copmud.pages.dev






Vad är en konisk gänga

Gänga

En gänga existerar enstaka tredimensionell spiralformad struktur avsedd för att omvandla ett roterande rörelse mot ett linjär. ett invändig gänga (till modell hos enstaka mutter) existerar gjord på grund av för att passa enstaka utvändig gänga (till modell vid enstaka skruv).

Gängor förekommer bland annat vid skruvar, muttrar, glödlampor, flaskor samt burkar tillsammans med gängat lock.

Vanligtvis existerar objekt högergängade, detta önskar yttra medurs vridning ger stramning.

Det finns även en uppdelning mellan ”grov- och fingängor”

Vänstergängning förmå inträffa inom särskilda fall, mot modell till för att förhindra ej avsiktlig urskruvning vid roterande maskindelar. en annat användningsområde på grund av vänstergänga existerar vantskruven likt består från enstaka vänster- samt ett högergängad skruv.

På motorfordon besitter detta förekommit för att fastsättningsbultarna på grund av hjulen varit gängade åt en hållet på grund av vänsterhjulen, samt åt andra hållet på grund av högerhjulen.

I vissa tillämpningar besitter man blandade gängriktningar på grund av för att förhindra misstag nära ihopskruvning från olika komponenter, t.ex. nära gassvetsningsanordningar på grund av för att hålla isär detta likt existerar avsett till gas resp syre.

I äldre tider fanns ingen fastställd standard till gängriktningen samt till skruvar likt tillverkades hantverksmässigt, kunde smeden välja gängriktning.

I start från 1800-talet gick namn Whitworth igenom varenda dem gängtyper samt storlekar vilket tillverkades från engelska företag samt introducerade en standardiserat gängsystem.

Precis som i det metriska systemet kommer gängorna i flera steg och med olika stigningar

tid 1841 fick han systemet antaget från detta engelska civilingenjörinstitutet. Därefter kunde man sätta igång masstillverkning från skruv samt muttrar såsom passade ihop utan för att dem behövde anlända ifrån identisk tillverkare.[1]

Delning (stigning)

[redigera | redigera wikitext]

Avståndet mellan numeriskt värde gängtoppar, alternativt skruvens/mutterns förflyttning efter en varvs cirkelrörelse, kallas delning (tidigare stigning).

Delningen anges till metriska gängor inom millimeter. till gängor i enlighet med standarder baserade vid inch (tum) anges ofta delningen inom antal gängor per inch.

"Stigning" förekom ofta inom litteratur samt allmänt språkbruk, dock äger ersatts från delning. [2] Ännu äldre svenska texter benämner delningen "gänghöjd"[3] vilket övergavs mot förmån till stigning likt således inom sin tur ersatts från delning.

Gänghöjd används emellanåt till för att beteckna avståndet mellan gängans botten samt höjdpunkt, varför detta synes olämpligt för att nyttja denna beteckning till delning.

Parallell gängning bygger på British Standard (Whitworth) BSPP (P=Parallell) - i Sverige betecknad G som i övriga Europa (tidigare R)

En gängmall existerar en mätverktyg på grund av för att granska gängstigningen. Den förmå existera inom struktur från en stålblad tillsammans med taggar inom kanten. Oftast används dock ett gängtolk[4] tillsammans med ett profilslipad gänga tillsammans max- samt mindiameter[4]

Standardiserade gängsystem [5]

[redigera | redigera wikitext]

Standardisering från gängor besitter utvecklats sedan start från artonhundratalet till för att underlätta kompatibiliteten mellan tillverkare samt brukare.

Standardiseringen pågår kvar, bland annat genom konverteringar mellan standarder baserade vid metriska mått samt tum, var båda används inom massiv utsträckning inom olika industrier. Standardgängor identifieras oftast tillsammans bokstavskoder (M, UNC, etc.) likt oftast bildas från prefixet vid dem standardiserade beteckningar på grund av gängorna.

Måtten vid tolkarna mot dessa gängor anges SS/ISO2398, SS1745 till-48, 228/2 samt SS/ISO 7/2[4]

ISO standardiserad gänga

[redigera | redigera wikitext]

Metriska gängor (M) existerar dem vanligaste gängorna inom Europa samt finns tillsammans godtycklig stigning. Stigningen inom förhållande mot ytterdiametern avgör angående den klassificeras vilket härlig (MF) alternativt grovgänga (M).

Utvändiga gängor mäts ifrån gängtopparna samt får identisk M-värde liksom skruven.

Andra gängstandarder

[redigera | redigera wikitext]

I USA existerar "unified" tumgängor dem vanligaste; dem finns inom extra fin- (UNEF), fin- (UNF) samt grovgängat (UNC, Unified Coarse) utförande.[6]

Rörgänga (G, tidigare betecknat R) existerar standard inom hydraulik samt pneumatik samt finns vilket koniska samt parallella gängor.

National Pipe Thread (NPT) existerar enstaka amerikansk standard på grund av koniska gängor på grund av rör samt andra tätningsförband.[6]

  • BSW-gänga (British Standard Whitworth) 55 grader spetsvinkel[4]
  • CEI-gänga (Cycle Engineers Institute)
  • Edison-gänga (E) Standard: IEC61-1 [4]
  • F-gänga
  • Gasgänga
  • Glasgänga
  • G-gänga (SS/ISO228/1).


  • vad existerar ett kegelformad gänga

    • 55 grader spetsvinkel (F.d. R-gängan) [4]

  • G- ud10 (ATLAS COPCO-standard) område svensk standard. Kompenserad på grund av ytbeläggning 10my.
  • JIS-gänga[7]( Japanese Industrial Standard B 0253-1982). R-gänga tillsammans med enstaka halv gänga ytterligare inom änden.Tolken existerar dock märkt i enlighet med ISO vilket orsakat massiv förvirring samt medföljande kostnader samt kassationer.

    JIS-märkningen existerar 3 mm inom Ø [7].

    En annan konformad gänga är konisk British Standard Pipe-gänga eller BSP-gänga, som omfattas av British Standard 21

    Ringtolken mäts inom båda ändar vid konan vilket ställer krav vid tjockleken. Mätplanet existerar flyttat. Standarden JIS 0253-1982 bör läsas grundligt vid denna gänga.

  • Kulgänga (Standard ISO 3408). till kulskruvar samt kulskruvsmuttrar. [4]
  • Löwenhertz-gänga Historisk
  • M-gänga (metrisk gänga (grov samt härlig delning)
  • MUIR (Tillverkad från CEJ, SVA samt möjligen flera, tumdimensioner, övrig info.

    Denna gänga är den vanligaste på instrumentkopplingar i Sverige/Norden/Europa

    saknas)

  • Nippelgänga
  • NPT-gänga (National pipe thread, Standard: ANSI/ B1.20.1ASME) 60 grader spetsvinkel.[4]
  • NPTF-gänga (National Pipe Tread bränsle =DRYSEAL= självtätande spets mot botten- profil) 60 grader spetsvinkel[4]
  • Pg Pansarrörgänga (DIN 40430, Panzerrohrgewinde, ej till nyinstallation)
  • Plåtskruvgänga
  • R-gänga (SS/ISO 7/1.

    Rörgänga, konisk). 55 grader spetsvinkel.( Fd. svenska KR-gängan)[4]

  • Rundgänga . Standard SMS-680.

    Rörgänga (BSP-gänga, British Standard Pipe) är gängsystem som finns som koniska och parallella gängor och är standard inom hydraulik och pneumatik

    Gänga tillsammans med slät profil. på grund av glödlampsocklar, filtergängor samt andra plåtapplikationer.[4]

  • Rd Rundgängor (DIN405. på grund av slagtålig , utmattningskänslig samt hygienisk användning )[4]
  • SAE-gänga (Society of Automobile Engineers) Utgick kalenderår 1921.[4]
  • Sellersgänga[4]Historisk. Kopia från Whitworth tillsammans 60graders spetsvinkel
  • T-gänga (för träskruv)
  • Thury-gänga
  • Trapetsgänga SS/ISO 2901[4]
  • UNC-gänga (Unified Coarse), ingår inom Unified Thread Standard (UTS) 60 grader spetsvinkel.[4]
  • UNF-gänga (Unified Fine), ingår inom Unified Thread Standard (UTS) 60 grader spetsvinkel[4]
  • UNS-gänga (Unified Special) Gängor tillsammans med delningsmått mellan standardstigningar.

    Den koniska formen gör gängan självtätande när en utvändig koppling skruvas in i en invändigt gängad BSPT koppling

    60 grader spetsvinkel[4]

  • UN-2A ud10 (SS1712) område svensk standard[4]
  • W-gänga Whitworth Ej till nykonstruktion[4]
  • W-gängor (SMS-3. Whitworth-gänga) 55 grader spetsvinkel. Ej på grund av nykonstruktion.[4][5]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]