På vilka sätt tillförs markwn salter

I artikeln angående joner (som den på denna plats delvis bygger på) gick oss igenom hur elektroner förmå överföras mellan atomer till för att dem bör nå ädelgasskal. Sker detta blir atomerna laddade samt avslutas för att artikel atomer. inom stället blir dem något likt kallas joner.

Salter består av positiva och negativa joner

oss avslutade var tillsammans med för att titta vid vad likt sker, då litium reagerar tillsammans med fluor samt bildar litium- samt fluoridjoner i enlighet med modellerna nedan:

Litiumjonerna samt fluoridjonerna existerar modell vid joner tillsammans motsatt laddning. Litiumjonen existerar positivt laddad samt fluoridjonen existerar negativt laddad.

inom naturen dras positivt laddade samt negativt laddade partiklar mot varandra, vilket kallas för att dem attraheras. Detta gäller givetvis även jonerna inom vårt modell liksom kommer för att lägga sig tätt intill varandra.

Låter man tillräckligt flera litium- samt fluoratomer reagera kommer dem för att forma en stort nätverk – ett därför kallad kristall – var varenda positiv litiumjon omges från sex fluoridjoner samt vice versa (se modellen mot motsats till vänster var litium motsvaras från lila bollar samt fluor från gulgröna).

Jonerna liksom äger förenats existerar en modell vid ett kemisk förening (läs mer angående detta begreppet inom artikeln inom menyn mot vänster).

Just den på denna plats typen från kemiska föreningar var joner utgör byggstenarna kallas på grund av jonföreningar eller salter. dem namnges genom för att man tar namnet vid dem båda jonerna samt tar försvunnen ”-jon” ifrån dem båda. Därefter skriver man den positiva jonen inledningsvis samt den negativa jonen efter.

I artikeln om joner (som den här delvis bygger på) gick vi igenom hur elektroner kan överföras mellan atomer för att de ska uppnå ädelgasskal

Vårt krydda kallas alltså ”litiumfluorid”.

Om oss inom stället bör nyttja kemiska beteckningar skippar oss jonernas laddningar, samt skriver den positiva jonens beteckning före den negativas. eftersom ett saltkristall inom princip nästan kunna artikel oändligt massiv existerar detta svårt för att notera ut några indexsiffror inom summaformeln. detta ägde mot modell ej varit därför smidigt för att behöva skriva ”LiF” vilket ägde varit fallet på grund av ett litiumfluoridkristall liksom balanserar ett miljontedel från en gram (1 µg).

I stället anger man proportionerna (det önskar yttra förhållandet mellan antalet från dem olika jonerna) tillsammans indexsiffror.

ett jonkristall existerar ständigt oladdad likt helhet, vilket inom detta fall innebär för att antalet litiumjoner existerar noggrann lika stort liksom antalet fluoridjoner. Därför kunna man notera Li₁F₁ på grund av för att visa för att detta går ett litiumjon vid ett fluoridjon.

liksom vanligt brukar man dock utelämna ettorna samt inom stället nedteckna LiF.

 

Jonbindningar

Den kraft likt håller ihop enstaka saltkristall kallas jonbindning. för att detta existerar enstaka relativt kraftfull bindning förstår man från för att detta inom allmänhet behövs temperaturer vid tusentals grader på grund av för att sära vid jonerna in ett genomskinligt mineral (salter besitter alltså höga smält- samt kokpunkter).

I dricksvatten samt vissa andra lösningsmedel bryts dock bindningarna betydligt enklare.

Salter

Då frigörs jonerna ifrån varandra samt sprids ut inom lösningsmedlet, vilket tillsammans en fint mening kallas till för att jonerna dissocierar. Särskilt vätska existerar utmärkt vid för att ett fåtal joner för att utföra detta – flera salter existerar lättlösliga inom vätska. inom bilden nedan framträda hur jonerna får en ”skal” från vattenmolekyler då dem löses inom vatten.

Förutom för att salter ofta existerar relativt lättlösliga inom vätska existerar dem även utmärkt vid för att leda ström.

dock detta gäller bara då dem existerar inom flytande struktur alternativt lösta inom vatten.

 

Exempel vid salter

Jonföreningar förekommer ganska flitigt inom vår dagligt liv.

En syra och en bas reagerar med varandra och blir neutrala, det bildas koksalt och vatten (HCl+ NaOH= H2O + NaCl 2: Metall i syra

detta vanligaste exemplet existerar detta ”salt” oss använder inom matlagning (mer precis benämning existerar koksalt, eftersom termen ”salt” egentligen betyder identisk sak likt ”jonförening”). detta besitter detta rationella namnet natriumklorid (NaCl) samt består från natriumjoner (Na⁺) samt kloridjoner (Cl⁻). Just natriumjonerna existerar viktiga, eftersom detta existerar dem vilket våra smaklökar reagerar vid då oss känner den salta smaken.

Ett annat vanligt kurs likt byggs upp från joner existerar oxiderat järn, likt innehåller järnjoner (med lite olika laddning) samt oxidjoner (O²⁻).

Järnjonerna existerar inom detta fallet ytterligare instressanta, då detta existerar dem likt ligger på baksidan den karaktäristiska röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos rost.

Ett krydda vilket man ofta tillverkar vid kemilektioner existerar magnesiumoxid (MgO).

detta bildas då man låter magnesium brinna inom syre, vilket ger upphov mot en intensivt vitt ljus (faktum existerar för att man använde den denna plats reaktionen inom fotoblixtar förr inom tiden).

Ytterligare en krydda likt är kapabel existera värt för att uppleva mot existerar kalciumkarbonat (CaCO₃), vilket finns inom kalksten samt inom tavelkritor.

detta består från kalciumjoner (Ca²⁺) samt enstaka lite speciell sorts joner vilket kallas på grund av karbonatjoner (CO₃²⁻). Karbonatjonerna existerar en modell vid sammansatta joner, såsom existerar läka molekyler vilket besitter fått laddning.

Ett annat krydda såsom innehåller ett sammansatt jon existerar natriumvätekarbonat (NaHCO₃).

detta finns inom bakpulver samt innehåller förutom natriumjoner vätekarbonatjoner (HCO₃⁻) likt enkel faller sönder mot bland annat gasen koldioxid då detta blir varmt. detta existerar den denna plats gasbildningen man önskar åt då man använder bakpulver inom bakverk, eftersom den skapar enstaka porös konsistens åt kakan.

Ett sista krydda existerar troligen ytterligare intressant på grund av dig likt gillar saltlakrits.

detta får nämligen sin smakförmåga från saltet salmiak (NH₄Cl) såsom består från sammansatta ammoniumjoner (NH₄⁺) samt kloridjoner.