Formel för population genom spillning

Populationsgenetiken föddes mellan samt samt grundarna plats J.B.S.

Det finns en mängd olika metoder för att inventera spillning

Haldane, Sewall Wright samt R.A. Fisher. Populationsgenetiken existerar ett sammanslagning från Gregor Mendels genetik samt Charles Darwins teori angående detta naturliga urvalet samt la grunden på grund av den moderna evolutionära syntesen.

Inom populationsgenetik studera man hur den genetiska sammansättningen från ett population förändras ovan period, förekomst från allelfrekvenser samt genotypfrekvenser likt existerar direkt associerade tillsammans med individernas fenotyp.

Populationsgenetiska modeller arbetar tillsammans en alternativt några fåtal loci var den genotypiska skillnaden direkt uttrycks inom fenotypisk skillnad.

Dessa modeller fungerar ej då man arbetar tillsammans med flera loci var varenda besitter ett små additiv verkan vid fenotypen såsom istället studeras tillsammans med kvantitativ genetik.

Populationsgenetik är kapabel appliceras vid ett rad olika områden inom biologi likt evolutionsforskning samt inom bevarandebiologi.

Hardy-Weinbergs lag

[redigera | redigera wikitext]

Hardy-Weinbergs lag existerar ett matematisk modell samt utvecklades från den brittiska matematikern Godfrey H.

Hardy samt den tyska läkaren Wilhelm Weinberg. detta existerar enstaka från dem enklaste populationsgenetiska modellerna var man förutsätter för att ett population existerar oändligt massiv samt för att detta sker slumpartad parning (alla är kapabel para sig tillsammans alla). Man förutsätter även för att processerna genetisk drift, migration, mutation samt selektion saknas vilket betyder för att ingen evolution förmå ske.

Anteckningar population Skillnader i täthet

enstaka population såsom befinner sig beneath dessa förutsättningar sägs existera inom Hardy-Weinberg balans samt allelfrekvenserna inom genpoolen kommer ej för att förändras ovan period.

Om allelerna A samt a befinner sig inom en locus således förmå genotypfrekvenserna från (AA,Aa,aa) efter enstaka generations slumpmässig parning beräknas tillsammans hjälp från ekvationen:

där p existerar A allelens frekvens samt q existerar frekvensen från a allelen.

detta önskar yttra frekvensen från genotypen AA existerar , frekvensen från genotypen Aa existerar 2pq samt frekvensen från genotypen aa existerar .

De fyra evolutionära processerna

[redigera | redigera wikitext]

Naturligt urval

[redigera | redigera wikitext]

Det naturliga urvalet alternativt selektion existerar ett process var gynnsamma ärftliga attribut likt påverkar reproduktiv succé samt överlevnad ökar inom populationen ovan tidsperiod.

detta naturliga urvalet existerar den primära kraften på baksidan skiftningar inom allelfrekvenser inom stora populationer. mot skillnad mot ett population inom Hardy-Weinberg-jämvikt sålunda äger samtliga genotyper inom ett population såsom utsätts på grund av selektion ej identisk chans för att överleva samt föröka sig.

Selektionen verkar vid enstaka organisms fenotyp dock svaret vid selektionen ifrån organismen sker vid genotypnivå.

Selektion är kapabel ovan tidsperiod producera adaptationer (anpassningar) likt fullfölja organismen förbättrad lämpad på grund av miljön den befinner sig inom.

( 20 %)

Fitness existerar en term likt används på grund av för att förklara ett individs ökade reproduktiva succé samt överlevnad. Den selektiva skillnaden vid individers olika genotyper beror vid numeriskt värde stycken komponenter ifrån organismens livshistoria, livskraftighet samt fertilitet. Livskraftigheten beskriver sannolikheten för att individen når reproduktiv ålder samt fertiliteten beskriver detta genomsnittliga antal avkommor på grund av varenda individ såsom når reproduktiv ålder till enstaka speciell genotyp.

Den absoluta fitnessen w existerar detta förväntade antalet avkommor ifrån varenda genotyp samt kunna räknas ut genom för att multiplicera livskraftigheten v tillsammans fertiliteten f

v ∙ f = w

För för att räkna vid selektion använder man dock oftast relativ fitness vilket existerar kvoten från helt fitness.

angående man tänker sig dem tre genotyperna AA,Aa,aa var AA äger högst helt fitness därför beräknar man ut den relativa fitnessen genom för att dividera den absoluta fitnessen på grund av vardera genotyp tillsammans med den genotyp likt besitter högst helt fitness.

I detta på denna plats fallet blir

Där existerar ett från dem tre olika genotyperna.

För att förstå trender fler฀trakter฀och฀provytor฀än฀om฀man฀nöjer฀ i älgpopulationen måste ett index tolkas sig med att upptäcka större förändringar tillsammans med index från andra år

Med hjälp från den uträknade fitnessen kunna man sedan vandra vidare samt räkna vid hur selektionen förändrar allelfrekvenser. detta enklaste exemplet existerar selektion vid en locus tillsammans med numeriskt värde alleler.

Här antar man för att samtliga andra kriterier på grund av Hardy-Weinberg balans uppfylls förutom avsaknad från selektion.

Frekvenserna från genotyperna AA,Aa,aa efter ett generation beneath selektion&#;:

w används på grund av för att normalisera frekvenserna efter selektion sålunda för att dem kunna summeras mot 1.

Det är därför viktigt att i förväg skaffa sig kunskap och läsa in sig på vilken metod som är bäst lämpad för det område som ska inventeras för att få ut bästa möjliga resultat utav inventeringen

För bota populationen blir fitness

Frekvensen från enskilda alleler efter ett generation beneath selektion förmå även räknas ut. till allel A

Man förmå även att värdera eller beskatta selektionens förändring från allelfrekvenserna ifrån ett generation mot nästa

Δ

Mutation

[redigera | redigera wikitext]

En mutation existerar ett förändring inom båda alternativt inom den en DNA strängen.

Mutationer skapar den genetiska variationen såsom är kapabel observeras inom populationer samt utför evolutionen möjlig. Mutationer kunna även motarbeta evolutionen, angående dem sker till ofta således kommer ej tillräckligt flera från dem anpassade generna föras vidare oförändrade mot nästa generation samt sker dem till sällan således kommer detta för att leda till inom minskad variation till selektionen för att verka vid.

Mutationer samt selektion verkar oftast åt motsatt håll. detta beror vid för att dem flesta mutationer antingen existerar skadliga alternativt selektivt neutrala, medan selektionen verkar genom för att minimera antalet skadliga mutationer genom för att fördelaktiga alleler selekteras till. ett balans mellan dessa processer uppstår oftast inom naturliga populationer var nya mutationer kompenserar till dem likt äger selekterats försvunnen.

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Genflöde existerar utbytet från gener mellan populationer liksom består från identisk art samt sker genom migration. Genflöde ökar ofta den genetiska variationen inom ett population dock fullfölja samtidigt dem populationerna liksom utbyter gener mer lika varandra. Populationerna likt utbyter gener behöver ej leva beneath identisk förutsättningar eftersom detta naturliga urvalet verkar vid olika attribut nära olika platser.

detta är kapabel bero vid skillnad inom miljön alternativt en annat predationstryck. Genflöde förmå då producera missanpassningar (en: maladaptations) då alleler ifrån den en populationen liksom existerar anpassade på grund av ett miljö introduceras inom den andra populationen såsom lever inom enstaka ytterligare miljö.

Tittar på två figuerer, är samma population men vid beräkningen, får man skillnad i tätheten eftersom det är större ihögra bilden än den vänstra

tillsammans genflöde sålunda förmå även fördelaktiga alleler introduceras mot geografiskt isolerade populationer.

Effekterna från genflöde mellan dem numeriskt värde subpopulationerna A samt B är kapabel beräknas i enlighet med nästa modell

Storleken vid båda subpopulationerna existerar densamma samt m existerar proportionen från individer vilket reproducerar sig inom den en subpopulationen dock existerar född inom den andra.

q existerar allelfrekvenserna inom subpopulationerna.

Genetisk drift

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk drift existerar ett stokastisk förändring inom ett populations allelfrekvenser ifrån ett generation mot enstaka ytterligare.

Driftens förändring från allelfrekvenser beror alltså ej vid för att allelfrekvenserna ger organismen högre alternativt lägre fitness, driften existerar istället en urvalsfel var alleler är kapabel vandra förlorade alternativt fixeras bara från ren slump, vilket utför för att genetisk variation går förlorad. Inom små populationer existerar driften ofta extra kraftfull, dessa små populationer förmå uppstå genom olika processer likt mot modell grundareffekten var populationen består från en litet antal individer ifrån enstaka större population alternativt genom enstaka därför kallad genetisk flaskhals var ett massiv population äger genomgått enstaka temporär reduktion.

Fisher-wright modellen existerar enstaka modell såsom arbetar tillsammans effekterna från driftens binomiala urval vid små populationer. Modellen ger enstaka sannolikhet på grund av detta tänkbara antalet alleler inom nästa generation.

Vid varenda autosomala locus finns detta precist 2N alleler, i från dessa alleler existerar A samt dem kvarvarande 2N-i existerar a.

Allelfrekvensen till A=p samt till a=q. Frekvensen från allel A= p. P(k׀i) existerar sannolikheten för att detta kommer för att finnas noggrant k antalet duplikat från A inom nästa generation självklart för att detta mellan föräldrarna finns precist i duplikat. ! står till fakulteten.

Evolution från populationer

[redigera | redigera wikitext]

En minskad genetisk variation inom populationer utför för att dem får svårare för att svara vid selektion angående något inom miljön skulle förändras. detta finns flera processer såsom är kapabel minska den genetiska sammansättningen inom enstaka population samt storleken från populationen äger ett massiv innebörd till hur den kommer för att klara sig inom ett modifierad miljö.

ett rent teoretisk förutsägelse från Burger samt Lynch() säger för att ett population likt äger enstaka produktiv populationsstorlek likt existerar mindre än individer besitter större sannolikhet för att dö ut inom enstaka modifierad miljö eftersom dem äger svårare för att justera sig än ett större population tillsammans med mer genetisk variation.

Evolutionen från populationer påverkas från antalet alleler vilket finns inom populationen dock även från heterozygositeten. Antalet olika alleler existerar detta likt styr populationens förmåga för att svara vid selektion ovan period medan heterozygositeten existerar enstaka god skattning vid hur populationen kvar förmå genomgå evolution nära ett reduktion från den genetiska variationen då den utsätts till ett genetisk flaskhals.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Stearns, Stephen C.; Rolf F. Hoekestra (). Evolution: An introduction, second edition. New York: Oxford University Press. ISBN &#;

• Hartl, Daniel L.; Elizabeth W. Jones (). Genetics: Analysis of genes and genomes, seventh edition.
  Populationsekologi, antalet individer av en art per yt- eller volymenhet vid en given tidpunkt

  USA: Jones and Bartlett Publishers, inc. ISBN &#;

• Allendorf, Fred W.; Gordon Luikart (). Conservation and the genetics of populations. USA: Blackwell Publishing Ltd. ISBN &#;

• Klug, William S.; Michael R. Cummings, Charlotte A. Spencer (). Essentials of genetics, sixth edition. USA: Pearson Education.

  ISBN &#;