigering tar även anabola steroider.

AAS existerar maximalt kända likt dopingmedel samt missbruk besitter främst förekommit bland elit-idrottare.

Kroppen påverkas alltså på flera olika sätt av anabola steroider

Dessa använder ovanligt ord på grund av för att behärska prestera mer alternativt till för att förändra sin fysik. dem senaste decennierna äger dock den olagliga användning från ovanligt ord ökat inom samhället, främst bland manliga ungdomar samt unga vuxna. Speciellt inom kraftsporter förekommer bruk från ovanligt ord till för att öka muskelstyrkan. ovanligt ord kunna även användas såsom hjälp till för att öka muskelvolymen samt doping tillsammans med anabola steroider förekommer inom kroppsbyggande.

Även enstaka sektion motionärer såsom ej besitter på grund av intention för att tävla vilket exempelvis kroppsbyggare brukar anabola steroider, då enbart från estetiska skäl, på grund av för att ett fåtal ett mer muskulös fysik. ovanligt ord brukas även på grund av för att erhålla ökad självkänsla samt ökat självförtroende.

ovanligt ord klassificeras liksom dopning i enlighet med Riksidrottsförbundet.[3] land besitter bland världens strängaste lagar angående detta. dock anabola steroider existerar även lagligt inom stora delar från världen. 17-35-åriga gymtränande män existerar största riskgruppen, ej sällan tillsammans med annat missbruk.[2]

Majoriteten från dem vilket missbrukar ovanligt ord existerar unga män samt dosen likt används kunna ofta existera mer än 100 ggr därför massiv såsom den terapeutiska dosen från testosteron.

enstaka AAS-användare kombinerar även ofta flera AAS-preparat inom identisk kur, vilket kallas på grund av ”stacking”. Utöver ovanligt ord existerar detta vanligt för att dessa människor missbrukar andra typer från medicin samt droger, antingen till för att öka effekter alternativt minska bieffekter såsom uppstår.[4] Problematiken tillsammans ovanligt ord vilket ingång på grund av tyngre droger existerar något såsom diskuteras idag.

flera äger börjat ta kurer från ovanligt ord inom samband tillsammans idrott samt styrketräning dock sedan hamnat inom missbruk från andra droger. ett amerikansk lärande från heroinister visar för att ca 10 andel från dessa äger en förflutet tillsammans med ovanligt ord missbruk.[5] Oroande nog existerar detta fler samt fler ungdomar samt unga vuxna liksom använder ovanligt ord, vilket fullfölja för att detta behövs mer förståelse kring dess effekter vid hjärnan.

Effekter

[redigera | redigera wikitext]

Anabola steroider äger framförallt numeriskt värde effekter: enstaka anabol (vävnadsuppbyggande) samt enstaka androgen (förmanligande) resultat.

De stimulerar muskler och olika vävnader i kroppen

nära framställningen från enstaka anabol steroid eftersträvas vanligen den anabola effekten medan man försöker hålla åter den androgena. ingen anabol steroid helt utan androgena effekter äger kunnat tas fram.

Biverkningar

[redigera | redigera wikitext]

Bruk från anabola steroider inom medicinskt avsikt äger endast måttlig mängd biverkningar dock dem höga doser likt intas på grund av för att att nå ett mål eller resultat resultat inom dopingsyfte genererar enstaka massiv mängd biverkningar fysiska liksom psykiska, mot modell nedstämmande besvär, aggressivitet, gynekomasti, svår akne, permanent håravfall samt fertilitetsproblem.[2] på grund av kvinnor tillkommer biverkningar vilket ökad kroppsbehåring (till modell skägg), förstoring från klitoris, sänkt röstläge (basröst) samt menstruationsstörningar.[2] Kroppen reagerar genom för att minska den egna testosteronproduktionen,[6] samt även testiklarna förmå minska inom storlek.

Testosteron verkar inom lever, njurar samt hjärt- samt kärlsystemet, varmed personen förmå ett fåtal bekymmer tillsammans med dessa kroppsdel samt palpitationer samt högt blodtryck, ökad fara till blodproppar (och därmed stroke) samt vänsterkammarhypertrofi. Ödem förekommer.[7]

På senare tid besitter man inom bland annat polisväsendet samt socialtjänsten uppmärksammat för att anabola steroider troligen ger upphov mot en mentalt beroende samt verka utlösande på grund av en våldsamt beteende dock då existerar även alkohol tillsammans inom bilden.[8] Dock existerar detta ett legende för att ovanligt ord inducerar aggression hos samtliga.

detta finns inga vetenskapliga studier var man påvisat en orsakssamband mellan ledning från anabola steroider samt aggression. Anledningen mot för att vissa ovanligt ord brukare upplever aggression tros bero vid för att dem besitter sådana beteende redan innan ovanligt ord bruket, bakomliggande symtom likt förmå triggas från ovanligt ord (tex olika psykiatriska diagnoser), och/eller samtidigt intag från andra droger.[9][10][11].

Aggression samt något som är svårt att hantera eller övervinna för att granska den kunna bero vid enstaka samverkan mellan testosteron samt serotonin samt kanske dopamin samt noradrenalin.[12] Personer liksom långvarigt missbrukar anabola steroider lider oftare från utpräglat histrioniska, narcissistiska samt antisociala personlighetsdrag, samt ovan 20 % lider från ett affektiv störning (ofta tillsammans galen drag).[13]

Historia samt syntetisering

[redigera | redigera wikitext]

Steroiderna isolerades, identifierades samt syntesiserades beneath 1930-talet.

Även kvinnor producerar testosteron, om än i betydligt mindre mängder

Bland dem inledande fanns Adolf Butenandt, vilket 1931 inom Tyskland lyckades framställa 15 mg androstenon (5α-androst-16-en-3-on) ur urin. 1934 lyckades Leopold Ruzicka, enstaka schweizare tillverka syntetiskt ämnet.


  • varför använder man anabola steroider

    • 1935 lyckades denne samt A. Wettstein framställa testosteronet (androsten-3-on-17-ol), vilket 1939 års nobelpris gavs på grund av inom kemi (Adolf Butenandt & Lavoslav Ružička). Försök vid människor började 1937.[14]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Evans, Nick A. "Current concepts in anabolic-androgenic steroids." The American Journal of Sports medicin 32.2 (2004): 534-542.
    2. ^ [abcd] ”Steroider existerar en något som ökar i storlek eller antal bekymmer vid gymmen”.

      Anabola androgena steroider, AAS är könshormon som tillverkas på kemisk väg

      läkartidningen.se. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Steroider-ar-ett-vaxande-problem-pa-gymmen/. Läst 10 januari 2015. 

    3. ^http://www.rf.se
    4. ^Grönbladh, Alfhild; Nylander, Erik; Hallberg, Mathias. ”The neurobiology and addiction potential of anabolic androgenic steroids and the effects of growth hormone”. Brain Research Bulletin 126: sid. 127–137.

      doi:10.1016/j.brainresbull.2016.05.003. ISSN0361-9230. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0361923016300995. Läst 27 september 2017. 

    5. ^Arvary, Drew; Pope, Harrison G. Jr. (2000-05-18). ”Anabolic–Androgenic Steroids as a Gateway to Opioid Dependence”. New England Journal of Medicine 342 (20): sid. 1532–1532.

      Den som använder anabola steroider kan på kort tid uppleva att muskelmassan ökar och att träningen ger ett bättre resultat än vad den gjort utan preparatet

      doi:10.1056/nejm200005183422018. ISSN0028-4793. PMID 10819660. http://dx.doi.org/10.1056/NEJM200005183422018. Läst 27 september 2017. 

    6. ^”Anabola androgena steroider (AAS)”. dopingjouren.se. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året 2011. https://web.archive.org/web/20110525081948/http://www.dopingjouren.se/sv/om-dopning/anabola-androgena-steroider-aas/. Läst 4 augusti 2015. 
    7. ^”Fysiska biverkningar”.

      dopingjouren.se. Arkiverad ifrån originalet den 4 mars 2016.

      https://web.archive.org/web/20160304095942/http://dopingjouren.se/sv/om-dopning/anabola-androgena-steroider-aas/biverkningar/fysiska/. Läst 4 augusti 2015. 

    8. ^Choi, P.Y.L. (23 oktober 2004). ”High-Dose Anabolic Steroids in Strength Athletes: Effects Upon Hostility and Aggression”. Human Psychopharmacology: Clinical and Experimental "5": ss. 3497–356.

      doi:10.1002/hup.470050407. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/hup.470050407. 

    9. ^Jenssen, inom. H., & Johannessen, K. B. (2015). ”Aggression and body image concerns among anabolic androgenic steroid users, contemplators, and controls in Norway.”. Body Image, 12, 6-13. 
    10. ^Lundholm, L., Frisell, T., Lichtenstein, P., & Langstrom, N. (2015.). ”Anabolic androgenic steroids and violent offending: confounding bygd polysubstance abuse among 10,365 general population men.”. Addiction, 110(1), 100-108.. 
    11. ^Malone, D.

      A., Jr., Dimeff, R. J., Lombardo, J. A., & Sample, R. H. (1995). ”Psychiatric effects and psychoactive substans use in anabolic-androgenic steroid users.”. Clin J idrott tillsammans, 5(1), 25-31.. 

    12. ^Birger, Moshe, et al. "Aggression: the testosterone-serotonin link." IMAJ-RAMAT GAN- 5.9 (2003): 653-658.
    13. ^van Amsterdam, Jan, Antoon Opperhuizen, and Fred Hartgens.

      Men det har också många allvarliga biverkningar

      "Adverse health effects of anabolic–androgenic steroids." Regulatory Toxicology and Pharmacology 57.1 (2010): 117-123.

    14. ^Hoberman, J. M.; Yesalis, C. E. (1995-02). ”The history of synthetic testosterone”. Scientific American 272 (2): sid. 76–81. doi:10.1038/scientificamerican0295-76. ISSN0036-8733. PMID 7817189.

      https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7817189. Läst 15 juli 2022. 

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]