copmud.pages.dev









Vad är kognitiv beteendeterapi kbt

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) existerar en samlingsnamn till olika former från psykoterapier tillsammans utgångspunkt inom kognitiv psykologi samt inlärningspsykologi.[1]

Inom kognitiv beteendeterapi antar man för att operant lärande samt klassisk betingning existerar centrala delar till hur bekymmer uppstår samt vidmakthålls.

(Detta existerar ej empiriskt belagt, utan bara något liksom antas tillsammans hänsyn mot den teoretiska utgångspunkten.) Operant lärande innebär för att en beteende vilket leder mot enstaka positiv resultat existerar mer sannolikt för att återkomma inom framtiden medan enstaka negativ resultat utför detta mindre sannolikt för att beteendet upprepas.[1]

Cirka hälften från dem såsom genomgår KBT till ångest blir förbättrad efter behandlingen[2], även PTSD[3].

till nedstämdhet gäller %.[4]

Nedan diskuteras KBT nära dem flesta vanliga psykiatriska diagnoser samt mer specificerat nära affektiva störningar liksom nedstämdhet, respektive nära ångeststörningar vilket social fobi samt ångest (vuxna såsom äger paniksyndrom/panikångest alternativt sålunda kallat generaliserat ångestsyndrom), samt avseende sjukfrånvaro samt antal vårdbesök.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I start talet växte numeriskt värde former från psykoterapi fram, psykoanalys samt beteendeterapi. Beteendeterapin, tillsammans med förgrundsfigurer vilket John Watson samt B.F. Skinner, kritiserade psykoanalysen såsom "mentalistisk" samt utgick istället ifrån detta observerbara beteendet samt inlärningspsykologiska upptäckter ifrån försöksmässig psykologi, såsom principerna ifall klassisk samt operant betingning.

Beteendeterapins vetenskapsfilosofiska bas kallas till behaviorism.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem

Den kognitiva revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Brottet ifrån den beteendeorienterade psykologin började beneath talet, då psykologer återigen började visa nyfikenhet på grund av mentala processer.[5] Även den amerikanska lingvisten Noam Chomskys undersökning vid detta mänskliga språket plats en viktigt inslag inom synen vid detta mänskliga tänkandet, vilket hjälpte mot för att väg eller spår väg på grund av vilket liksom senare äger kallats "den kognitiva revolutionen."[6]

Den amerikanske psykiatrikern förnamn Beck ägde beneath sin kliniska aktivitet, ursprungligen likt psykoanalytiker, noterat för att deprimerade patienter tenderar för att äga felaktiga samt negativt nyanserade antaganden angående sig själva samt ifall omvärlden.

beneath talet började Beck därför förbättra den kognitiva terapiformen på grund av för att direkt rikta dessa antaganden. publicerade Beck enstaka läsning, Cognitive Therapy for nedstämdhet, liksom tillsammans tillsammans forskningsstöd visade för att kognitiv behandling fanns lika produktiv såsom dåtidens antidepressiva medicinering.

Ytterligare påpekade denne vikten från för att behandlaren även intresserade sig på grund av patientens funderingar samt känslor.[7]

Begreppet kognitiv beteendeterapi populariserades vid talet, dock vissa menar för att den inledande KBT-inriktade psykoterapeuten plats Albert Ellis liksom, bland annat inspirerad från moderna samt klassiska filosofer, utvecklade rationell emotiv beteendeterapi (REBT) beneath talet.[8][9] Idag är kapabel man tillsammans med "kognitiv beteendeterapi" mena allt ifrån ren kognitiv behandling inom Becks anda (Beck använder numera egen begreppet "KBT") mot beteendeterapi.

Tredje vågens beteendeterapi

[redigera | redigera wikitext]

På talet besitter den således kallade tredje vågens beteendeterapi vuxit fram, tillsammans med terapiformer likt acceptance and commitment therapy (ACT) samt dialektisk beteendeterapi (DBT). Denna innebär delvis ett återgång mot den förkognitivistiska beteendeterapin, vid sålunda vis för att man ej längre försöker för att direkt förändra kognitioner.

Istället försöker man var för att förändra förhållandet mot sitt tänkande, bland annat tekniker på grund av för att att nå ett mål eller resultat medveten närvaro samt lära sig acceptera sina funderingar. likt ett sektion från tredjeplats vågens KBT finns även metakognitiv terapi[10] vilket trots för att den bearbetar psykiska bekymmer vid ett processnivå (likt MBCT samt ACT) existerar motstridig ytterligare KBT inom både teoretisk bas samt målformulering till behandlingen.[11] Metakognitiv behandling äger även i enlighet med ett metaanalys visats äga högre påverkan vid ångest samt nedstämdhet än sedvanlig KBT, resultatet bör dock tolkas varsamt i enlighet med författarna.[12]

Bakomliggande teori

[redigera | redigera wikitext]

Inlärningsteori

[redigera | redigera wikitext]

Inlärningsteori handlar angående hur oss lär oss samt angående hur oss formas vilket personer.[1] Operant lärande existerar alltså något vilket påverkar hur oss beter oss.

(Det existerar dock ej belagt inom vilken utsträckning våra beteenden styrs från denna typ från inlärning.) Denna teori besitter anammats likt fullständig förklaring mot varför personer utför vissa beteenden, inklusive problematiska, inom KBT. Därför försöker man inom KBT för att kartlägga den operanta inlärningen, dels på grund av för att titta hur problemet uppstått samt vidmakthålls, dock även på grund av för att titta vad vilket kunna behöva ändras inom personens livsstil till för att enstaka nyinlärning såsom leder förbättrad beteenden bör ske.

Respondent lärande ses såsom förklaring mot varför fobier uppstår var stimulit från detta fobiska objektet väcker ett respondent respons (vanligtvis fruktan alternativt ångest).[1] detta existerar dock ej belagt vilken andel från den fobiska känslan liksom uppstår vid bas från ett respondent lärande samt vilken andel såsom uppstår vid bas från föreställda katastrofscenarion.

mot modell existerar detta vanligt för att dem tillsammans enstaka fobi föreställer sig hur dem kommer dö från detta fobiska objektet.[1] Detta medför ett något som är svårt att hantera eller övervinna inom för att förklara varför exponeringsbehandling funkar.

KBT är en mycket vanlig terapiform

Ursprungligen antog man för att rädsloresponsen minskade vid bas från för att man utsattes tillräckligt till detta fobiska objektet (så kallad habituering), dock vid senare tidsperiod äger man börjat undersöka angående detta är kapabel existera ett kognitiv lärande vilket ligger mot bas till fobin.[13]

Kognitiv teori

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare sektion från KBT bygger vid antaganden ifall kognitiva scheman (kognitiva strukturer) samt för att dessa skulle ligga ner mot bas till vårat tänkande samt mående.[1] Delar från detta bygger vid förnamn Becks funderingar angående detta.

han tänkte för att oss besitter oss är kapabel äga dessa negativa scheman kring oss själva, vår omgivning samt framtiden.[14] Beck antog för att dessa plats spontana, automatiska samt mot synes okontrollerbara.[15] Dessa negativa funderingar existerar vad liksom inom KBT kallas negativa automatiska idéer (NAT). Utifrån detta blir målet inom KBT för att ändra dessa negativa scheman genom kognitiv omstrukturering.[1] Senare undersökning äger demonstrerat för att hur oss ser vid våra reflektioner (metakognitioner) existerar tillsammans samt styr hur oss mår, sålunda resehandling för att då man tar tillsammans dem inom ekvationen tappar vanliga kognitioner inom förklaringsvärde.[16][17]

Metod

[redigera | redigera wikitext]

Beteendeanalys

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar vanligt för att inom inledningen från KBT utföra ett beteendeanalys samt däri enstaka funktionell bedömning till för att kartlägga inom vilka situationer en visst beteende (inkl.

idéer samt känslor) sker samt vilken påverkan detta beteendet får. Exempelvis förmå ett fobi förklaras genom för att fobikern undviker föremålet till fruktan, vilket vid kreditkort sikt reducerar ångest, dock även utför detta mer sannolikt för att personen kommer undvika föremålet på grund av fruktan inom framtiden. Detta innebär inom sin tur för att personen inte någonsin får lära sig för att föremålet ej existerar farligt, vilket existerar målet inom ett KBT-behandling till bestämd fobi.[1] detta saknas dock definitivt stöd till för att detta existerar detta samt ej andra faktorer liksom existerar skäl mot fobin.

KBT-baserad fallformulering

[redigera | redigera wikitext]

I likhet mot andra psykoterapiformer består KBT från enstaka fallformulering dock den existerar unik inom sina beståndsdelar. Syftet tillsammans fallformuleringen existerar för att tillsammans tillsammans med patienten förbättra enstaka förståelsemodell på grund av problemet samt för att inge hopp.

Därtill existerar detta viktigt nära prioriteringen från bekymmer samt på grund av för att underlätta informationsutbyte samt individualisera behandlingen. i enlighet med Westling [1] bör ett KBT-baserad fallformulering bestå av:

  1. Aktuella problem
  2. Aktuella vidmakthållande faktorer
  3. Longitudinell kartläggning
  4. Behandlingsplan

Denna fallformulering bör presenteras samt utvecklas tillsammans tillsammans med patienten.[1]

Beteendeaktivering

[redigera | redigera wikitext]

Beteendeaktivering används främst nära nedstämdhet samt ämnar avbryta onda spiraler mellan passivitet samt uselt mentalt mående.

Exempelvis kunna någon liksom existerar nedsänkt stanna hemma ifrån för att umgås tillsammans med kompisar, vilket både ger personen mer utrymme för att må uselt samt något såsom ägde kunnat erhålla den för att må utmärkt (vänner) uteblir (bör ej förväxlas tillsammans med för att stanna hemma på grund av för att vila).

Genom för att stegvis öka ett persons handling kunna man minska depressionen.[1] detta saknas dock definitivt stöd på grund av denna förklaring från depression.[18]

Beteendeexperiment

[redigera | redigera wikitext]

Beteendeexperiment innebär för att testa utföra något på grund av för att titta ifall föreställda konsekvenser stämmer alternativt ej.

Beteendeexperiment existerar vanliga för att nyttja nära olika ångestsyndrom till för att titta ifall dem ångestväckande tankarna stämmer alternativt ej. Syfter existerar för att låta patienten erfara för att dem ångestväckande tankarna ej små frukter från växter sanning.[1]

Exponering

[redigera | redigera wikitext]

Exponering innebär för att närma sig alternativt utföra detta vilket existerar jobbigt.

detta förmå handla ifall allt ifrån sociala situationer mot spindlar. Historiskt sett äger exponering skett inom avsikt för att minska detta respondent inlärda obehaget (habituering), alltså obehaget vilket väcks från en stimulus. Den allra mest effektiv exponeringsformen kallas exponering in vivo, samt sker inom verkliga situationer.[1]

Vad gäller paniksyndrom äger enstaka metaanalys[19] gjorts på grund av för att testa dem olika komponenternas påverkan samt kommit fram mot för att interoceptiv exponering plats associerat tillsammans förbättrad konsekvens.

Muskelavslappning samt exponering genom virtual-reality plats associerat tillsammans med sämre påverkan. Andningsövningar samt exponering in-vivo upplevdes positivt från patienterna dock ägde små autentisk konsekvens.

Typer från exponeringsterapi

[redigera | redigera wikitext]

Narrativ exponeringsterapi (NETellerNarrative Exposure Therapy) existerar enstaka psykologisk behandling liksom existerar anpassad på grund av personer liksom äger upplevt konflikt samt tortyr.

i enlighet med ett ordnad överblick från forskningsresultat likt äger granskats samt kommenterats från SBU, existerar detta möjligt för att NET lindrar posttraumatisk stress hos personer tillsammans liknande upplevelser.[20][21] Efter inom snitt fem månaders uppföljning inom randomiserade studier ses enstaka möjlig effekt.[21] nära NET skapar klienten ett omfattande samt kronologisk historia angående sitt eget liv, samt berättelsen dokumenteras på papper eller digitalt från terapeuten.[21] nära inledningen från varenda terapisession läser terapeuten upp berättelsen likt sedan diskuteras samt revideras från klienten.

Syftet existerar för att omorganisera ofullständiga traumatiska minnen mot enstaka sammanhängande allegori. Klienten konfronterar svåra livshändelser tillsammans tillsammans terapeuten samt utforskar vilka emotionella, fysiologiska, kognitiva samt beteendemässiga reaktioner vilket händelserna besitter skapat. nära detta sista terapitillfället överlämnas den skrivna berättelsen mot klienten.

inom dem studier såsom besitter sammanställts inom enstaka ordnad överblick pågick insatserna ifrån tre mot tolv tillfällen tillsammans med minimalt 90 minuter per tillfälle.[20][21]

TFCBT (trauma-focused cognitive behavioural therapy, traumafokuserad KBT) äger använts framgångsrikt sedan talet på grund av för att behandla PTSD.

75&#;% från symtomen brukar försvinna efter behandling. Behandlingen består kortfattat från numeriskt värde delar: exponering samt kognitiv omstrukturering. Exponering syftar mot för att utsläcka den starkt negativa reaktionen likt följer vid minnet. Detta fullfölja man genom för att beneath trygga omständigheter låta patienten artikel inom miljöer alternativt utföra aktiviteter likt påminner ifall traumat tills rädslan alternativt andra obehagliga reaktioner börjar vandra ner, således kallad in-vivo-exponering.[22] Tillsammans tillsammans terapeuten får patienten även upprepade gånger utförligt förklara händelsen på grund av för att bearbeta minnet från den, samt minska fruktan alternativt andra obehagliga reaktioner kopplat mot händelsen.[23] Efter upprepad exponering avklingar den starkt negativa reaktionen.[22]

Kognitiv omstrukturering syftar mot för att rätta den drabbades uppfattningar angående sig egen, händelsen alternativt omvärlden liksom påverkats direkt från själva händelsen alternativt från intryck senare.

Ibland upplever den drabbade för att denna alternativt han fanns ansvarig mot detta vilket hände, agerade felaktigt alternativt förtjänade för att drabbas. inom behandlingen får den drabbade tillfälle för att omtolka mot modell händelsens innebörd till uppfattningen ifall världen såsom förutsägbar alternativt vilket ansvar denne tror sig äga haft inom detta likt skett.[22]

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt på grund av dem olika varianterna från KBT existerar för att massiv vikt läggs nära vetenskaplig analys från metoderna, således kallad evidens.

dem studier likt anses existera maximalt tillförlitliga existerar randomiserade kontrollerade studier liksom utförts från oberoende forskargrupper. KBT existerar den terapiriktning var detta gjorts flest randomiserade kontrollerade studier (RCT)[24] samt detta äger lett mot för att terapiformen förordas från oberoende institutioner till evaluering från hälsovård, bland annat Statens beredning till medicinsk evaluering inom land samt Cochrane collaboration[25], till dem flesta vanliga psykiatriska diagnoser.


  • vad  existerar kognitiv beteendeterapi kbt

  • På senare period äger detta uppmärksammats för att KBT fungerar lika god nära behandling via internet likt nära sedvanlig behandling var patienten samt terapeuten träffas ansikte mot ansikte. detta finns, ifall än begränsat, vetenskapligt stöd på grund av för att KBT via sålunda kallad internetterapi vid upp mot en års sikt kunna äga resultat vid symptom nära paniksyndrom [26], social fobi[27] samt depression[28].

    detta finns idag flera hemsidor vid internet var man är kapabel ett fåtal kostnadsfri behandling inom ramen till vetenskapliga studier[29].

    En lärande äger demonstrerat vid för att den underliggande teori på grund av social ångest vilket ligger mot bas på grund av KBT-behandlingen ej besitter detta bästa förklaringsvärdet[30], jämfört tillsammans enstaka förklaringsmodell liksom utvecklats från Adrian Wells.[31]

    Vid behandling från PTSD samt komplext PTSD rekommenderas ett speciell form eller gestalt från kognitiv beteendeterapi kallad Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi.[10]Socialstyrelsen att föreslå eller råda något även denna behandling vilket förstahandsval på grund av vuxna tillsammans PTSD.[32]

    Därtill besitter KBT även visats existera ändamålsenligt nära insomni hos vuxna.[33]

    Effektivitet

    [redigera | redigera wikitext]

    En metastudie var sju behandlingsmetoder jämförs visar för att nära nedstämdhet äger en flertal korta behandlingsmetoder utöver KBT visats artikel lika verksamma bland dem såsom genomför behandlingen, samt äga signifikant lägre bortfallsnivå.[34] effekt ifrån ett forskning [35] visar för att ungefär ett tredjedel från dem patienter likt påbörjar KBT-behandling på grund av nedstämdhet kunna förvänta sig ett signifikant förbättring (om man utgår ifrån varenda patienter liksom påbörjat behandling, s.k.

    intent-to-treat).

    I flera jämförelser tillsammans farmakologiska samt psykoterapeutiska metoder äger man vanligtvis kunnat notera förbättrad utfall till KBT nära behandling från depression[36] samt ångest[37]. andra studier hittar inget stöd till för att KBT skulle existera enstaka förbättrad behandlingsform än mot modell psykodynamisk psykoterapi[38], nära jämförelser får dem båda oftast likvärdiga påverkan samt sett ovan flera studier finns ingen signifikant skillnad.

    Dock äger detta gjorts ett fåtal direkt jämförande studier. inom numeriskt värde föremål eller textstycken ifrån respektive visades för att ej inom något zon besitter KBT fått sämre konsekvens än andra psykoterapeutiska insatser[39][40]. publicerades dock enstaka metaanalys likt jämförde den förhållandevis nya terapiformen metakognitiv behandling (MKT) tillsammans KBT var resultatet visade för att MKT äger större resultat än KBT.[41]Effektstorleken (ett jämförelsemått) visade enstaka effektstorlek vid g = , vilket innebär för att genomsnittspatienten såsom fick MKT fick förbättrad konsekvens än 84% från dem vilket fick behandlades tillsammans med KBT.

    Komponentanalyser

    [redigera | redigera wikitext]

    I ett metaanalys[42] vilket jämfört exponering samt kognitiv behandling ses detta för att detta ej existerar någon skillnad inom inverkan vilket gäller PTSD, tvångssyndrom samt paniksyndrom. Social ångest lindrades mer från kognitiv behandling än exponering. Dock förmå kognitiva förändringar ej predicera förbättring då detta kontrolleras till självfokus.[43] Detta innebär för att detta ej existerar dem kognitiva förändringarna vilket direkt leder mot förbättring utan för att dem kognitiva förändringarna leder mot en minskat självfokus, liksom inom sin tur leder mot förbättring.

    En ytterligare forskning besitter demonstrerat för att detta finns inget alternativt lågt stöd på grund av för att detta skulle existera operant lärande vilket existerar den verksamma mekanismen nära tillväxt från nedstämdhet, alternativt för att beteendeaktivering definitivt orsakar minskade depressionssymtom.[44]

    KBT inom Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    I USA, Kanada, Australien samt Storbritannien äger KBT enstaka många kraftfull ställning bland psykologer, psykoterapeuter samt övriga vårdgivare inom psykiatrin.

    inom landet besitter KBT haft enstaka långsammare spridning samt efterfrågan vid behandling existerar ännu betydligt större än utbudet. Idag finns dock vidareutbildning inom ramen till psykologutbildning nära dem stora universiteten, samt ett grundlig utbildningsverksamhet riktad mot olika yrkesgrupper inom sjukvården.

    På senare kalenderår besitter utbildningssatsningar till KBT vilket drivits fram inom den s.k.

    rehabiliteringsgarantin orsakat sig kraftig bedömning, då den anses gynna korta samt ytliga utbildningssatsningar samt därmed leda mot enstaka förflackning från terapiformen. undersökning besitter demonstrerat för att individer såsom deltog inom kognitiv beteendeterapi inom rehabiliteringsgarantin fick minskad sjukfrånvaro förutsatt för att dem ej fanns sjukskrivna då behandlingen började.

    på grund av KBT-patienter likt fanns sjukskrivna då behandlingen inleddes fanns ingen resultat vid sjukfrånvaron. Däremot innebar detta ett minskad förskrivning från medicin samt en ökat antal vårdbesök.[45] Man besitter även ifrågasatt Sveriges sedan mitten vid talet ensidiga satsning vid KBT bland terapiformer. Detta behöver vägas mot enstaka tidigare ensidig svensk satsning vid psykodynamiska terapiformer, samt detta faktum för att numeriskt värde tredjedelar från varenda legitimerade psykoterapeuter inom land besitter psykodynamisk inriktning.[46]

    Under kalenderår fastslog Socialstyrelsen efter stark bedömning sina riktlinjer till behandling från ångest samt depression.

    Resultatet existerar inom upphöjd grad en förtydligande från dem tidigare preliminära riktlinjerna samt innebär bland annat för att KBT ifall möjligt bör erbjudas såsom förstahandsalternativ nära behandling från lindrig samt måttlig ångest samt nedstämdhet.

    KBT såsom förmedlas via nätet existerar kvar ganska ovanligt inom landet.

    ett analys ifrån Statens beredning till medicinsk analys (SBU) visar för att KBT tillsammans stöd från behandlare vid nätet kunna hjälpa nära ångest alternativt lindrig mot måttlig nedstämdhet hos vuxna likt själva äger valt metoden. Även symtom nära social fobi är kapabel lindras. detta finns även en visst stöd på grund av för att internetbehandling kunna fungera på grund av vuxna såsom besitter panikattack alternativt därför kallat generaliserat ångestsyndrom.

    dock SBU framhåller för att på grund av varenda dessa status behövs detta fler studier vilket förmå visa angående KBT via nätet fungerar lika utmärkt såsom för att träffa terapeuten personligen. Tänkbara risker behöver även undersökas mer, liksom effekterna till unge samt unga.[47]

    KBT gentemot andra psykoterapier

    [redigera | redigera wikitext]

    Metakognitiv terapi

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även: Metakognitiv terapi

    Kortfattat kunna KBT sägas äga liksom uppgift för att förändra funderingar samt beteende mot en något mer gynnsamt.

    Detta tänker man inom KBT är kapabel göras genom bland kognitiv omstrukturering samt beteendeaktivering. Även exponering existerar centralt var syftet existerar för att åstadkomma ett nyinlärning från antingen vår respondenta reaktion mot en stimulus (vanligtvis habituering) alternativt ett kognitiv förändring (vanligtvis kallat beteendeexperiment).[1] Detta förmå kallas objektnivå, då detta innebär för att behandla enskilda idéer samt beteenden.

    Metakognitiv behandling (MKT) besitter istället fokus vid processer vilket sker (peocessnivå), exempelvis varför vissa idéer tänks alternativt varför vissa beteenden görs. ett sektion från terapin går ut vid för att ifrågasätta dessa processer (istället på grund av tankarna inom sig, liksom inom KBT) till för att låta processen såsom leder mot negativa reflektioner upphöra samt tillsammans med detta även dem negativa tankarna.[10]

    En metaanalys ovan jämförelser mellan KBT samt MKT äger demonstrerat för att MKT besitter större resultat än KBT vid både nedstämdhet samt ångest.[12] Dock fanns antalet studier till litet på grund av för att behärska dra definitiva slutsatser.

    Psykodynamisk terapi

    [redigera | redigera wikitext]

    KBT:s verkningsmekanism uppfattas artikel förändring mot en mer ändsamålsenligt beteende. tillsammans med beteende avser man inom "tredje vågens KBT" både yttre samt inre beteende. Inre beteende inkluderar reflektioner, känslor samt kroppsreaktioner.[48][49]

    Psykodynamiska terapier, vari psykoanalys inkluderas, ser svar från konflikter vilket sitt medel på grund av förändring.

    Huvudfokus äger denna plats från tradition legat vid lösandet från omedvetna konflikter.[50] Dock besitter man inom psykodynamisk teoribildning uppmärksammat nödvändigheten från för att inom dessa dagar lägga en större fokus även vid medvetna samt förmedvetna konflikter.[50][51][52] Ytterligare interna synpunkter äger varit för att psykodynamisk behandling ofta, mot resultat från brister inom struktur och/eller brister inom vidmakthållande från överenskommen struktur, inom på grund av små utsträckning uppmärksammat såväl terapeutens likt den hjälpsökandes faktiska beteenden, varför man återkommande missat dem konflikter man varit satt för att adressera.[50][52][53]

    Kognitiv beteendeterapi använder mot skillnad ifrån psykodynamiska terapier inte begreppet konflikt inom sin teoribildning.[48][49][54][55] Enstaka försök besitter gjorts för att efter KBT lägga mot enstaka begränsad tids psykodynamisk konfliktfokuserad terapi.[56]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcdefghijklmn] KBT inom psykiatrin&#;: beneath redaktion från Lars-Göran Öst (2., rev.

      samt utök. utg).

      Natur & tradition. ISBN OCLC &#;

    2. ^Loerinc, Amanda G.; Meuret, Alicia E.; Twohig, Michael P.; Rosenfield, David; Bluett, Ellen J.; Craske, Michelle G. (). ”Response rates for CBT for anxiety disorders: Need for standardized criteria”. Clinical Psychology Review sid.&#;72– doi/ ISSN PMID Läst 8 månad &#;
    3. ^
    4. ^Hofmann, Stefan G.; Asnaani, Anu; Vonk, Imke J.

      J.; sågverksarbetare, Alice T.; Fang, Angela (). ”The Efficacy of Cognitive Behavioral Therapy: A Review of Meta-analyses” (på engelska). Cognitive therapy and research 36 (5): sid.&#; doi/s ISSN PMID Läst 28 månad &#;

    5. ^Passer, Michael W; Smith, Ronald E (). Psychology - The Science of Mind and Behavior.

      Boston, Mass: McGraw-Hill. ISBN &#;

    6. ^Anderson, John R (). Cognitive Psychology and its Implications. USA: Worth Publishers. ISBN &#;
    7. ^Westbrook, David; Helen Kennerley, Joan Kirk (). An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy - Skills and Applications. Padstow: SAGE Publications Ltd. ISBN &#;
    8. ^NACBT: History of Cognitive-Behavioral TherapyArkiverad 26 november hämtat ifrån the Wayback Machine., , National Association of Cognitive-Behavioral Therapists.

      Hämtad

    9. ^”IGS: 3. fryst vatten it similar to any other disciplines or practices inom might be familiar with?” (på engelska). Arkiverad ifrån originalet den 23 oktober ://?mtrid=1&mpid=4. Läst 4 månad &#;
    10. ^ [abc] Adrian., Wells, (, ©). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk.

      ed). Guilford Press. ISBN OCLC &#;

    11. ^ Treating depression&#;: MCT, CBT and third wave therapies. ISBN OCLC &#;
    12. ^ [ab] Normann, Nicoline; Emmerik, Arnold A. P. van; Morina, Nexhmedin (). ”THE EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY FOR ANXIETY AND DEPRESSION: A META-ANALYTIC REVIEW” (på engelska). Depression and Anxiety 31 (5): sid.&#;– doi/da ISSN Läst 9 april &#;
    13. ^Craske, Michelle G.; Treanor, Michael; Conway, Christopher C.; Zbozinek, Tomislav; Vervliet, Bram (). ”Maximizing exposure therapy: An inhibitory learning approach” (på engelska). Behaviour Research and Therapy sid.&#;10– doi/ PMID PMC: PMC Läst 1 april &#;
    14. ^ Cognitive therapy of depression.

      [1] Inom kognitiv beteendeterapi antar man att operant inlärning och klassisk betingning är centrala delar för hur problem uppstår och vidmakthålls

      Guilford Press. ISBN OCLC Läst 1 april &#;

    15. ^”Cognitive Behavioral Therapy | CBT | Simply Psychology”. . Läst 1 april &#;
    16. ^[?article=&context=etd ”Metacognitive processes in social anxiety&#;: a path analysis”]. ?article=&context=etd. Läst 1 april &#;
    17. ^Nordahl, Henrik; Nordahl, Hans M.; Hjemdal, Odin; Wells, Adrian (). ”Cognitive and metacognitive predictors of symptom improvement following treatment for social anxiety disorder: A secondary analysis from a randomized controlled trial”. Clinical Psychology & Psychotherapy 24 (6): sid.&#;– doi/cpp ISSN PMID Läst 1 april &#;
    18. ^
    19. ^Pompoli, Alessandro; Furukawa, Toshi A.; Efthimiou, Orestis; Imai, Hissei; Tajika, Aran; Salanti, Georgia (). ”Dismantling cognitive-behaviour therapy for panik disorder: a systematic review and component network meta-analysis”. Psychological Medicine 48 (12): sid.&#;– doi/S ISSN PMID Läst 6 september &#;
    20. ^ [ab] Barbui, Corrado; Priebe, Stefan; Tol, Wietse; Purgato, Marianna; Turrini, Giulia; Bighelli, Irene (feb). ”Psychosocial interventions for post-traumatic stress disorder in refugees and asyl seekers resettled in high-income countries: Systematic review and meta-analysis” (på engelska). PLOS ONE 12 (2): sid.&#;e doi/ ISSN PMID PMC: PMC ?id=/ Läst 12 mars &#;
    21. ^ [abcd] ”Psykologiska behandlingar nära posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos flyktingar samt asylsökande.”. SBU Kommenterar.

      Typ av metod: Insats

      Statens beredning till medicinsk samt social analys (SBU). Läst 13 mars &#;

    22. ^ [abc] Bisson JI, robert NP, Andrew M, Cooper R, Lewis C. Psychological therapies for chronic post‐traumatic stress disorder (PTSD) in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews , Issue doi: / CD
    23. ^”Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD”.

      Vårdguiden. https://wwwse/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/#section Läst 25 september &#;

    24. ^Hofmann, Stefan G.; Cristea, Ioana; David, Daniel (). ”Why Cognitive Behavioral Therapy fryst vatten the Current Gold Standard of Psychotherapy” (på engelska). Frontiers in Psychiatry 9.

      doi/fpsyt ISSN PMID PMC: PMC Läst 6 månad &#;

    25. ^Cochrane-biblioteket.
    26. ^Carlbring, P., Nilsson-Ihrfelt, E., Waara, J., Kollenstam, C., Burman, M., Kaldo-Sandström, V., Söderberg, M., Ekselius, L., & Andersson, G. (). Treatment of panik Disorder: Live Therapy vs.

      Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för olika former av psykoterapier med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi

      Self-Help via Internet. Behaviour Research and Therapy, 43, [1]

    27. ^Hedman, E., Furmark, T., Carlbring, P., Ljótsson, B., Rück, C., Lindefors, N., & Andersson, G. (). Five-year follow-up of internet-based cognitive behaviour therapy for social anxiety disorder. Journal of Medical Internet Research, 13(2):e [2]
    28. ^Andersson, G., Hesser, H., Hummerdal, D., Bergman-Nordgren, L., & Carlbring, P.

      (In press). A year follow-up of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major nedstämdhet. Journal of Mental Health. [3]

    29. ^
    30. ^Nordahl, Henrik; Wells, Adrian (). ”Testing the metacognitive model against the benchmark CBT model of social anxiety disorder: fryst vatten it time to move beyond cognition?”. PloS One 12 (5): sid.&#;e doi/ ISSN PMID PMC: PMC Läst 16 mars &#;
    31. ^Adrian., Wells, (, ©). Metacognitive therapy for anxiety and depression (Pbk.

      ed). Guilford Press. ISBN OCLC &#;

    32. ^Socialstyrelsen (). Nationella riktlinjer till vård nära nedstämdhet samt ångestsyndrom Stöd till styrning samt ledning. ISBN &#;
    33. ^”Behandling från insomni hos vuxna”. Rapport . Statens beredning på grund av medicinsk samt social bedömning (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services.

      12 femte månaden i året Läst 24 september &#;

    34. ^Cuijpers, P., van Straten, A., Andersson, G. & van Oppen, P. (). Psychotherapy for nedstämdhet in adults: A meta-analysis of comparative outcome studies.

      Målgrupp: Användningen är inte begränsad till någon speciell målgrupp

      Journal of Consulting and Clinical Psychology. 76,

    35. ^Westen, D., & Bradley, R. (). Empirically supported complexity: Rethinking evidence-based practice in psychotherapy. Current Directions in Psychological Science, 14(5), –
    36. ^SBU: SBU. Behandling från depressionssjukdomar, volym ett ordnad litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning på grund av medicinsk bedömning (SBU); SBU-rapport nr /1.

      ISBN

    37. ^SBU: Behandling från ångestsyndrom, volym 1. enstaka ordnad litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning på grund av medicinsk evaluering (SBU); SBU-rapport nr /1. ISBN
    38. ^Gerber et al. (). ”Arkiverade kopian”. Am J Psychiatry. Arkiverad ifrån originalet den 15 mars :// Läst 30 januari &#;
    39. ^Butler A.

      C., Chapman J. E., Forman E. M., &, Beck A. T. (). The empirical ställning eller tillstånd of cognitive-behavioral therapy: a review of meta-analyses. Clinical Psychology Review, 26, 17–31Arkiverad 27 juni hämtat ifrån the Wayback Machine.

    40. ^Tolin, D. F. (). fryst vatten cognitive-behavioral therapy more effective than other therapies?: A meta-analytic review, Clinical Psychology Review, In Press.

      DOI: /

    41. ^Normann, Nicoline; van Emmerik, Arnold A. P.; Morina, Nexhmedin (). ”THE EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY FOR ANXIETY AND DEPRESSION: A META-ANALYTIC REVIEW” (på engelska). Depression and Anxiety 31 (5): sid.&#;– doi/da ISSN Läst 14 juni &#;
    42. ^Ougrin, Dennis (/12). ”Efficacy of exposure versus cognitive therapy in anxiety disorders: systematic review and meta-analysis” (på engelska). BMC Psychiatry 11 (1).

      doi/x#sec9. ISSNX. #Sec9. Läst 6 september &#;

    43. ^Nordahl, Henrik; Nordahl, Hans M.; Hjemdal, Odin; Wells, Adrian (). ”Cognitive and metacognitive predictors of symptom improvement following treatment for social anxiety disorder: A secondary analysis from a randomized controlled trial”. Clinical Psychology & Psychotherapy 24 (6): sid.&#;– doi/cpp ISSN PMID Läst 6 september &#;
    44. ^”A critical review of assessment strategies to measure the behavioral activation model of depression” (på engelska). Clinical Psychology Review 30 (5): sid.&#;– doi/ ISSN Läst 6 september &#;
    45. ^”Rehabiliteringsgarantin, Hägglund, Johansson.

      Laun”. Läst 14 april &#;

    46. ^"One storlek fits all" - "KBT:s frammarsch inom psykvården."
    47. ^SBU. Internetförmedlad psykologisk behandling nära ångest- samt förstämningssyndrom. Stockholm: Statens beredning på grund av medicinsk bedömning (SBU); SBU Alert-rapport nr ISSN
    48. ^ [ab] Kåver, A.

      KBT inom tillväxt. Natur & traditioner. huvudstaden ISBN

    49. ^ [ab] Anna Kåver, partnerskap. Den terapeutiska relationen inom KBT. Natur & traditioner. huvudstaden ISBN
    50. ^ [abc] Davidson, C. Psykoanalytisk behandling. Altum. huvudstaden ISBN
    51. ^Davidson, C. detta förmedvetna
    52. ^ [ab] Davidson, C. behandling tillsammans Ramar
    53. ^Langs, R.

      J, The Psychotherapeutic Conspiracy, Jason Aronson, New York ISBN Sv översättning Davidson, C. Den psykoterapeutiska sammansvärjningen. W&W. huvudstaden ISBN

    54. ^Linton, S. J. & Flink, I.. 12 verktyg inom KBT: ifrån teori mot färdighet. Natur & tradition.

      Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra

      ISBN

    55. ^Westbrook, D. Kennerley, H. Kirk, J.An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy: Skills and Applications. SAGE Publications Ltd. London ISBN
    56. ^Latzer, Y. Peretz, T. Kreutzer S.Conflict-oriented cognitive behavioral therapy (CO-CBT): an integrative approach to the treatment of Bulimia Nervosa patients. Clinical Social Work Journal, 36(4), månad , pp

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    v&#;•&#;r

    Psykologi
    Filosofiskagrundbegrepp

    Själ&#;· Psyke

    Utveckling
    Inlärningsteori

    Klassisk betingning&#;· Operant betingning&#;· Förstärkning&#;· Stimulus&#;· Respons

    Kognitiv
    Kognitionsvetenskap

    Perception&#;· Reaktionstid&#;· Uppmärksamhet&#;· Minne&#;· Intelligens&#;· Tänkande&#;· Kommunikation&#;· Affekt&#;· Motivation&#;· Dröm

    Personlighet
    Biologisk

    Neuro&#;· Psykoneuroendokrinologi&#;· Medvetande&#;· Behovshierarki&#;· Sömn&#;· Sexologi&#;· Evolution&#;· Organiska psykiska störningar&#;· Psykosomatisk&#;· Psykofarmaka&#;· Neuropsykofarmakologi

    Grupp
    Social

    Gruppdynamik&#;· Grupptänkande&#;· Social norm&#;· Roll&#;· Identitet&#;· Genus&#;· Grupptryck&#;· emotion från sammanhang&#;· Makt&#;· Aggression&#;· Konflikt&#;· Förtryck&#;· Fördom&#;· Åskådareffekten&#;· Kriminologi&#;· Milgrams lydnadsexperiment

    Tillämpad

    Klinisk&#;· Hälso&#;· Religion&#;· Vittne&#;· Arbetsliv&#;· Pedagogisk&#;· Miljö

    Psykopatologi

    Stress–sårbarhetsmodellen&#;· skarpsinnig funktionsnedsättning&#;· Autismspektrumtillstånd&#;· ADHD&#;· Schizofreni&#;· Bipolär sjukdom&#;· Depression&#;· Ångest&#;· Tvångssyndrom&#;· Psykisk kris&#;· Posttraumatiskt stressyndrom&#;· Somatoforma störningar/Psykosomatik&#;· Ätstörningar&#;· Sömnstörningar&#;· Uppförandestörning&#;· Beroende&#;· Demens&#;· Personlighetsstörning&#;· Parafili&#;· Självskada/Självskadebeteende&#;· Suicid&#;· DSM( 4&#;· 5) &#;· ICD( 10&#;· 11)

    Skolbildningar
    Psykoterapi