Varför är musik på hög volym bättre

Buller samt höga ljudnivåer existerar en utbrett miljöhälsoproblem vilket påverkar flera människor inom land, både unge samt vuxna. Buller existerar enkelt uttryckt oönskat ljud, dvs. ljud liksom människor känner sig störda från. dock även önskade ljud såsom toner är kapabel bli störande alternativt påverka hörseln angående ljudnivån existerar till hög.

Buller samt höga ljudnivåer påverkar människors välmående vid olika sätt beroende vid t.ex.

vilken typ från buller detta gäller, vilken styrka detta äger samt vilka frekvenser detta innehåller, hur detta varierar ovan tidsperiod samt vilken period vid dygnet detta uppstår. Höga ljudnivåer kunna orsaka hörselskador inom form eller gestalt från exempelvis hörselnedsättning, tinnitus samt ljudöverkänslighet. Buller förmå bl.a.

medföra sömnstörningar samt öka risken på grund av hjärt- samt kärlsjukdomar såsom höjt blodtryck, hjärtinfarkt samt stroke. Buller kunna även inverka vid talförståelsen samt kommunikationen, försvåra lärande samt ge enstaka sämre prestation. Höga bullernivåer kunna även bli en hinder på grund av ett god livskvalitet genom för att exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling alternativt sömn störs.

Folkhälsomyndigheten existerar vägledning för tillsyn myndighet inom problem att diskutera vilket gäller hälsoskydd i enlighet med miljöbalken, samt oss äger sedan tidigare gett ut allmänna råd ifall buller innesluten samt höga ljudnivåer.

dem allmänna råden innehåller riktvärden till bl.a. bostadsrum, lokaler till utbildning, vård alternativt annat vård samt lokaler samt platser, både inom- samt utomhus, var upphöjd melodier spelas, t.ex. diskotek samt konsert- samt träningslokaler.

Den på denna plats publikationen Hälsoeffekter från buller samt höga ljudnivåer existerar ett översyn från dem vanligaste hälsoeffekterna från exponering på grund av olika ljud samt buller.

Publikationen kunna användas vilket kunskapsstöd till dem vilket önskar känna till mer ifall hur buller samt höga ljudnivåer kunna påverka människors välbefinnande. Den vänder sig främst mot miljö- samt hälsoskyddsnämnderna inom deras tillsyn i enlighet med miljöbalken (1998:808), dock den förmå även artikel en stöd på grund av verksamhetsutövare samt andra intresserade.

Publikationen existerar en kunskapsunderlag vilket ges ut tillsammans tillsammans med numeriskt värde andra publikationer: Vägledning ifall buller inuti samt höga ljudnivåer beskriver hur Folkhälsomyndighetens allmänna råd ifall buller samt höga ljudnivåer är kapabel tillämpas inom olika situationer.

angående ljud samt buller beskriver olika akustiska term samt hur ljudets karaktär påverkar upplevelsen från ljudet. var finns även modell vid olika mät- samt beräkningsmetoder. Dessa tre publikationer ersätter handboken Buller. Höga ljudnivåer samt buller innesluten liksom gavs ut från Socialstyrelsen 2008.

Publikationen Hälsoeffekter från buller samt höga ljudnivåer baseras delvis vid den tidigare handboken, samt den nya texten besitter inom huvudsak författats från Charlotta Eriksson nära Karolinska Institutet, Institutet på grund av miljömedicin, vid uppgift från Folkhälsomyndigheten.

ifrån Folkhälsomyndigheten äger avdelningschefen Britta Björkholm samt enhetschefen Agneta Falk Filipsson deltagit inom arbetet. chef äger varit utredarna Sara Kollberg samt Patrik Hultstrand.

Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson

Generaldirektör

Hörselskador existerar en samlingsnamn vid olika typer samt grader från hörselskador.

Några modell existerar hörselnedsättning, tinnitus samt ljudöverkänslighet.

Hur hörselsystemet påverkas från höga ljudnivåer

Ljudvågorna färdas genom bota hörselsystemet, ifrån ytterörat genom mellanörat mot innerörat var dem omvandlas mot signaler inom hörselnerven likt sedan når hjärnan. detta existerar ursprunglig då hjärnan tagit emot, sorterat samt analyserat ljudinformationen liksom oss hör samt därefter även är kapabel tolka samt förstå vilket ljudet innebär.

Ljud- samt bullerexponering är kapabel orsaka allt ifrån ett direkt kroppslig skada vid hörselorganet inom innerörat mot olika typer från reflexer samt sekundära reaktioner likt uppträder efter detta för att hjärnan besitter tolkat samt värderat ljudet.

Exponering till höga ljudnivåer förmå leda mot ett något som är kortvarigt eller inte permanent alternativt permanent skada.

Risken på grund av enstaka nedsatt hörsel ökar tillsammans ljudstyrkan samt exponeringens längd, dock beror även vid ljudets karaktär. Enstaka många kraftiga ljudhändelser förmå orsaka ett omedelbar, permanent nedsatt hörsel, t.ex. skottljud, trumslag alternativt ljudet ifrån vissa typer från leksaker.

Ofta påstås för att melodier ej skulle existera lika skadligt på grund av hörseln vilket andra ljud, dock detta stämmer ej.

detta liksom besitter innebörd existerar hur starkt ljudet existerar samt hur länge hörselsystemet exponeras.

detta finns dock en visst stöd på grund av för att ljud vilket upplevs såsom obehagliga kunna leda mot större något som är kortvarigt eller inte permanent hörselnedsättning, dvs. för att en obehagligt ljud skulle behärska öka risken på grund av hörselskador. Troligtvis beror detta vid för att den fysiologiska stressreaktionen fullfölja hörselorganet mer känsligt (1).

Jämförs numeriskt värde ljud tillsammans olika karaktär dock identisk ekvivalenta ljudtrycksnivå existerar hörseln mer känslig på grund av ett kontinuerlig samt konstant ljudexponering, än på grund av en buller likt varierar upp samt ner inom styrka.

detta existerar således ej typen från ljud såsom påverkar, utan ljudets akustiska attribut. Därför existerar även en industribuller alternativt musikljud såsom varierar inom styrka mindre skadligt till hörseln än en kontinuerligt buller. Detta gäller dock ej impulsljud.

Försämrad ljuduppfattning existerar den allvarligaste hälsorisken, dock höga ljudnivåer förmå även orsaka öronsusningar (tinnitus) samt förvrängningar från hur ljud upplevs (exempelvis ökad ljudkänslighet, hyperacusis).

En permanent nedsatt hörsel utvecklas vanligtvis successivt efter ett längre tids upprepad exponering på grund av höga ljudnivåer, oftast inom arbetsmiljön. ett stadig samt långvarig exponering till buller tillsammans med ett A-vägd ljudtrycksnivå såsom överstiger cirka 85 dB medför fara på grund av nedsatt hörsel (2). Den individuella känsligheten varierar dock många, samt särskilt känsliga personer är kapabel erhålla enstaka nedsatt hörsel från långvarig exponering på grund av buller tillsammans A-vägda ljudtrycksnivåer omkring 75–80 dB.

Förutsatt för att den ekvivalenta ljudtrycksnivån existerar beneath Världshälsoorganisationens (WHO:s) rekommenderade 70 dB LAeq,24 h bör detta artikel erhålla inom befolkningen likt får sämre ljuduppfattning från för att exponeras på grund av miljö- samt fritidsbuller (3). vad gäller långvarigt musiklyssnande tillsammans hörlurar finns inom dagsläget ej tillräckligt vetenskapligt underlag till för att behärska värdera risken på grund av nedsatt hörsel samt tinnitus (4).

Andelen såsom dagligen lyssnar vid toner vid upphöjd volym existerar dock upphöjd, inom synnerhet bland unga vuxna (18–29 år) var 35 andel från kvinnorna samt 30 andel från männen uppger för att dem lyssnar vid kraftfull melodier dagligen (5).

Hörselnedsättning

Hörselnedsättning existerar den vanligaste permanenta arbetsskadan internationellt sett.

ett hörselnedsättning kunna ett fåtal stora sociala konsekvenser på grund av enstaka människa eftersom han alternativt denna får sämre förmåga för att uppfatta anförande. ett nedgången taluppfattning blir särskilt påtagligt då miljön existerar bullrig samt inom detta sammanhanget är kapabel även små hörselnedsättningar orsaka bekymmer.

En massiv andel från befolkningen besitter reducerad ljuduppfattning samt majoriteten existerar vuxna.

inom land finns detta ovan enstaka miljon människor tillsammans olika grader från hörselnedsättning samt från dem använder ungefär ett tredjedel hörapparat (6). Omkring 20 andel från Sveriges kurera befolkning uppskattas äga ett hörselnedsättning från sådan omfattning för att den besitter social innebörd (5). Besvären existerar vanligare bland män (24 procent) än bland kvinnor (17 procent) samt ökar tillsammans stigande ålder.

Tinnitus

Öronsusningar, tinnitus, existerar ett vanlig åkomma bland vuxna samt uppstår ofta nära ett nedsatt hörsel.

Tinnitus existerar en inre oljud likt sällan hörs utifrån dock likt upplevs likt verkliga ljud, t.ex. en kort ljud, tjut, sus, brummande alternativt fräsande. Man är kapabel drabbas från något som är kortvarigt eller inte permanent alternativt bestående tinnitus. Tinnitus existerar ingen sjukdom utan en symtom samt kunna äga samband tillsammans hörselskador, sjukdomar, bieffekter från medicin, bettfel, stress, nedstämdhet tillsammans mera.

Symtomen är kapabel även förvärras från ett hörselnedsättning samt från enstaka nedstämdhet samt stressreaktioner.

Ungefär 14 andel från befolkningen rapporterar för att dem besitter tinnitus, samt besvären existerar vanligare bland män (16 procent) än bland kvinnor (12 procent) (5). Fyra från fem såsom besitter tinnitus äger även reducerad ljuduppfattning (6).

detta finns inget botemedel, dock detta finns behandlingar likt är kapabel dämpa besvären.

Ljudöverkänslighet

Ljudöverkänslighet, hyperacusis, innebär för att starka ljud upplevs såsom outhärdligt starka samt plågsamma. Fenomenet förekommer ofta inom samband tillsammans andra hörselskador. detta saknas studier vilket säkert visar hur massiv andel från befolkningen likt besitter denna hörselskada.

Buller riskerar för att dölja vårt anförande samt utföra detta svårare för att kommunicera.

detta förmå även bli svårare för att uppfatta ljud ifrån tv samt radio, telefonsamtal samt varningssignaler vid bas från störande buller. dem akustiska egenskaperna inom rummet äger massiv effekt vid förmågan för att uppfatta anförande. Exempelvis blir talförståelsen sämre ifall rummet äger ett utdragen efterklangstid, alltså ifall anförande samt andra ljud klingar från långsamt samt därmed gömmer efterföljande ljud.

Samtalsstörande buller – talmaskering

Med taluppfattning menas förmågan för att uppfatta anförande.

Människor besitter lättast för att uppfatta anförande vilket ligger inom området cirka 300–3 000 Hz. Förmågan för att uppfatta samt förstå anförande blir sämre inom bullriga miljöer, samt ljudnivån behöver ej artikel särskilt upphöjd på grund av för att en konversation bör maskeras samt därmed avbrytas. Ljud ifrån trafik, melodier samt andra aktiviteter förmå tillsammans utföra detta svårt för att föra en konversation, särskilt till personer tillsammans någon typ från nedsatt hörsel.

existerar lokalen dessutom dålig akustiskt sett blir problemet ännu större (7).

Bakgrundsnivå samt efterklangstid existerar numeriskt värde faktorer likt påverkar förmågan för att uppfatta anförande. på grund av för att ett normalhörande individ bör uppfatta ett talad fras någorlunda väl att föreslå eller råda något WHO för att signalbrusförhållandet existerar minimalt 15 dBA, dvs.

för att talsignalen existerar 15 dBA starkare än bakgrundsnivån (8). på grund av en konversation tillsammans med normal röststyrka (cirka 60 dBA) motsvarar detta enstaka bakgrundsnivå vid vilket maximalt 45 dBA. på grund av full talförståelse rekommenderas ett bakgrundsnivå vid cirka 35 dBA. inom t.ex. skolor förmå bakgrundsnivåerna behöva artikel ännu lägre till för att även känsliga grupper bör uppfatta samtalet, t.ex.

unge beneath 15 kalenderår, personer tillsammans med enstaka hörselnedsättning samt personer tillsammans en annat modersmål än detta talade. inom Folkhälsomyndighetens allmänna råd angående buller inomhus rekommenderas likvärdig ljudnivå 30 dBA samt maximal ljudnivå 45 dBA inom utbildningslokaler (9).

Studier visar för att akustiska åtgärder inom förskole- samt skolmiljö leder mot minskad störning, ökad taluppfattbarhet samt förbättrad prestation.

andra studier bekräftar för att dessa olägenheter existerar färre inom lokaler tillsammans med god rumsakustik (10).

En dålig ljudmiljö innebär problem; även angående detta går för att förstå budskapet blir detta mer ansträngande för att uppfatta anförande. detta blir även svårare för att minnas vad såsom sagts eftersom man måste anstränga sig till för att uppfatta vilket likt sägs.

detta är kapabel räcka tillsammans med för att en alternativt flera viktiga mening maskeras på grund av för att den totala informationen bör bli svårare för att förstå. Talmaskering förmå därför öka risken på grund av tragedier eftersom instruktioner alternativt varningsrop ej uppfattas. Buller tillsammans ett frekvenssammansättning vilket sammanträffar tillsammans talet, exempelvis trafikbuller, medför även större fara på grund av talmaskering.

En upphöjd bakgrundsnivå, vid exempelvis förskolor samt skolor, leder ofta mot förhöjda ljudnivåer totalt genom för att dem liksom vistas inom lokalen ökar sina röster. detta förmå dessutom leda mot för att både studenter samt pedagog får röstproblem eftersom dem måste anstränga rösten på grund av för att utföra sig hörda.

Idag finns tydliga bevis vid för att buller besitter ett negativ resultat vid prestation samt lärande, på grund av både vuxna samt ungar.

detta likt avgör ifall negativa effekter uppstår samt inom sålunda fall vilka effekter, är:

• ljudets attribut (exempelvis frekvenssammansättning, ljudnivå, duration, variabilitet samt maskering)
• situationen till exponeringen
• typen från arbetsuppgift
• individuell känslighet.

Att utsättas till buller förmå ej inom identisk utsträckning knytas mot psykisk välmående samt allmänt välbefinnande, även angående vissa studier pekar inom den riktningen.

Prestation samt inlärning

Det finns flera tänkbara orsaker mot för att buller försämrar inlärnings- samt prestationsförmågan.

detta är kapabel t.ex. bero vid för att bullret fullfölja detta svårare för att uppfatta anförande samt täcker betydelsefull upplysning. Bullret kunna även störa koncentrationsförmågan genom för att distrahera samt avbryta tankebanor. Sammantaget förmå bullret verka stressande samt inom längden leda mot utmattning. Vanligt anförande besitter demonstrerat sig artikel särskilt störande, samt ljud vilket varierar existerar mer störande än kontinuerliga ljud, dvs.

ljud utan avbrott. Ljud vilket innehåller många låga frekvenser verkar artikel särskilt uttröttande (8, 11).

För enkla, monotona data utan krav vid talkommunikation förmå en med hög frekvens buller utveckla prestationen genom för att aktivitetsnivån höjs, åtminstone vid vykort sikt. Komplexa data ställer dock höga krav vid taluppfattbarhet, koncentrationsförmåga samt minne samt kräver möjligen även för att man måste bevaka flera informationskällor vid identisk gång.

inom liknande situationer påverkar buller inom princip ständigt prestationen negativt alternativt utför den mer ansträngd.

Bullret får allt större utfall vid arbetsprestationen ju längre tidsperiod likt exponeringen varar. inom vissa situationer existerar detta möjligt för att temporärt kompensera till bullrets negativa effekter genom för att anstränga sig mer, dock inom förlängningen blir dem utsatta personerna tröttare samt får reducerad koncentrationsförmåga samt sämre arbetsresultat.

I ett större kunskapssammanställning ifall omgivningsbuller samt kognition ifrån 2018 sammanfattas dem effekter likt trafikbuller kunna ge upphov mot inom struktur från nedgången lärande samt prestation (12).

i enlighet med granskningen äger samtliga studier hittills handlat angående effekter hos små människor, dem flesta tillsammans med fokus vid bullerexponering inom skolmiljön. dem förmågor liksom studerats existerar tal- samt läsförståelse, minnesfunktioner (både kort- samt långtidsminne), uppmärksamhet, s.k. exekutiva funktioner såsom arbetsminne samt problemlösningsförmåga, samt påverkan ifrån standardiserade test.

Starkast vetenskaplig bevisning fann man till samband mellan flygbuller ovan enstaka viss ljudnivå samt försämring från barnens tal- samt läsförståelse, långtidsminne samt utfall vid standardiserade test. på grund av övriga effekter samt bullerkällor (väg- samt spårbuller) bedömdes bevisningen såsom nedsänkt alternativt många nedsänkt.

för att detta saknas vetenskaplig bevisning betyder dock ej nödvändigtvis för att bullret saknar resultat, utan snarare för att sambanden ej studerats tillräckligt.

Störningseffekten från buller beror mot massiv sektion vid vilka icke-akustiska attribut ljudet äger, t.ex. informationsinnehåll, angående detta går för att undvika alternativt ej, ifall ljudet existerar förutsägbart samt kontrollerbart samt vilken attityd den utsatte besitter mot ljudet samt den pågående aktiviteten.

Effekten påverkas även från situationen samt olika individuella attribut hos dem personer likt exponeras. Dessutom beror störningen mot viss sektion vid ljudets fysikaliska attribut, t.ex. ljudnivå, frekvenssammansättning, duration samt variabilitet, titta vidare inom publikationen ”Om ljud samt buller”.

Om ljud samt buller

Sammanställningar från enstaka mängd störningsstudier inom boendemiljö visar för att flygbuller existerar mer störande än vägtrafik- samt tågbuller, nära identisk genomsnittliga dygnsljudnivå (13, 14).

detta existerar osäkert vad detta beror vid. Människors attityder mot ljudkällan förmå spela in, t.ex. fruktan på grund av flygolyckor, dock detta är kapabel även finnas rent akustiska förklaringar. Tågbuller dämpas exempelvis förbättrad från bostadens fasad, samt boende likt existerar utsatta till tåg- alternativt vägbuller äger vanligen resurser mot enstaka mindre exponerad blad från bostaden var man existerar mer skyddad ifrån bullret, något liksom vanligen ej gäller till hem vilket existerar utsatta på grund av flygbuller.

Flygbullrets periodiska samt oförutsägbara karaktär förmå även spela in.

Störningseffekter mot resultat från andra bullerkällor än trafik besitter studerats inom många små utsträckning. i enlighet med vissa undersökningar existerar industribuller lika störande likt vägtrafikbuller alternativt något mer. Dock verkar detta vilket för att buller ifrån t.ex.

rangerbangårdar samt vindkraft existerar betydligt mer störande än någon från trafikbullerkällorna (15).

Cirka 8 andel från Sveriges befolkning anger för att dem störs många alternativt väldigt många från något trafikbuller (väg-, spår- alternativt flygtrafik) (5). Andelen liksom störs existerar högst bland personer inom flerfamiljshus inom storstadsområden (cirka 12 procent) samt lägst bland personer inom småhus inom övriga kommuner (cirka 5 procent).

Vanligast existerar störningar ifrån vägtrafiken (drygt 6 procent), följt från spårtrafik (1,5 procent) samt flygtrafik (1,2 procent). Näst efter vägtrafikbuller existerar ljud ifrån grannar maximalt störande (5,5 procent). andra vanliga källor mot bullerstörningar existerar ljud ifrån byggplatser, renhållningsverksamhet samt fläktar samt ventilationssystem, medan mindre än 1 andel störs från buller ifrån källor såsom industrier, hamnar, vindkraft, nöjeslokaler samt hissar.

Störning existerar ett subjektiv reaktion likt därmed påverkas från flera andra faktorer än bara själva bullerexponeringen, särskilt nära låga ljudnivåer.

modell vid liknande faktorer existerar individens attityd, hälsotillstånd, känslighet samt tidigare erfarenheter från buller samt då bullret förekommer. angående flera belastningsfaktorer förekommer samtidigt är kapabel den negativa effekten från bullret förstärkas.

I ett bullerexponerad befolkning kommer individerna för att påverkas inom olika grad. Några störs många medan andra ej störs alls.

detta finns grundlig erfarenheter från samband mellan störning samt bullerexponering ifrån vägtrafik, flyg, järnvägsfordon, skjutfält samt inom någon mån industrier. Tidigare fanns principen nära studier från dos–responsförhållanden för att uttrycka dosen såsom en medelvärde från den akustiska energin ovan ett viss tidsperiod. detta existerar dock även nödvändigt för att skilja vid både antalet händelser samt den högsta ljudnivån bland dessa händelser.

då händelserna blir fler kommer antalet bullerstörda inom ett befolkning även inledningsvis för att öka. detta finns dock en brytvärde var enstaka ytterligare ökning från antalet händelser ej kommer för att leda mot fler störda människor.

ovan denna brytpunkt existerar detta bara den högsta ljudnivån vilket styr effekten. Störning kunna även artikel mer särskilt relaterad mot en bullers olika akustiska attribut, exempelvis rena toner, frekvenssammansättning samt modulationer. Impulsljud upplevs såsom många störande, särskilt då bullret existerar oväntat samt ej förmå kontrolleras.

I flera fall existerar störning från buller ett människas slutliga reaktion efter ett längre tids negativa effekter ifrån buller, vid exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling samt sömn.

Störningsupplevelsen blir även starkare ifall ljudkällan ej syns på grund av den såsom berörs (16).

Sömnstörningar existerar enstaka från dem allvarligaste effekterna från samhällsbuller eftersom ostörd sömn existerar ett förutsättning på grund av för att människan bör fungera god både fysiologiskt samt mentalt.

Buller nattetid kunna erhålla omedelbara effekter vid sömnen samt påverka vårt välbefinnande dagen efter, dock detta förmå även ett fåtal allvarligare negativa hälsoeffekter ifall sömnstörningen kvarstår ett längre tidsperiod.

Omedelbara reaktioner

Buller beneath kvälls- samt nattetid är kapabel utföra för att dem likt utsätts får svårt för att avsomna, vaknar beneath natten, får förändrat sömnmönster, äger fler kroppsrörelser samt vaknar på grund av tidigt (17). enstaka kunskapssammanställning från trafikbuller samt effekter vid sömnen visar statistiskt säkerställda samband mellan den maximala ljudnivån inuti inom sovrummet samt risken på grund av uppvaknanden.

Ljudnivån var risken till för att vakna börjar öka varierade beroende vid trafikslag dock plats allmänt 33–38 dB LAmax innesluten. inom medelvärde ökade risken tillsammans 30 andel per 10 dB samt man såg denna plats ingen större skillnad mellan bullerhändelser ifrån väg-, spår- alternativt flygtrafik (3).

Buller förmå även orsaka fysiologiska stressreaktioner inom struktur från ökad stresshormonnivå, högre puls, ökat blodtryck samt snabbare andning utan för att oss vaknar.

för att oss förmå reagera vid ljud även då oss sover beror vid för att hörselsinnet ständigt existerar öppet samt vid för att detta finns autonoma, dvs. icke viljestyrda, kopplingar mellan hörselsinnet samt kroppens stressreglerande struktur. Ofta leder ett kväll tillsammans med dålig sömn även mot ökad utmattning, reducerad prestationsförmåga alternativt nedstämdhet dagen efter (18).

Den största ljudnivån samt antalet ljudhändelser äger enstaka kritisk innebörd till uppkomsten från sömnstörningar (19).

detta innebär för att risken till uppvaknanden ökar ju fler ljudhändelser liksom förekommer, även ifall dem enskilda händelserna äger ett relativt nedsänkt ljudnivå. Även skillnaden inom ljudnivå mellan bakgrundsnivån samt olika ljudhändelser äger massiv innebörd. en buller tillsammans jämn kontinuerlig karaktär kunna exempelvis upplevas vilket mindre störande än en oregelbundet buller, även ifall den ekvivalenta ljudnivån existerar densamma.

Ljud beneath insomningsskedet upplevs liksom ytterligare störande. Vanligtvis minns människan ej uppvaknanden vilket varar mindre tidsperiod än några minuter.

På populationsnivå finns tydliga samband mellan ljudnivån utomhus nära bostadens fasad samt andelen många sömnstörda inom befolkningen (3). kalenderår 2018 publicerade WHO uppdaterade exponering–responssamband mellan väg-, spår- samt flygtrafik samt självrapporterad sömnstörning, baserat vid ämnen angående svårigheter för att avsomna, uppvaknanden samt allmän sömnstörning.

Sambanden visar för att andelen många sömnstörda inom befolkningen besitter ökat sedan tidigare undersökningar, sålunda för att andelen sömnstörda existerar högre för tillfället än tidigare trots för att ljudnivån existerar densamma. Detta gäller inom synnerhet till flygbuller vilket även existerar detta trafikslag likt, liksom till allmän bullerstörning, ger upphov mot högst andel sömnstörda nära identisk bullernivå inom jämförelse tillsammans väg- samt spårtrafik.

Hur massiv andel inom befolkningen vilket störs från buller nattetid beror vid ett rad faktorer, däribland byggnadens ljudstandard, sovrummets lokalisering samt öppet kontra stängt fönster.

Långtidseffekter

Sett mot kurera Sveriges befolkning existerar 3,4 andel sömnstörda mot resultat från trafikbuller (väg-, spår- alternativt flygtrafikbuller).

detta innebär för att dem dagligen alternativt varenda sju dagar året runt äger svårt för att avsomna, blir väckta beneath natten alternativt upplever för att dem äger ett nedgången sömnkvalitet vid bas från bullret (5). flera upplever även för att dem äger svårt för att vila tillsammans med öppet glasruta mot resultat från trafikbuller (5,5 procent).

Särskilt utsatta existerar dem liksom bor inom flerfamiljshus (9 procent).

Att vila uselt mot resultat från buller beneath enstaka längre period försämrar kroppens återhämtning samt därmed hälsan vid flera olika sätt. Studier äger bl.a. demonstrerat samband mellan sömnstörning samt ökad fara till hjärt- samt kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, reducerad prestation samt lärande samt nedgången psykisk välmående (18).

Några från orsakerna tros artikel för att sömnstörningar är kapabel rubba flera från kroppens regulatoriska struktur, däribland hjärt- samt kärlsystemet, ämnesomsättningen samt immunförsvaret (20). Bland annat förmå sömnstörningar orsaka förhöjda nivåer från stresshormonet kortisol, vilket t.ex. leder mot åderförfettning (ateroskleros) samt ökad inlagring från fett inom buken.

Aptitreglerande hormoner är kapabel även påverkas, vid sålunda sätt för att energiåtgången reducerar samt aptiten ökar. detta sker även förändringar inom immunförsvaret tillsammans enstaka ökning från inflammatoriska markörer inom blodet vilket följd.

Försämringar inom prestation, lärande samt mental välbefinnande beror bl.a.

vid för att buller nattetid stör återhämtningen samt förändrar sömnmönstret. Exempelvis kunna buller utföra för att djupsömnen blir mindre alternativt upphackad. Djupsömnen existerar betydande till våra kognitiva funktioner, däribland minnesförmågan.

Hörselsinnet existerar en viktigt varningssystem liksom bör hjälpa oss för att överleva farliga situationer, samt tackar vare autonoma reflexer kunna oss reagera omedelbart vid ljud.

Reaktionerna förbereder kroppen vid kamp samt rymning samt existerar nödvändiga nära plötsliga farliga situationer. dock ifall dem aktiveras till ofta samt inom samband tillsammans vardagliga aktiviteter är kapabel detta erhålla allvarliga negativa konsekvenser på grund av hälsan vid längre sikt.

Omedelbara reaktioner

Hörselsinnet står inom direkt förbindelse tillsammans kroppens stressreglerande struktur (21).

detta fullfölja för att ljud förmå utlösa ett fysiologisk stressreaktion tillsammans frisättning från stresshormoner vilket resultat (adrenalin, noradrenalin samt kortisol). Dessa hormoner påverkar ett mängd funktioner inom vår lekamen. Bland annat fullfölja dem sålunda för att hjärtat träffar snabbare, blodtrycket höjs samt glukos (blodsocker) samt fria fettsyror frisätts mot blodbanan samtidigt liksom blodet blir mer trögflytande samt koagulerar snabbare (22).

Dessa förändringar bör öka våra chanser för att överleva ett farlig situation.

Signaler ifrån hörselsystemet leds även mot hjärnans hörselcentrum var dem tolkas samt värderas. Hur ljudet tolkas äger massiv innebörd på grund av hur oss reagerar vid detta. Uppfattar oss ljudet såsom något farligt blir den fysiska reaktionen kraftigare än ifall oss känner igen ljudet såsom något ofarligt (23).

Långtidseffekter

Under senare kalenderår besitter flera studier pekat vid för att långvarig exponering till trafikbuller förmå öka risken till hjärt- samt kärlsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt samt stroke.

ett handfull studier visar även för att risken på grund av övervikt samt diabetes är kapabel öka. Riskökningen förmå troligtvis förklaras från för att bullret orsakar långvarig stress samt sömnstörningar. långvarigt förhöjda nivåer från stresshormoner är kapabel bl.a. leda mot åderförfettning (ateroskleros), insulinresistens, ökad bukfetma samt reducerad immunförsvar (24, 25).

År 2018 publicerade WHO enstaka utvärdering från detta vetenskapliga underlaget kring omgivningsbuller samt hjärt- samt kärlsjukdom samt metabola effekter, samt man konstaterade för att detta allmänt behövs fler studier från upphöjd standard till för att behärska dra definitiva slutsatser angående eventuella orsakssamband (26).

dem sjukdomar liksom utvärderades plats högt blodtryck, ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), stroke samt diabetes, samt man studerade även Body Mass Index (BMI), bukomfång samt blodtrycksförändringar hos små människor. Majoriteten från undersökningarna såsom granskades handlade angående buller ifrån vägtrafiken, dock även angående flyg- samt spårtrafik samt en fåtal ifall vindkraftverk.

När detta gäller högt blodtryck fann man samband tillsammans med vägtrafikbuller, motsvarande cirka 5 andel relativ riskökning per 10 dBLden. vid bas från brister inom studiernas standard bedömdes dock den samlade bevisningen likt många nedsänkt. till ischemisk hjärtsjukdom fann man orsakssamband tillsammans med inom synnerhet vägtrafikbuller, dock inom viss mån även flygtrafikbuller.

då konsekvens ifrån studierna från vägtrafikbuller vägdes samman såg man för att den relativa risken ökade tillsammans med cirka 8 andel per 10 dB Lden, tillsammans uppstart ifrån cirka 50 dB Lden. Motsvarande riskökning till flygtrafikbuller fanns cirka 9 andel, dock på denna plats plats detta vetenskapliga underlaget från lägre standard.

på grund av stroke, diabetes samt övervikt (mätt tillsammans BMI samt bukomfång) finns ännu på grund av ett fåtal studier på grund av för att man bör behärska yttra något säkert angående sambandet tillsammans med trafikbuller. Dock visar enstaka undersökningar för att detta finns samband tillsammans med varenda dem tre sjukdomarna, vilket motiverar fortsatt undersökning.

Blodtrycksförändringar hos små människor likt existerar kopplat mot buller ifrån väg- samt flygtrafikbuller äger observerats inom en fåtal studier dock även på denna plats behövs mer underlag innan några säkra slutsatser kunna dras. då detta gäller buller ifrån vindkraftverk fann WHO inga belägg till för att detta är kapabel orsaka hjärt- samt kärlsjukdom alternativt metabola effekter.

Även ifall den enskilda individens riskökning existerar små är kapabel buller ändå artikel viktig ur en folkhälsoperspektiv, eftersom en stort antal människor exponeras.

enstaka särskilt exponerad team är kapabel existera personer liksom bor längs trafikleder tillsammans med många trafik beneath läka dygnet samt var sovrummet alternativt samtliga plats inom bostaden vetter mot den bullriga vägen.

Lågfrekvent buller definieras liksom buller tillsammans med ledande hörbara ljudtrycksnivåer inom frekvensområdet 20–200 Hz.

Lågfrekventa ljud liksom förmå påverka människors välbefinnande kunna t.ex. anlända ifrån fläktar samt ventilationssystem, kylkompressorer, pumpar för att värma luft, dieselmotorer inom lastbilar, fordon för kollektivtrafik samt arbetsfordon, vissa flygplanstyper, godstransporter tillsammans järnvägsfordon, färjor samt lastfartyg (27).

Även vindkraftverk kunna ge upphov mot hörbart lågfrekvent ljud dock äger ej större innehåll från lågfrekvent ljud än t.ex. buller ifrån vägtrafik (28).

Jämfört tillsammans med trafikbuller finns detta betydligt färre undersökningar vilket fokuserar vid hälsoeffekter från lågfrekvent ljud, samt därför existerar detta svårt för att dra några slutsatser ifall orsakssamband tillsammans med olika sjukdomar.

Olika fallstudier visar dock för att vanliga symtom existerar huvudvärk alternativt enstaka tryckkänsla ovan huvudet, onormal utmattning, koncentrationssvårigheter, irritation, illamående samt ett emotion från tryck ovan trumhinnan (27). detta finns även en klart samband mellan exponering till lågfrekventa ljud samt ökad störning; ljud vilket innehåller lågfrekventa komponenter existerar alltså mer störande än buller utan lågfrekvent innehåll.

en par studier från sömnpåverkan visar vidare för att lågfrekvent buller är kapabel påverka sömnens återhämtande effekt samt påverka hormonell dygnsrytm. vad gäller hjärt- samt kärlpåverkan visar ett undersökning för att detta finns samband tillsammans högt blodtryck.

Miljöbalken bör förhindra olägenheter till människors välbefinnande alternativt till miljön.

inom regeringens proposition angående miljöbalken står följande: ”Vid bedömningen från ifall ett olägenhet inom balkens fras föreligger bör i enlighet med regeringens perception hänsyn således tas även mot personer likt existerar något mer känsliga än vad vilket kunna anses normalt.” (29).

Mer angående miljöhälsa samt hälsoskydd

Individuella variationer

Variationen inom känslighet på grund av ljud existerar många massiv, samt orsaken mot känsligheten varierar.

Grupper vilket kunna existera mera känsliga på grund av ljud än andra existerar t.ex. personer tillsammans ett nedsatt hörsel, små människor, personer tillsammans med annat modersmål, äldre samt sjuka personer samt personer såsom bör lära sig något nytt. detta finns även andra individer såsom vid enstaka direkt fråga uppger för att dem existerar känsliga på grund av ljud.

Dessa personer förmå tycka för att en buller existerar obehagligare alternativt mer irriterande än vad andra gör.

Barn existerar känsliga till buller eftersom dem bota tiden utökar sin språkliga medvetande samt sitt ordförråd. Ju mindre utvecklad samt automatisk medvetande från anförande enstaka individ besitter, desto svårare äger hen för att beläggning inom dem delar från talet liksom maskeras från buller.

Detsamma gäller dem personer vilket besitter en annat modersmål än språket dem lyssnar vid, samt personer vilket lyssnar vid enstaka ord angående en kurs liksom man existerar uselt insatt i.

Personer tillsammans ett nedsatt hörsel existerar särskilt känsliga till buller eftersom maskeringseffekterna existerar mer påtagliga till dem.

ett nedsatt hörsel kunna även utföra för att vissa ljud förvrängs vid en obehagligt sätt. Även personer tillsammans ett lindrig hörselnedsättning inom detta övre frekvensområdet kunna därmed äga svårt för att uppfatta anförande inom bullriga situationer. Man besitter även sett för att personer tillsammans reducerad ljuduppfattning förmå avbrytas från lågfrekventa ljud redan nära relativt låga ljudnivåer.

Detta beror vid för att ett hörselnedsättning inom diskanten är kapabel ge ett förvrängd ljuduppfattning därför för att basljuden framträder onaturligt starkt. dem vilket drabbas existerar personer tillsammans med ett hörselnedsättning, gamla människor, små människor vilket håller vid för att lära sig tungomål samt för att studera samt personer vilket försöker förstå en främmande språk.

Personer tillsammans reducerad ljuduppfattning förmå behöva upp mot 5 dB lägre bakgrundsnivå på grund av för att uppfatta anförande utmärkt.

ett individ liksom både äger reducerad ljuduppfattning samt en annat modersmål är kapabel behöva upp mot 10 dB lägre bakgrundsnivå jämfört tillsammans ett normalhörande individ (30). små människor tillsammans med ett hörselskadad behöver ytterligare hänsyn, både inom skolmiljön samt inom samt kring hemmet. andra liksom förmå behöva extra hänsyn existerar exempelvis hyperaktiva ungar, musikutövande ungar, språklärande unge samt till tidigt födda små människor (31).

Riskgrupper för hörselskador

Barn betraktas såsom enstaka speciell riskgrupp på grund av hörselskador samt inom vissa djurförsök äger nyfödda ungar demonstrerat större känslighet till hörselskador än vuxna vilt.

enstaka anledning förmå existera för att ungar äger ett mindre hörselgång, vilket utför för att ljudet ej dämpas lika många innan detta når trumhinnan. Vidare äger ungar ej lika massiv förståelse angående hur buller kunna påverka dem, sålunda beteendet samt dem bristande skyddsinstinkterna blir enstaka fara inom sig (32). Dessutom väljer unge ej ständigt sin miljö själva, samt är kapabel vistas inom miljöer utan för att känna till ifall för att dem kommer för att exponeras på grund av höga ljudnivåer.

Känslighet beneath sömn

Känsligheten till ljud beneath sömnen existerar individuell samt varierar även mellan olika sömnstadier.

Personer vilket regelbundet arbetar nattetid, t.ex. skiftarbetare samt andra personer tillsammans oregelbunden dygnsrytm, existerar mer utsatta på grund av sömnstörningar eftersom dem ofta besitter sin sömnperiod beneath dagen då ljudnivåerna existerar högre. Även beneath förskolornas sovstund kunna buller ge upphov mot sömnstörningar (30). Äldre, sjuka samt personer likt existerar känsliga till ljud är kapabel även artikel extra känsliga till sömnstörningar vid bas från buller.

1. Arbetsmiljöverket.

   melodier, musiker samt hörsel; ett kunskapssammanställning angående höga ljudnivåer samt hörselskaderisker inom musik- samt underhållningssektorn. Linköping: Arbetsmiljöverket, 2007.

2. Arbetsmiljöverket. Hörsel samt hörselskador inom arbetslivet. Stockholm: Arbetsmiljöverket, 2013. RAP 2013:2.

   [citerad 11 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/horsel-och-horselskador-i-arbetslivet-kunskapssammanstallning-kunskapssammanstallningar-rap-2013-2.pdf

3. Basner M, McGuire S. WHO Environmental Noise Guidelines for the europeisk Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Effects on sova.

   Int J Environ Res Public Health. 2018;15(3). DOI:10.3390/ijerph15030519

4. Sliwinska-Kowalska M, Zaborowski K. WHO Environmental Noise Guidelines for the europeisk Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Permanent Hearing Loss and Tinnitus. Int J Environ Res Public Health. 2017;14(10). DOI:10.3390/ijerph14101139
5. Folkhälsomyndigheten, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

   Miljöhälsorapport 2017. Folkhälsomyndigheten, 2017. [citerad 24 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/m/miljohalsorapport-2017/

6. Hörselskadades riksförbund. detta går väl ganska bra?: angående hörselskadades situation inom landet.

   Stockholm: Hörselskadades riksförbund; 2006.

7. Hörselskadades riksförbund.
   Därför är det så viktigt att lyssna på musik vid rätt volym

   Äh, detta plats inget viktigt-: angående hörselskadades situation inom Sverige: Hörselskadades riksförbund; 2007.

8. World Health Organization. WHO Guidelines for Community Noise. Geneva: World Health Organization, (PHE) DfPotHE; 1999.
9. Folkhälsomyndighetens allmänna råd ifall buller inuti (FoHMFS 2014:13). Solna: Folkhälsomyndigheten.

   [citerad 17 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/f/folkhalsomyndighetens-allmanna-rad-fohfs-2014-13/

10. Folkhälsomyndigheten. Genomgång från litteraturen ifall rumsakustik samt hälsa inom utbildningsinstitution samt förskola. [Rapport].

    In press 2015.

11. Szalma JL, Hancock PA. Noise effects on human performance: a meta-analytic synthesis. Psychol Bull. 2011;137(4):682-707. DOI:10.1037/a0023987.
12. Clark C, Paunovic K. WHO Environmental Noise Guidelines for the europeisk Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Cognition. Int J Environ Res Public Health. 2018;15(2):285. DOI:10.3390/ijerph15020285.
13. Guski R, Schreckenberg D, Schuemer R.

    WHO Environmental Noise Guidelines for the europeisk Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Annoyance. Int J Environ Res Public Health. 2017;14(12). DOI:10.3390/ijerph14121539.

14. Miedema HM, Oudshoorn CG. Annoyance from transportation noise: relationships with exposure metrics DNL and DENL and their confidence intervals. Environ Health Perspectives.

    2001;109(4):409-16. DOI:10.1289/ehp.01109409.

15. Eriksson C, Nilsson ME, Pershagen G. Environmental noise and health; current knowledge and research needs. Stockholm: Naturvårdsverket, 2013.
    a

    redogörelse 6553. [citerad 22 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6553-9.pdf?pid=7418

16. Pedersen E, Persson Waye K. Exploring observation and annoyance due to wind turbine noise in dissimilar living environments. Euronoise 2006, 30 May - 1 June 2006 Tampere, Finland: Department of Public Health and Community medicin, Göteborg University; 2006 [citerad 2018-05-16].

    Hämtad från: http://nmcares.pbworks.com/f/euronoise_2006_nose_percep.pdf

17. Muzet A. Environmental noise, sova and health. sova tillsammans Rev. 2007;11(2):135-42. DOI:10.1016/j.smrv.2006.09.001.
18. World Health Organization. WHO Night Noise Guidelines for europe. Copenhagen: WHO Regional Office for europe, 2009.
19. Barregård L, Öhrström E, Sällsten G, Wastensson G, Holm M, Björkman M, et al.

    Bostadsbebyggelse inom kvarteret venus, Gårda, Göteborg - ett miljömedicinsk bedömning. Göteborg: Västra Götalandsregionen, Miljömedicinskt centrum; 2004 [citerad 2018-05-16]. Hämtad från: http://docplayer.se/16308386-Bostadsbebyggelse-i-kvarteret-venus-garda-goteborg-en-miljomedicinsk-bedomning.html

20. Mullington JM, Haack M, Toth M, Serrador J, Meier-Ewert H.

    Cardiovascular, inflammatorisk and Metabolic Consequences of sova Deprivation. Prog Cardiovasc Dis. 2009;51(4):294-302. DOI:10.1016/j.pcad.2008.10.003.

21. Lundberg U. Coping with Stress: Neuroendocrine Reactions and Implications for Health. Noise Health. 1999; 1(4):67-74. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12689491
22. Babisch W.

    Stress hormones in the research on cardiovascular effects of noise. Noise Health. 2003;5(18):1-11.

23. van Kempen EEMM, Casas M, Pershagen G, Foraster M. Cardiovascular and metabolic effects of environmental noise. Systematic bevis review in the ramverk of the development of the WHO environmental noise guidelines for the europeisk område. The Netherlands: National institute for Public Health and the Environment.

    Ministry of Health, Welfare and idrott, 2017. RIVM report 2017-0078. [citerad 17 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.rivm.nl/bibliotheek/rapporten/2017-0078.html

24. Ising H, Braun C. Acute and chronic endocrine effects of noise: Review of the research conducted at the Institute for vatten, Soil and Air Hygiene. Noise Health. 2000;2(7):7-24. Hämtad från: http://www.noiseandhealth.org/article.asp?issn=1463-1741;year=2000;volume=2;issue=7;spage=7;epage=24;aulast=Ising
25. Spreng M.

    Possible health effects of noise induced cortisol increase. Noise Health. 2000;2(7):59-64.

    Högtalaren sätter luften i rörelse och skapar ljudvågor som dina öron fångar upp

    Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12689472

26. Kempen EV, Casas M, Pershagen G, Foraster M. WHO Environmental Noise Guidelines for the europeisk Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Cardiovascular and Metabolic Effects: A Summary. Int J Environ Res public Health. 2018;15(2). DOI:10.3390/ijerph15020379.
27. Waye KP, Smith M, Ögren M.

    Hälsopåverkan från lågfrekvent buller inomhus. Göteborg: Göteborgs högskola, Medicinska avdelningen, 2017. redovisning nr 3:2017. [citerad 5 oktober 2018]. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53428/1/gupea_2077_53428_1.pdf

28. Nilsson ME, Bluhm G, Eriksson G, Bolin K. Kunskapssammanställning ifall infra- samt lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering samt hälsoeffekter: slutrapport mot Naturvårdsverket.

    Stockholm: Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, 2011. [citerad 5 femte månaden i året 2018]. Hämtad från: https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/buller/buller-vindkraft/infra-lagfrekv-vindkraftverk-slutrap-rev20111128.pdf

29. Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk. Stockholm: Regeringen.

    [citerad 15 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/1997/12/prop.-19979845-/

30. Länsstyrelsen Västra Götalands län. schema för hälsorelaterad miljöövervakning inom Västra Götalands län. Göteborg: Länsstyrelsen inom Västra Götalands län, 2005.

    narrativ 2005:18.

31. Holgers KM. Hörselskada samt Tinnitus. uppgift för att utvärdera angående regelverket kring höga ljudnivåer besitter avsedd inverkan. Stockholm: Socialstyrelsen; 2003.
32. Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin. Miljöhälsorapport 2013. Stockholm: Karolinska Institutet, 2013.

    [citerad 24 oktober 2018]. Hämtad från: https://ki.se/imm/miljohalsorapportering