Hur får regnbågen sina färger
Regnbåge
En regnbåge existerar en optiskt, meteorologiskt fenomen vilket uppträder vilket en (nästintill) fullständigt ljusspektrum inom struktur från ett båge vid sky då solen lyser vid nedfallande regn.[1] Regnbågen består färgmässigt från enstaka kontinuerlig passage ifrån rött (ytterst) via gula, gröna samt azurblå nyanser mot violett innerst; ofta definieras antalet färger såsom sju, inklusive apelsinfärg samt indigo.[2]
Regnbågen uppträder då detta finns regndroppar inom luften samt solen befinner sig lågt samt på baksidan betraktaren.[1] Klarast lyser regnbågen då halva sky kvar existerar övertäckt tillsammans med mörka moln vilket avger nederbörd samt betraktaren befinner sig beneath genomskinlig skyn.
Regnbågar framträder även då solen lyser starkt samt nära vattenfall, då man egen sprider vattendroppar inom luften, ibland inom motljus intill moln, alternativt vilket lodräta grupp intill avlägsna regnfronter samt fallstrimmor.
Rött ljus har längst våglängd och bryts minst, medan violett ljus med kortare våglängd bryts mestFysikaliskt fenomen
[redigera | redigera wikitext]Ljuset bryts tre gånger
[redigera | redigera wikitext]Det såsom orsakar ett regnbåge existerar solljusets dispersion då detta bryts inom atmosfärens nästintill klotformade regndroppar.
- Då enstaka ljus träffar ett regndroppe bryts den inledningsvis från då den passerar genom regndroppens yta.
- Mot regndroppens bakre blad sker sedan enstaka reflektion vilket fullfölja för att ljusstrålen återspeglas.
- Till senaste bryts ljusstrålen ett andra gång då den passerar ut genom regndroppen.
40–42 grader
[redigera | redigera wikitext]Sammantaget utför detta för att ljuset återspeglas inom 40,6–42,3 (= ifrån violett mot rött[1]) graders vinkel oberoende från regndroppens storlek.
Dessa vinklar beror istället vid vattnets olika brytningsindex på grund av olika frekvenser. Vitt ljus består från olika frekvenser samt dem kortaste ("violett ljus") bryts kraftigare än dem längsta ("rött ljus"). vid bas från speglingen inuti vattendroppen vänds förhållandet mot detta motsatta, samt detta röda ljuset framträder därför högre upp vid sky samt bildar den yttersta ringen inom regnbågen.
Regnbågen finns egentligen ej vid någon speciell område vid sky utan existerar enstaka optisk synvilla vars skenbara position existerar beroende från fanns observatören står. varenda regndroppar bryter samt återspeglar solljuset lika många.
Regnbågen består färgmässigt av en kontinuerlig övergång från rött (ytterst) via gula, gröna och blå nyanser till violett innerst; ofta definieras antalet färger som sju, inklusive orange och indigoRegnbågen samt solen återfinns ständigt inom motsatta riktningar ifrån betraktaren sett. Regnbågens inre fingerprydnad lyser något klarare än dess yttre samt existerar inget mindre än enstaka förstorad foto från solen. Bågens centrum ligger inom den skugga likt betraktarens skalle kastar vid marken, samt denne uppfattar regnbågen vilket ett fingerprydnad cirka 41 grader ut ifrån den linje vilket går mellan huvudet samt dess skugga.
Detta betyder för att angående solen befinner sig högre än cirka 41 grader ovan horisonten hamnar regnbågen beneath horisonten. Den förmå då bara ses från betraktare såsom befinner sig vid något en stor naturlig upphöjning av jordens yta alternativt inom en luftfarkost. ifall man ser regnbågen ifrån en flyg (eller högt berg[1]) förmå den uppträda såsom enstaka sluten cirkel tillsammans med flygplanets skugga likt cirkelns centrum.
Flera regnbågar
[redigera | redigera wikitext]Ofta[1] är kapabel även ett ljussvagare sekundär regnbåge uppträda utanför den huvudsakliga vid 50,7–53,6 (= ifrån rött mot violett[1]) graders vinkel. Detta beror vid för att solljuset förmå återspeglas ett andra gång inuti regndropparna, vilket även utför för att ordningen hos den sekundära regnbågens färger blir inverterad jämfört tillsammans med den primära.[1]
Ovanligare existerar dem tre- samt mot samt tillsammans med fyrfaldigade regnbågar – inom regel inom grönt samt purpur.
Emellan dessa två finns alla andra färger, vilket ger regnbågen sitt karakteristiska utseendedem övertaliga bågar[1] uppträder ibland vilket pulserande samt krusiga intill sina mer ljusstarka grannar, direkt beneath den övre delen vid den huvudsakliga regnbågen.
Varje mot regndroppen infallande stråle likt reflekteras inom området mellan 0 samt 42,3 grader ger enstaka regnbåge, dock dem flesta mot ögat kommande strålar existerar sålunda ljussvaga för att dem ej syns.
Endast dem strålar vilket reflekteras inom området runt 41 grader ger en synligt spektrum, beroende vid för att reflexionsvinkeln ändras många lite tillsammans med modifierad infallsvinkel mot droppen just var. Nämnda svaga spektra blandar sig inom området beneath bågen samt ger var upphov mot en ljust grupp. inom området mellan bågarna till enkel- samt dubbelreflexion når inget reflekterat ljus ifrån någon från bågarna fram mot ögat; därför framträder området liksom en mörkt grupp vilket kallas Alexanders grupp, uppkallat efter Alexander ifrån Afrodisias vilket plats den inledande för att förklara fenomenet.
Betraktaren ser egentligen enstaka regnbåge framför varenda synorgan. eftersom ljuset faller in sidled ifrån regnbågarna uppfattar betraktaren detta liksom enstaka enda regnbåge vid oändligt avstånd. Detta upplever man även angående regnbågen bildas vid nära avstånd, mot modell inom vattendimma ifrån ett vattenslang.
Lagom stora faller i små droppar, vita bågar
[redigera | redigera wikitext]För för att man bör titta ett jämnstark regnbåge fordras för att regndropparna existerar exakta sfärer.
Detta innebär för att regndropparna ej får existera alltför stora (r < 0,25 mm?) samt ej röra sig alltför snabbt mot luften; annars blir dem tillplattade – asfäriska (oblata) – genom friktionen mot luften. Denna papper kunna även vid bas från vindens effekt luta mer alternativt mindre mot horisontlinjen, vilket ändrar riktningen vid detta reflekterade ljuset.
Alla känner igen en regnbåge, och de flesta kan räkna upp regnbågens sju färgerifall dem existerar deformerade syns övre delen från bågen svagare än dem närmare horisonten.
Vid många ett fåtal tillfällen kunna regnbågar även uppträda vid natten beneath liknande väderleksförhållanden samt tillsammans med många starkt månsken. Människans färgperception existerar dock begränsad inom svagt ljus, samt regnbågar orsakade från månen ter sig därför vilket vita.
Även nära dimma – då dropparna existerar mindre än nära nederbörd – förmå enstaka ljus regnbåge (då benämnd dimbåge) bildas.[1]
ROGGBIV
[redigera | redigera wikitext]ROGGBIV existerar enstaka minnesregel till färgerna inom regnbågen uppräknade utifrån samt in inom den huvudsakliga regnbågen samt står till Röd, Orange, Gul, Grön, Blå, Indigo samt Violett.
Färgerna existerar arrangerade inom fallande våglängd, var skarlakansröd existerar 650 nm samt violett ungefär 400 nm. Denna regel utgår ifrån Newtons benämning från dem spektralfärger denne iakttog nära ljusbrytning inom en prisma, dock eftersom övergången mellan olika färger sker successiv finns ingen entydig bestämning från antalet färger alternativt avgränsningar mellan dem.
| Röd | Orange | Gul | Grön | Blå | Indigo | Violett |
Historik
[redigera | redigera wikitext]Teorier
[redigera | redigera wikitext]Den inledande korrekta teorin likt förklarade regnbågens uppkomst framställdes från Descartes1637, såsom använde minimideviation liksom förklaringsmodell.[1] denne ägde lagt symbol mot för att regndropparnas storlek ej ägde någon effekt vid regnbågens utseende.
han lät ljusstrålar passera genom ett massiv glassfär fylld tillsammans dricksvatten samt lyckades, genom för att mäta nära dem vilka vinklar vilket ljuset lämnade glaskärlet, avsluta sig mot för att den huvudsakliga regnbågen uppstår då ljuset reflekteras enstaka gång samt den sekundära regnbågen då ljuset reflekteras numeriskt värde gånger.
han lyckades även underbygga sina slutsatser genom för att härleda den allmänna brytningslagen (efter dock oberoende från Snell) samt precis beräkna vinklarna till båda bågarna.
Descartes misslyckades dock tillsammans för att förklara regnbågens färger. Ljuset natur liksom uppbyggd från vågor fanns nära denna period ej känd.[1]
Isaac Newton fanns den förste liksom visade för att vitt ljus består från samtliga regnbågens färger.
denne lät en prisma dela upp detta vita ljuset inom en färgspektrum samt en annat prisma förena spektrumet mot vitt ljus igen.
Regnbågens färger kommer från ljusets brytning i regndropparnahan visade även för att rött ljus bryts mindre än blått vilket, inom stort sett, fanns detta likt behövdes till för att förklara regnbågen liksom optiskt fenomen.
Det plats ursprunglig 1836 vilket George Biddell Airy kompletterande bakgrunden mot regnbågen via ljusets vågnatur. Samtidigt kunde även dem övertaliga bågarna förklaras.[1]
Äldre symbolik
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen besitter genom historien haft enstaka lokal inom legender, sagor samt religiösa trosföreställningar ovan bota världen.[1]Leprechaunerna inom irländskfolktro gömde sin guldskatt nära regnbågens ände, föreställningen ifall ett avgift nära regnbågens slut finns inom flera europeiska kulturer[1].
inom kinesisk sagor plats regnbågen enstaka reva inom sky liksom förseglades från gudinnan Nûwa tillsammans med hjälp från stenar inom sju olika färger. inom hinduisk sagor kallas regnbågen till Indradhanushi, detta önskar yttra Indras båge (Indra existerar blixtens samt åskans gud).
Där splittras det ursprungligen vita ljuset i olika färger, då brytningen för de kortare våglängderna runt de violetta och blå färgerna är kraftigare än för längre våglängder som rött och gultI flera folks legender äger regnbågen setts liksom enstaka bro mellan himmelen (eller dödsriket) samt jorden. inom grekisk sagor existerar den stigen efter kurir Iris, mellan sky samt jorden.
inom skandinavisk sagor kallas regnbågen på grund av Bifrost,[1] samt den existerar den bro vilket vaktad från Heimdall förenar Asgård tillsammans med Midgård.
Regnbågen finns omnämnd inom inledande Moseboken såsom en indikator vid Guds förbund tillsammans med människorna. Efter för att Noa överlevt vattendrag sände Gud regnbågen likt en indikator vid sitt löfte för att ingen mer syndaflod skulle komma.[1] Regnbågen förekommer även inom Uppenbarelseboken var den omger den himmelska tronen.
I medeltidens kristna symbolik uppfattas regnbågens tre grundfärger såsom symboler på grund av syndafloden (blått), världsbranden (rött) samt enstaka fräsch mark (grönt). Regnbågens färger kunna även uppfattas liksom symboler på grund av dem sju sakramenten, den helige andens sju gåvor alternativt likt enstaka tecken till Maria.[3]
Modern symbol
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen finns liksom flagga, var dem olika färgerna ofta representerar värden likt diversitet, inkluderande, hopp samt längtan.
Olika flaggor i regnbågens färger äger använts inom olika kulturer sedan förcolumbiansk tid,[4] från allt ifrån inkaindianerna samt reformister mot kooperationen samt fredsrörelsen.
Detta fenomen kallas dispersion, och det är vad som gör att regnbågen får sina många färgerdem olika regnbågsflaggorna på grund av olika rörelser äger oftast olika utformning, dock dem är kapabel ibland artikel intill förväxling lika. Regnbågsflaggan existerar även ett emblem på grund av HBTQ-rörelsen, var den står till stolthet samt diversitet hos homosexuella, bisexuella samt transpersoner samt på grund av respekt till medmänniskor samt tolerans.