Var dukat för johan iii korsord

Johan III, född 20 december1537 vid Stegeborgs slott, död 17 november1592 vid slottet Tre Kronor inom huvudstaden, fanns monark från land 1569–1592 efter för att äga tillskansat sig kungamakten genom för att hösten 1568 fängsla sin broder Erik XIV samt propagera mot honom resten från detta året.

Ibland räknas hans mandatperiod redan ifrån maktövertagandet 1568^[1] dock detta plats ursprunglig inom januari 1569 vilket riksdagen fattade beslut angående regeringsskiftet.^[2] inom Lars Ericson Wolkes biografi ovan Johan (2004) anges för att detta även existerar rimligt för att anta för att Erik åtta kalenderår senare blev dödad vid Johans befallning.^[3]

Han avslutade nordiska sjuårskriget, dock istället drogs landet in inom nordiska tjugofemårskriget tillsammans Ryssland, var man mot slut lyckades erhålla mot stånd smärre landvinningar.

denne arbetade till närmare relationer mot Polen, vars tron denne lyckades säkra på grund av sin son samt tronarvinge Sigismund.

Johan III plats intresserad från tro samt tradition. beneath sin mandatperiod motverkade han den svenska religiös något som ökar i storlek eller antal lutherska tendenser beneath hertig Karls påverkan, samt verkade på grund av ett återförening tillsammans med den katolska kyrkan samt påven inom Rom.

Detta tillsammans med initiativ såsom den katolska universitet eller akademisk institution Collegium regium Stockholmense, stöd mot resterna från detta katolska klosterväsendet, samt stöd mot katolska jesuitmissioner inom landet.

Johan III plats son mot drottning Margareta samt monark Gustav Vasa.

Lösningar från våra besökare

han plats broder mot Karl IX samt Magnus samt halvbror mot Erik XIV. denne plats gift ifrån 4 oktober 1562 tillsammans Katarina Jagellonica (1526–1583), tillsammans med vilken han förutom Sigismund även ägde dottern Anna Vasa, samt ifrån 21 månad 1585 tillsammans med Gunilla Johansdotter (Bielke) (1568–1597).

Barn- samt ungdomsåren

[redigera | redigera wikitext]

Johan III föddes vid Stegeborgs slott den 20 månad 1537 liksom son mot Gustav Vasa samt hans andra gemål, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

han blev mer än ett gång upphov mot sin fars missnöje, särskilt då denne vilket ärftlig hertig mot Egentliga land i norden (sedan 27 juni 1556) sökte sig på baksidan monark Gustavs rygg till för att blanda sig inom dem livländska förhållandena. denne samarbetade även tillsammans sin broder Erik, samt for vid friarresa mot London å dennes vägnar, medan Erik bevakade Johans intressen inom Livland.

Under denna period inledde han även ett förbindelse tillsammans med hovdamen Karin Hansdotter, tillsammans med vilken han sammanlevde mellan 1556 samt 1561, samt dem fick beneath dessa tid fyra utomäktenskapliga ungar.

Brytningen tillsammans med broder Erik

[redigera | redigera wikitext]

När hans broder Erik XIV blivit monark samt höll inom stånd tillsammans med dem kungliga rättigheterna uppstod snart enstaka ovänskap mellan bröderna.

Endast tillsammans med yttersta motvilja kunde Johan förmå sig för att 1561 underteckna Arboga föremål eller textstycken, såsom inskränkte hans inflytande. Öppen blev brytningen då Johan mot Eriks vilja den 4 oktober 1562 inom Vilnius gifte sig tillsammans med prinsessan Katarina Jagellonica, yngre systra mot Polens monark Sigismund II August, tillsammans med vilken Erik befann sig inom konflikt, samt då dem båda svågrarna kreditkort efter bröllopet slöt ett överenskommelse, i enlighet med vilken Johan mot enstaka försträckning från 120 000 daler skulle erhålla från polske kungen såsom pant sju fasta slott inom Livland.

Erik ansåg denna överenskommelse stå rakt inom strid tillsammans med Arboga föremål eller textstycken – vilket den även gjorde – samt därför snart denne erhållit kunskap ifall densamma fordrade han för att Johan skulle avstå ifrån dem livländska slotten. Då hertigen vägrade detta samt tillika gav en undvikande svar vid kungens fordran för att han skulle bestämt förklara om denne ville hålla sig mot landet alternativt Polen stämdes denne inom april 1563 för att infinna sig inom landet till för att svara vid anklagelsen till landsförrädiska planer.

I fångenskap

[redigera | redigera wikitext]

Då stämningen ej hörsammades från Johan dömdes denne inom juni 1563 från dem inom huvudstaden samlade ständerna såsom ansvarig mot landsförräderi ifrån liv, frakt samt arvsrätt mot riket. på grund av för att bringa domen mot verkställighet utrustades enstaka avgörande härstyrka.

Johan, liksom fanns föga beredd vid strid, inneslöts inom Åbo slott, försvarade sig var några veckor tillsammans 1200 man samt gav sig därefter den 12 augusti 1563 fången mot löfte ifall furstligt fängelse. denne något som har transporterats eller flyttats ovan mot landet samt insattes vid Gripsholms slott, åtföljd från sin gemål.

då Johan samt hans fru något som har transporterats eller flyttats mot Gripsholm vid en skepp åkte dom förbi Söderport var avrättningarna från 30 anhängare från Johan utspelades.^[4] Johan vistades likt fånge inom mer än fyra kalenderår. Fångenskapen plats dock relativt enkel, inom synnerhet jämfört tillsammans den såsom Erik senare skulle råka ut för; makarna kunde bland annat motta enstaka massiv bokleverans.

Johan, likt fanns bokligt lagd, använde även många från sin tidsperiod mot för att analysera samt samtala tillsammans sin fru. Deras tre små människor föddes inom fångenskapen, 1564 Elisabet, kallad Isabella, liksom dog nära numeriskt värde års ålder, 1566 Sigismund samt inom femte månaden i året 1568 Anna.

Korsordsfråga Var dukat för Johan III Detta var en korsordsfråga som många sökte på vecka 14, 2024

Åter fri

[redigera | redigera wikitext]

Under Eriks sinnessjukdom vid hösten 1567 utverkades Johans frigivning inom oktober 1567, varefter underhandlingar upptogs ifall hertigens återinsättande inom sina rättigheter. Eriks handlingssätt beneath inledande hälften från 1568 fanns emellertid inom upphöjd grad ägnat för att uppväcka enstaka fruktan hos Johan för att den nyvunna frihet åter skulle berövas honom.

han ingick därför tillsammans med sin broder Karl samt ett sektion från adeln en avtal ifall gemensam resning mot Eriks avskydda regemente. Denna resning började inom juli samt utbredde sig tillsammans sådan hast för att hertigarnas denna plats redan nära mitten från september stod utanför huvudstaden, vars portar öppnades på grund av dem den 29 september 1568.

Erik XIV blev tagna mot fånga, samt omedelbart därefter lät Johan reol sig såsom monark från stadens myndigheter samt från dem bland adeln samt krigsfolket likt plats samlade var.

Johan III liksom kung

[redigera | redigera wikitext]

Hyllad likt kung

[redigera | redigera wikitext]

I januari 1569 erkändes Johan III likt monark från identisk riksdag likt tvingade Erik XIV försvunnen ifrån tronen.

dock detta erkännande gavs ej utan medgivanden ifrån Johans sida: hertig Karl fick godkänna vid sitt hertigdöme utan dem inskränkningar inom hans auktoritet liksom Arboga föremål eller textstycken lagförde, åt adeln gavs förmåner såsom inom fråga ifall utvidgning från dess rättigheter samt begränsande från dess ansvar utgör ett viktig tidpunkt inom adelns saga, samt särskilda förmåner gavs åt den högre adeln liksom befäste samt utvecklade den skillnad mellan adelns olika klasser liksom inom svenska adelns saga existerar från sålunda genomgripande innebörd.

Erik dör – Johan fri

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att makten idag fanns inom monark Johans sker ansåg denne sig ej sitta trygg vid sin tron sålunda länge hans tillfångatagne halvbror levde. Tre komplotter avslöjades beneath dessa kalenderår tillsammans med målet för att avsätta honom (1569, 1574 samt 1576).

Fruktan till ett eventuell befrielse från honom oroade kungen ständigt (jämför Erik XIV) samt förmådde honom för att redan 1571 ge vakterna beställning ifall för att inom incident från minsta fara till något fritagningsförsök alternativt liknande för att mörda den tillfångatagne kungen, samt troligen plats detta mot resultat från enstaka sådan befallning likt Erik XIV:s liv ändades 1577.

Även ifall sålunda ej fanns fallet står detta faktum kvar för att Johan III ej drog sig till en eventuellt mord vid sin halvbror samt för att detta ej fanns mot hans vilja ifall detta utfördes.

Som sin far

[redigera | redigera wikitext]

Johan III liknade ofta sig nära sin far inom propagandasyfte, samt speciellt försökte han framhäva för att medan denne skulle äga "befriat Sverige" ifrån "blodhunden" Kristian II, sålunda ägde denne räddat befolkningen ifrån den "tyranniske" Erik XIV, hans personlig broder.

han ägde vissa liknande attribut liksom sin far samt sina bröder; våldsam, tillsammans med en häftigt temperament samt enstaka massiv misstänksamhet.

Gjorde lumpen på sjön - Var dukat för Johan III (1)

dock skarpsyntheten, fastheten, försiktigheten samt den praktiska blicken saknades dock helt.

Sonen långt borta – Karl stöttar

[redigera | redigera wikitext]

Johan samt hans fru Katarina Jagellonica ägde sett mot för att sonen Sigismund fick enstaka katolsk uppfostran, troligen inom avsikt för att hjälpa honom förvärva Polens topp. Syftet vanns 1587, samt Johan ägde därmed berett land ett färsk union, onaturligare än den liksom fadern sönderslitit, då landet samt Polen ofta ägde direkt motstridiga intressen inom Baltikum.

denne kom även snart för att ångra sig samt fordrade fåfängt för att erhålla tillbaka Sigismund mot landet, något högadeln motsatte sig då dem såg framför sig för att detta skulle leda mot konflikt tillsammans med Polen, något land efter 28 kalenderår från konflikt skulle äga svårt för att klara.

Johan svarade tillsammans med enstaka politisk rockad; istället till för att likt tidigare stödja sig vid rådsaristokratin sökte denne för tillfället bistånd hos sin broder hertig Karl, tillsammans med vilken denne beneath större delen från sin föregående statsmakt levat inom bitter strid.

Anledningarna därtill ägde varit flera, dock ett från dem viktigaste ägde varit för att Johan III vilket monark sökt tillämpa identisk grundsatser tillsammans avseende vid dem kungliga rättigheterna inom Karls furstendöme såsom han liksom hertig ägde sålunda ivrigt bekämpat. kalenderår 1587 ägde han slutligen lyckats förmå brodern för att godkänna dem stadgar såsom många påminner angående dem beneath 1569 från honom egen upphävda Arboga föremål eller textstycken, dock för att döma från en förslag 1590 mot nytt ordnande från dem furstliga rättigheterna, uppgav han efter brytningen tillsammans med högadeln handlöst dem fordringar vilket denne förut envist fasthållit.

Ensam mot sist

[redigera | redigera wikitext]

Även den nyvunna vänskapen tillsammans brodern Karl svalnade dock snart, samt beneath dem sista månaderna från sitt liv stod Johan III helt isolerad. vid våren 1592 insjuknade han inom enstaka förhöjd kroppstemperatur vilket gjorde honom många ängslig. han hoppades bli förbättrad genom för att flytta mot en lusthus såsom han låtit bygga vid Skeppsholmen, var denne menade för att luften fanns hälsosammare än inom staden.

dock ingen förbättring märktes, utan vid högsommaren förvärrades tillståndet.^[6]

Han dog inom huvudstaden den 17 november 1592, samt efterlämnade sitt rike försvagat från yttre samt inre stridigheter, inom oordning samt vanvård samt till den närmaste framtiden hotat från dem största risker. Johan III ligger begraven inom Uppsala domkyrka.

Som monark plats Johan orienterad mot Baltikum, tillsammans uppgift för att ta övervakning ovan den rika handeln vid Ryssland. Efter för att 1570 äga avslutat nordiska sjuårskriget samt slutit fred tillsammans land samt Lübeck startade han konflikt tillsammans med Ryssland. detta kriget varade tillsammans varierande intensitet ända mot 1595. Intagandet från Narva tid 1581 plats hans största militära succé.

Kyrkopolitik

[redigera | redigera wikitext]

Johans relationer mot kyrkan plats inom start goda, trots för att ärkebiskopen Laurentius Petri länge tvekade innan han sanktionerade upproret. Ärkebiskopen fick dock snart sin nya kyrkoordning stadfäst, vilken denne inom stora drag utarbetat redan beneath monark Gustavs dagar, dock ej fått erkänd från denne.

Denna kyrkoordning betonade kontinuiteten tillsammans med äldre traditioner. Dessutom återställdes den medeltida kyrkliga organisationen, tillsammans inom stort sett identisk stift. kalenderår 1575 gav han tillåtelse mot Sveriges återstående nunnekloster för att återigen erhålla ta emot nya noviser.

Allt detta kunna ses liksom formulering till den förmedlingsteologi vilket Johan plats starkt influerad från, samt vilket syftade mot för att minska motsättningarna mellan dem olika rivaliserande trosuppfattningarna vilket slet sönder Europa nära denna period.

Han plats långt ifrån isolerad för att lyssna mot detta budskap; såväl den polske kungen Sigismund August vilket kejsarna Ferdinand inom samt Maximilian II, liksom ägde flera trosuppfattningar inom sina riken, fanns även dem lyhörda till detta budskap. Johans strävanden inom denna riktning tog sig bland annat formulering inom den nya gudstjänstordning, "Röda boken", liksom utarbetades, samt försök för att förhandla tillsammans påven såsom dock blev helt misslyckade, delvis beroende vid för att Johans betrodde inom dessa ämnen, Petrus Fecht, drunknade beneath sin utflykt mot påvestolen inom Rom.

Johan stötte även vid motstånd nationell, var flera biskopar vägrade verkställa dem förändringar Johan påbjudit. Detta kom mot formulering bland annat inom Örebro föremål eller textstycken, var präster inom hertig Karls hertigdöme tog avstånd ifrån den nya gudstjänstordningen. Johan ägde dock även stöd på grund av sin kyrkopolitik, bland annat från Ingelbertus Olai Helsingus samt Erasmus Nicolai Arbogensis.

Gynnande från adeln

[redigera | redigera wikitext]

Johan ägde inom inledande grabb sin broder Karl samt adeln för att tacka på grund av sin topp.

Har **OT*I#T#PENG Lod D

nära kröningen belönade denne därför denna samhällsklass tillsammans med särskilda privilegier vilket ej längre förutsatte några plikter mot kronan.^[7] då Magnus Ladulås gav skattefrihet plats detta mot ett skyldighet, nämligen för att uppsätta ryttare. Majoriteten från frälsemännen plats egentligen förmögna bönder, levde ungefär likt dessa samt räknades mot allmogen.

Före Johans period ägde detta varit brukligt för att frälsemän, såsom ej längre ägde råd för att fullgöra sin rusttjänstskyldighet, nedstigit mot bondeståndet igen.^[7]

Johans adelsprivilegier började utföra gränsen mellan frälse samt allmoge skarpare. dem innebar nämligen för att adelsmän likt fanns till fattiga på grund av för att utföra rusttjänst ändå skulle erhålla behålla adlig sköld.

Därmed lades grunden mot adelskapets ärftlighet.^[7] Johan utnämnde även nya grevar samt friherrar samt utdelade stora förläningar inom jordagods, vilket kallades grev- samt friherrskap. Dessa skulle vandra inom arv mot närmaste manlige arvinge. beneath Erik XIV:s tidsperiod ägde endast grevarna fått förläningar, samt dessa fanns små.

idag ökades grevskapen tillsammans med ända mot 20 socknar. Grevarna fick bland annat domsrätt ovan grevskapets befolkning.^[7]

Johan III såsom byggmästare

[redigera | redigera wikitext]

Johan III plats många intresserad från kultur, speciellt byggnadskonst.

Lod A

Utan tvivel existerar han den maximalt byggnadsivrige monark landet någonsin haft. han fanns liksom brodern Erik inom upphöjd grad konstnärligt samt estetiskt begåvad. en tydlig formulering tog sig dock hans skönhetssinne vid byggnadskonstens fält. denne ägnade många tidsperiod åt för att utföra upp vidlyftiga byggnadsplaner, från vilka ett små sektion uppfylldes beneath hans livstid.

"Bygga existerar Vår högsta lust", skriver Johan egen inom en från flera meddelande inom vilka denne ger befallningar mot sina arkitekter samt byggmästare.^[8]

Utländsk kraft kallas in

[redigera | redigera wikitext]

Han inkallade kompetenta byggmästare, bildhuggare samt konstnär ifrån Tyskland samt Nederländerna samt ingrep även egen, genom egna ritningar, inom den rika byggnadsverksamhet liksom denne vid därför flera håll framkallade.

Hans bevarade byggnadsbrev visar även för att denne förstod sig vid arkitektur samt för att han satt sig in inom den italienskarenässansstilens principer, närmare bestämt hög- samt senrenässansens. inom breven råder samt förmanar han sina arkitekter samt byggmästare, denne rättar deras ritningar samt frossar inom specifikation från arkitektur samt dekorationer.

Framför allt fokuseras hans nyfikenhet vid själva utsmyckningen: inom detta yttre vid praktfulla portaler samt glasruta, utsirade gavlar samt rikt smyckade tornspiror, inom detta inre särskilt vid dem rika panelverken samt dörrinfattningarna.^[8]

Framför allt synes Sebastiano Serlios skrivna verk angående byggnadskonsten varit ett från honom ofta anlitad källa.

Hans personlig smakupplevelse kom därför för att vid mångfaldigt sätt utföra sig gällande, samt tillsammans med full riktig förmå denne betraktas likt medelpunkten inom den intressanta konströrelse, såsom beneath hans statsmakt uppstod.

I den stora kretsen från konstnärer samt konsthantverkare kring Johan III fanns några mera framträdande, såsom svensken Anders konstnär, maximalt verksam liksom byggmästare, den både vilket skulptör samt arkitekt avgörande Willem Boy (skaparen från dem båda förstnämnda vårdarna inom Uppsala), VadstenaarkitekternaArent dem Roy samt Hans Flemming.

Men Johan behövde mer kunnigt människor. Bland dem utländska mästare denne anlitade fanns dem tre medlemmarna från den ursprungligen ifrån Lombardiet stammande arkitektfamiljen Pahr,Franciscus Pahr, Johan Baptista Pahr samt Dominicus Pahr, från vilka den förstnämnde bundit sitt namn nära Uppsala, dem båda senare nära Borgholms samt Kalmar slott, stuckatören samt byggmästaren Antonius Watz, Finlands samt Livlands överbyggmästare Peter Hertig, bildsnidarna Markus Wulfrum samt Urban Schultz, målarna Baptista van Uther samt Arent Lambrechts, sten- samt bildhuggarna Roland Mackle, Peter dem la Koche, Lukas van der Werdt samt andra.

Hitta de ⭐ bästa svar och synonymer för att avsluta alla typer av frågespel

Även inom agrara näringar kallades experter in ifrån utlandet, bl.a. jägmästare ifrån dem tyska furstendömena samt land.

Kyrkor samt kloster

[redigera | redigera wikitext]

En speciell blad inom Johan III:s byggnadsintresse existerar hans vård ifall äldre monumentala byggnaders bevarande. Även sträcktes hans nitälskan mot vård angående städernas utseende.

Förnämligare kyrkobyggnader likt iståndsattes existerar domkyrkorna inom Uppsala, Västerås, Linköping samt Skara, inom land i norden restaurerades Åbo domkyrka, såsom fick nytt kor, inom EstlandRevals (Tallinns). Bland mer alternativt mindre raserade klosterkyrkor vilket renoverades noteras Varnhem, Vreta religiös byggnad, Alvastra, Askeby samt Gudhem samt Nådendal inom land i norden.

inom huvudstaden restaurerades Storkyrkan, Riddarholmskyrkan samt Tyska kyrkan (ursprungligen ett medeltida gillestuga såsom sedan den även upplåtits åt finska församlingen länge kallades Sankt Henriks kyrka), medan Sankta Clara kyrka nybyggdes vid platsen på grund av detta från Gustav Vasa rivna Klara religiös byggnad. en annat nybygge fanns Jakobs kyrka.

Kan ses framför skepp - Viktig uppgift för tomten (3)

andra kyrkor såsom han planerade, vilket t.ex. Trefaldighetskyrkan, byggdes inte någonsin.

Slott samt borgar

[redigera | redigera wikitext]

På samtliga sina större slott byggde Johan III kapell, vid Vadstena slott delvis bevarat, inom Kalmar slott ännu väl bevarat. inom denna kyrkliga byggnadsverksamhet levde gotikens traditioner, även inom specifikation, kvar.

dem flera slotts- samt fästningsföretagen fanns dels ifrån Gustav Vasas samt Erik XIV:s tidsperiod övertagna, dels från Johan III påbörjade. Slottet Tre Kronor inom huvudstaden tillbyggdes något som är viktigt eller nödvändigt samt nyinreddes. Den norra borggården tillsammans med bland annat slottskyrka fick den karaktär likt den bibehöll mot Slottsbranden 1697.

Slottet inom Uppsala (den nuvarande södra delen samt dess västliga fortsättning) ombyggdes efter eldsvådan 1572 samt blev ett tegelbyggnad tillsammans med rusticerad puts samt tillsammans med numeriskt värde runda en hög byggnad eller struktur. Vadstena slott, liksom detta förra grundlagt från Gustav Vasa, utvidgades mot detta renässanspalats liksom detta existerar ännu inom dygn, även angående detta inledningsvis inom start från 1600-talet blev färdigbyggt i enlighet med den ursprungliga planen.

ett egendomlig byggnad blev Svartsjö slott tillsammans med sin cirkelrunda arkadomgivna gård samt sin kupolkyrka vid ömse sidor ifall en äldre stenhus.

Vid Kalmar slott fullbordades borggårdens kringbyggnad, våningarna lades inom identisk nivå, samt inom detta inre fortsattes den beneath Erik XIV påbörjade dyrbara inredningen. Borgholms slott blev däremot Johan III:s största nybyggnad tillsammans med enstaka fullständigt regelbunden strategi, ett enastående rymlighet samt magnificens samt starka fästningsverk, dock fullbordades ej beneath Johan III:s period.

enstaka nybyggnad blev även Bråborg, vilket avsågs mot änkesäte åt drottning Gunilla, medan Drottningholm^{[förtydliga]} (det äldre, 1661 nedbrunna) vid Katarina Jagellonicas önskan uppstod vid ett från Mälarensöar.

Även ombyggnaden från Åbo slott, Västerås slott, från Gävle slott, Stegeborgs slott samt Linköpings slott är kapabel nämnas.

Befästningar fanns nära nästan varenda slotten.

Svar för VAR DUKAT FÖR JOHAN 3 i Korsord

Mera enbart innebörd såsom fästningar ägde mot modell Älvsborg, Gullberg, Kronobergs slott, Kexholm, Viborg samt andra orter, nära vilka ofta avgörande, från konungen tillsammans med nyfikenhet följda befästningsarbeten företogs. inom befästningskonsten stod land nära denna period främst bland dem nordiska länderna, genom för att detta nya italienska systemet ägde införts från bröderna Pahr.

Monument

[redigera | redigera wikitext]

Bland monumentala skulpturverk förmå främst erinras angående fadern Gustav Vasas samt hans båda inledande gemålers gravmonument samt Katarina Jagellonicas vackra gravvård, båda inom Uppsala domkyrka. Monumentet ovan Johan III vid sagda ställe beställdes från sonen Sigismund inom Danzig (hos bildhuggaren Wilhelm van der Blocke), dock kom inledningsvis 1782 genom Gustav III:s försorg mot landet samt uppsattes vid sin nuvarande lokal 1818, dock tillsammans med oriktig anordning, såsom emellertid omgestaltades från Agi Lindegren nära församlings restauration inom start från 1890-talet.

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Den finska staden Björneborg använder Deus Protector Noster (Johan III:s valspråk) såsom sitt valspråk. enstaka staty från hertig Johan avtäcktes framför Björneborgs stadshus 2008, 450 kalenderår efter för att staden grundades från honom.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Barn

[redigera | redigera wikitext]

Barn tillsammans med drottning Katarina:

1. Elisabet (1564–18 januari 1566), kallad Isabella (Johansdotter från Sverige)
2. Sigismund (1566–1632)
3. Anna (1568–1625)

Barn tillsammans med drottning Gunilla:

1. Johan (1589–1618)

Barn tillsammans frillanKatarina Hansdotter:

1. Augustus Johansson (född 1557, död 1560)
2. Sofia Johansdotter (född cirka 1559, död 1583, gift tillsammans med Pontus dem la Gardie)
3. Julius Johansson (född 1560, död 1580 alternativt 1581)
4. Lucretia Johansdotter (född 1561, död 1585)

Antavla

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Johan III inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
• Signums Svenska konsthistoria, Renässansen (1996).
• Signums svenska kulturhistoria, Renässansen (2005)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]