Vad är exempel på utdöda växter

Utrotningshotade arter

1 miljon arter existerar hotade från utrotning vid bas från människans inverkan. Upp mot 130 000 landlevande djurarter är kapabel redan existera borta. Hur påverkas den biologiska mångfalden från utrotningshotade arter samt hur skulle oss människor klara oss ifall oss vore utrotningshotade?

Varför dör vissa arter ut?

Störningar såsom negativt resultat samt fragmentering från livsmiljöer, klimatförändringar, illegal jakt, bifångst, invasiva arter samt sjukdomar existerar faktorer vilket agerar in samt kunna påskynda en utdöende.

Undanröjande från djurens naturliga habitat, såsom bland annat sker nära urbanisering samt skogsskövlingar, ökar påfrestningen på grund av flera arter såsom förlorar sina bostad samt ej kunna hitta tillräckligt tillsammans med att ge liv. Vissa arter besitter enstaka långsam reproduktionscykel, vilket fullfölja dem ytterligare känsliga till jaktverksamhet samt liknande hot.

Klimatförändringar, såsom temperaturhöjningar, uttorkning samt kraftig nederbörd samt invasiva arter existerar även enstaka faktor likt påverkar samt driver vid hotet ifall utdöd till enstaka massiv mängd arter.

Utan ett diversitet från arter förmå oss ej leva

Förutom ryggradsdjuren äger oss även flera andra viktiga arter från insekter samt växter.

Uppskattningsvis finns detta ovan 5,5, miljoner arter insekter vid planeten vilka utför viktiga roller inom samtliga ekosystem vid nation. dem pollinerar växter, reglerar skadedjur, bearbetar näringsämnen inom jorden samt fungerar vilket föda till andra varelse. från dessa beräknas minimalt 10% existera hotade vilket motsvarar cirka 500.000 arter.

Tillsammans tillsammans med för att 25% från cirka 2,5 miljoner andra arter från varelse samt växter även anses hotade blir detta totalt 1 miljon arter vilket riskerar för att utrotas. då den biologiska mångfalden reducerar rubbas balansen inom ekosystemen. Utan operativ natur kollapsar vår matförsörjning samt finans.

Tillsammans med att 25% av cirka 2,5 miljoner andra arter av djur och växter också anses hotade blir det totalt 1 miljon arter som riskerar att utrotas

Dessvärre pågår detta ett snabb minskning även från insekter, framförallt vid bas från sjukdomar, förändrade livsmiljöer samt bekämpningsmedel.

Hur ser utrotningsrisken på grund av arter ut?

Den Internationella naturvårdsunionen IUCN sammanställer stora mängder uppgifter samt genomgång från arter samt populationer liksom utgör grunden på grund av utvärdering från arters utdöenderisk.

IUCNs röda register innehåller kunskap angående utbredning, populationsstorlek, livsmiljö samt ekologi, användning och/eller köp, hot samt bevarandeåtgärder liksom används vilket underlag mot bevarandestatus samt beslut. Utdöenderisken presenteras inom enstaka skal ifrån livskraftig mot utdöd. Skalan innehåller totalt nio kategorier:

Ej bedömd (NE, Not Evaluated)
Kunskapsbrist (DD, information Deficient)
Livskraftig (LC Least Concern)
Nära hotad, (NT, nära Threatened)
Sårbar (VU, Vulnerable)
Starkt hotad (EN, Endangered)
Akut hotad (CR, Critically Endangered)
Utdöd inom vilt status (EW, Extinct in the Wild)
Utdöd (EX, Extinct)

SLU Artdatabanken skapar även enstaka rödlista ovan arter samt deras hotstatus inom land.

De biologiska och ekologiska begreppet syftar oftast på arter

Den baseras vid ett granskning från enskilda arters fara för att dö ut ifrån landet. inom Rödlistade arter 2020 besitter 4746 från 21 740 bedömda arter inom landet klassats liksom rödlistade (NT, VU, enstaka, CR, RE alternativt DD) varav 2 249 arter såsom hotade (sårbar (VU), starkt hotad (EN) alternativt akut hotad CR)).
ömtåliga arter besitter den lägsta risken för att dö ut från dessa tre, dock dem besitter kvar minimalt enstaka 10% fara för att dö ut inom dem kommande 100 år.

detta innebär för att minimalt 10 från varenda 100 arter kommer för att dö ut detta kommande århundradet, samt oss förväntas förlora hälften från samtliga arter likt klassas såsom ömtåliga inom 600 kalenderår. detta betyder för att utsatta arter anses löpa enstaka upphöjd fara till utrotning inom detta vilda. Starkt hotade arter äger minimalt 20% fara för att dö ut inom 20 kalenderår alternativt 5 generationer.

Akut hotade arter besitter minimalt 50% fara för att dö ut inom 10 tid alternativt 3 generationer.

Bevarandeåtgärder, ifrån WWF samt flera andra naturvårdsaktörer, besitter arbetat hårt samt lyckats förhindrat ett sektion utrotningar vilket annars skulle äga ägt boende, därför oss äger för tillfället sett färre utrotningar från akut hotade arter. detta existerar å andra sidan ej hållbart för att bevarandearbete bör artikel den främsta livlinan på grund av dem akut hotade arterna.

Större insatser ifrån framför allt regeringar samt företag behövs på grund av för att förhindra dem faktorer likt driver arter mot utöd. på grund av varenda art liksom kraftigt reducerar inom antal alternativt står inför enstaka utdöd påverkas ekosystemet, vilket inom sin tur leder mot större fara till utdöd från fler arter.

Exempel vid arter likt existerar hotade inom Sverige:

Sårbar:lodjur, varg
Starkt hotad:fjällräv, jaktfalk
Akut hotad:Östersjötumlare, vitryggig hackspett
Nationellt utdöd: atlantisk stör, vildren, mörk stork, fälthumla
Utdöd: Gotlandsmaskrosen

Klockan tickar allt snabbare

Det äger tagit flera miljoner tid från evolution till för att förbättra den fantastiska natur samt detta djurliv oss besitter idag.

dock liksom oss vet håller oss ju vid för att förstöra allt detta, samt oss äger ej miljoner från kalenderår vid oss för att ställa saker mot rätta. detta existerar idag vilket gäller! idag behöver oss välja angående oss önskar gå vidare rusa mot detta sjätte massutdöendet samt därmed även förinta oss själva. alternativt önskar oss istället ge igen detta oss tagit samt återigen utföra ställe till naturen samt enstaka diversitet från arter?

Om människan vore utrotningshotad…

För för att illustrera innebörden från utrotningshotade klassificeringar, kunna man genom en tankeexperiment, översättas mot ett tidslinje inom form eller gestalt från en människoliv.

ett livskraftig 50-årig individ är kapabel förväntas leva ca 30 tid mot beneath goda förhållanden medan angående identisk 50-åring istället klassas såsom känslig existerar den ytterligare förväntade livslängden enstaka sju dagar. Klassade vilket starkt hotad förväntas 50-åringen leva 18 timmar mot samt ett klassad vilket akut hotad förväntas 50-åringen existera död inom tre timmar.
ifall människan ej påverkade utdöende takten vid detta sätt oss idag fullfölja, därför skulle detta ta minimalt enstaka miljon tid till hälften från dem känsliga arterna för att dö ut.

Med normal takt på grund av utdöenden försvinner ca 200 arter från ryggradsdjur fanns 10.000:e kalenderår.

därför flera äger idag försvunnit vid bara 100 tid. Utdöendetakten existerar alltså ungefär 100 gånger snabbare än normalt – enormt mycket! samt dessutom visar Living Planet Index för att populationer från vilda ryggradsdjur inom medelvärde besitter minskat tillsammans ofattbara 68 andel bara mellan 1970 – 2016. Alltså vid bara 46 år!

När den biologiska mångfalden minskar rubbas balansen i ekosystemen

Anledningarna mot för att arter utrotas idag existerar framförallt för att oss människor omvandlar skogar, gräsmarker samt våtmarker mot jordbruksmark. oss äger knappt någon oskadad vildmark kvar vid planeten. Överexploatering från arterna, detta önskar yttra för att oss för att oss jagar samt fiskar på grund av hårt, existerar även en stort hot.

Lägg mot klimatförändringen, invasiva arter samt sjukdomar liksom föroreningar sålunda förmå man möjligen börja förstå varför oss existerar vid väg in inom en sjätte massutdöende. alternativt rättare sagt: enstaka massutrotning. Den stora skillnaden mot dem föregående massutdöendena existerar för att detta för tillfället existerar oss människor vilket existerar orsaken.

När det gäller utrotningar tänker praktiskt taget alla på djur, men växter har lidit och lider också förluster som förtjänar samma respekt

detta existerar helt nytt för att enstaka enskild art riskerar för att utrota varenda andra.
inom IPCCs senaste klimatrapport konstaterades för att effekterna ifrån klimatförändringarna driver massdödligheten från arter samt dem ekosystem dem lever inom. beneath enstaka enda varm dygn 2014 dog mer än 45 000 flygande hundar inom Australien. Klimatförändringarna äger även kopplats mot utdöendet från mer än 1000 växt samt djurarter.

När 75% från varenda arter försvinner beneath enstaka viss tidsperiod kallas detta på grund av massutdöende, samt dem senaste 540 miljoner år besitter detta skett fem sådana.

Dessa massutdöenden orsakades från ett kombination från förändringar inom klimatet, atmosfären samt arternas livsmiljöer samt dessutom från både försurning samt syrebrist inom haven. detta senaste massutdöendet skedde på grund av 65 miljoner kalenderår sedan samt existerar detta såsom dem flesta från oss känner mot – då försvann varenda stora dinosaurierna

Ja, människan påverkar inom allra högsta grad utdöende takten.
inom WWFs Living Planet Report fastslås detta för att världens befolkning äger fördubblats beneath bara dem senaste 50 år.

Samtidigt besitter detta dessutom skett enstaka explosionsartad ökning från den globala handeln samt konsumtionen, samt ett snabb urbanisering.
detta på denna plats driver vid enstaka överexploatering från råvaror inom ett takt oss inte någonsin tidigare sett samt detta resulterar inom enstaka negativt resultat från natur samt biologisk diversitet.

Utdöd (EX) (engelska: extinct) är en eller en grupp av organismer (taxon) som har upphört att existera

Detta hotar för att tillintetgöra den positiva tillväxt oss sett detta senaste århundradet från vår personlig välmående samt välbefinnande.
för att oss människor sålunda kraftigt besitter förändrat jordens ekosystem, klimat samt geologi sägs motivera enstaka färsk geologisk epok: Antropocen – människans tidsålder. beneath dem kommande århundraden kommer effekterna från våra aktiviteter – ifrån storstäder mot plast inom haven – för att behärska observeras inom berglagren, noggrann liksom oss idag är kapabel titta bevisen vid meteoritnedslag samt vulkanutbrott ifrån tidigare epoker.

Ett utdöende kännetecknas från för att enstaka art reducerar inom individantal således resehandling många för att dem mot slut avslutas för att existera.

för att arter dör ut kunna existera enstaka naturlig process, samt ibland dör flera arter ut ungefär samtidigt. inom ett stadig miljö existerar cirka 1 andel från arterna inom något etapp från naturligt utdöende.
då en utdöende orsakas från människan, vare sig detta existerar medvetet alternativt oavsiktligt, förmå detta betraktas vilket ett utrotning.

Asiatisk floddelfin alternativt Baiji (Lipotes vexillifer)

2002 sågs den sista asiatiska delfinen, kallad Baiji.

Delfinen levde endast inom Yangtzefloden inom Kina, kunde bara leva inom sötvatten samt ägde dålig syn.
inom slutet från 1970-talet uppskattades population mot cirka 400 individer samt arten blev då klassificerad vilket skyddad. 2006 gjordes enstaka grundlig visuell samt akustisk analys, dock ej ett enda Baiji hittades inom Yangtzefloden.

Känna till dess inverkan på biologisk mångfald

Förorenat vätska, intensivt fiske samt tät fartygstrafik bidrog mot för att den försvann. flera dödsorsaker till delfiner är kapabel kopplas just mot fiske alternativt kollisioner tillsammans motorbåtar. Idag finns sex arter från delfiner samt tumlare likt lever helt alternativt delvis inom sötvatten. inom Sydamerika lever Amazondelfinen (hotad) samt Tucuxi (hotad), samt inom Asien Gangesdelfinen (hotad), Indusdelfinen (hotad), Irrawaddydelfinen (akut hotad) samt Yangtzetumlaren (akut hotad).

Indusdelfinen samt Gangesdelfinen blev 2021 erkända liksom egna arter. Den asiatiska floddelfinen anses för tillfället artikel utrotad.

Mosaikråtta, Bramble Cay-råtta (Melomys rubicola)

År 2009 sågs detta sista exemplaret från Bramble Cay-råttan – detta inledande däggdjuret såsom utrotats vid bas från klimatförändringarna. Mosaikråttan levde vid ett 5 hektar massiv korallö inom Australiens Torres Strait, en sund norr ifall östra Australien.

Populationen minskade ifrån flera hundra vid 1970-talet mot runt 90 individer beneath sena 90-talet. ett sökinsats efter arten genomfördes beneath år 2009-2013 samt beneath 2014, dock ingen individ kunde hittas. Förändringar inom vindstyrka samt stigande havsnivåer, liksom båda kopplas mot klimatförändring, besitter resulterat inom ett ökning från intensitet samt frekvens från oväder tillsammans översvämningar likt resultat.

Effekterna från detta tuffare vädret samt översvämningarna blev för att detta 2014 nästan ej fanns något vegetationstäcke alternativt föda kvar vid den lilla ön. Utan föda alternativt vegetationstäcke fanns miljön därför ogynnsam till Mosaikråttan för att den ej längre överlevde. ett narrativ ifrån Queensland Department of Environment and Heritage Protection samt University of Queensland pekar vid för att stigande havsnivåer orsakade från mänskliga inducerade klimatförändringar existerar grundorsaken mot utrotningen.

Garfågel (Pinguinus impennis)

Den senaste levande garfågeln sågs 1852.

Det visar en ny studie från bland annat Stockholms

Arten fanns spridd ovan norra Atlanten samt kunde mot samt tillsammans med hittas inom Bohuslän dock existerar för tillfället utdöd vid bas från människors jaktverksamhet. Garfågeln, såsom plats den största bland alkfåglarna, blev cirka 75 cm upphöjd samt kunde ej flyga.
ifrån 900-talet samt vidare jagades den på grund av köttets samt äggens skull.

ifrån slutet från 1700-talet slaktades garfåglar systematiskt till för att anlända ovan dess fjädrar samt dun mot madrasser. Den 3 juli 1844 dödades detta sista paret vid ön Eldey utanför Island.

Pungvarg (Thylacinus cynocephalus)

Den sista kända individen från pungvarg dog vid Hobart Zoo tid 1936. Tre kalenderår tidigare observerades sannolikt detta sista exemplaret inom detta vilda.
Pungvargen (tasmanska tigern) kunde till länge sedan hittas inom Nya Guinea samt fanns vitt utspridd ovan detta australiska fastlandet, dock försvann därifrån till minimalt 2000 tid sedan.

detta berodde troligen vid konkurrens ifrån dingon, såsom den även föll byte till. inom modern period hittades pungvargen bara vid Tasmanien, var dingon ej finns. Pungvargen plats spridd ovan Tasmanien dock maximalt talrik inom öppet skogslandskap. Människan bedrev ett grundlig jaktverksamhet från pungvargen då dem ansågs såsom en hot mot får samt vid bas från allmän fruktan på grund av köttätare.

beneath pungvargens sista kalenderår fanns jakten mot massiv sektion orsakad från insamlande mot museum samt zoon. 1936 fick pungvargen mot slutligen skydd i enlighet med tasmansk team, dock då fanns den troligen redan utdöd.

Lövgroda (Ecnomiohyla rabborum)

Lövgrodan hörde senast inom El Valle, Panama kalenderår 2008.

Tidigare fanns lögrodan inom bergen inom centrala Panama (omedelbar att vara nära något från staden El Valle dem Antón, inom båda de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Coclé samt Panama) vid höjder mellan 900-1,150 meter ovan havet inom bergsregnskogar. Arten besitter ej påträffats beneath specifika inventeringar inom region.

Lövgrodan fanns energisk vid natten samt hanarna lät beneath all året, dock såsom maximalt nära reproduktionen nära start från regnperioden inom mitten från mars mot femte månaden i året. Förlusten från arten drivs främst från minskad livsmiljö samt sjukdom. Skogsavverkning inom artens livsmiljö på grund av stadsutveckling existerar en hot då skogen fragmenteras samt utarmas, samt tallplantager ersätter den naturliga miljö vilket arten kräver.

Lövgrodan fanns ovanlig inom område då fältstudier utfördes beneath 2005-2006, dock enstaka alternativt numeriskt värde hanar hördes varenda kväll beneath den tiden. Efter upptäckt från svampsjukdomen Chytrid Fungus inom region blev arten många mer ovanlig. ifall arten ännu finns, misstänker man enstaka fortsatt minskning vid bas från sjukdom samt förlorade livsmiljöer.

Exempel vid vårt jobb till planeten

WWF jobbar inom ovan 100 länder tillsammans för att skydda arters livsmiljöer samt påverka politiker samt beslutsfattare.

I denna Green Ecologist-artikel ska vi se 20 utdöda växter, några som nyligen har lämnat oss och andra som är utdöda och även förhistoriska botaniska arter

på grund av för att nå effekt behövs en hållbart samt målmedvetet sysselsättning. tillsammans din hjälp förmå oss utföra ännu mer samt genomföra plan på grund av för att försäkra oss ifall en hållbart ekosystem – sålunda för att arter liksom tigrar, pandor samt sköldpaddor ej går förlorade. tackar vare våra fantastiska supportrar bekämpar oss utrotning samt bevarar vår planet genom tusentals arbete inom ovan 100 länder.

oss samarbetar tillsammans lokalbefolkningar, företagspartners, vetenskapsman samt organisationer inom naturvård samt klimatsmarta lösningar.

Läs angående några från dem modell såsom WWF jobbar tillsammans på grund av för att förhindra utdöd från fler arter.

Minnesgudstjänst till utdöda arter

Minnesgudstjänst såsom livestreamades ifrån Storkyrkan, Gamla stan inom huvudstaden, inom juni 2022. Den ekumeniska minnesgudstjänsten anordnades från Svenska kyrkan tillsammans tillsammans med representanter ifrån flera kyrkor samt Världsnaturfonden WWF.

Initiativet skedde tillsammans med anledning från FNs klimatmöte huvudstaden 50+ den 2-3 juni 2022.
Läs mer ifall minnesgudstjänsten

Skyddar samt fullfölja tigrarnas bostad större

WWF existerar djupt engagerade inom arbetet till för att öka antalet tigrar samt oss jobbar målmedvetet inom dem flesta länder liksom äger tigrar till för att exempelvis utveckla tigerns livsmiljöer samt på grund av för att stoppa tjuvjakten.
Läs mer ifall WWFs sysselsättning tillsammans med tigrar

Forskning på grund av för att öka kunskapen angående noshörningen

Ända sedan starten 1961 besitter WWF arbetat aktivt på grund av noshörningens överlevnad.

Arbetet går ut vid för att skydda noshörningen var den lever, samt för att informera vid dem marknader var efterfrågan vid noshörningshornen existerar stor.
Läs mer angående WWFs jobb tillsammans noshörningen

STOPPA NATURKRISEN

Runt all planeten dör varelse samt växter inom enstaka extrem hastighet.

vid mindre än 50 kalenderår äger populationerna från vilda ryggradsdjur minskat tillsammans med 73 andel inom genomsnitt*. Ofattbara 1 miljon arter existerar hotade**. detta enda oss ej får utföra, existerar inget. BLI PLANETFADDER!

* Visar undersökningar från 34836 populationer hos 5 495 arter från vilda ryggradsdjur, mellan år 1970 samt 2020.

Källa: Living Planet Report 2024.

Living Planet Report 2022

Årets Living Planet Index visar för att dem studerade populationerna från ryggradsdjur, fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur samt kräldjur inom medelvärde minskat tillsammans med all 69 andel mellan 1970 samt 2018. dem uppgifter vilket presenteras inom årets Living Planet Report existerar tydliga.

Den press oss utsätter naturen till driver vid ett eskalerande naturkris. Denna kris undergräver naturens förmåga för att tillhandahålla tjänster oss existerar beroende från, inklusive för att begränsa samt justera oss mot klimatförändringar.

Läs mer angående Living Planet Report 2022