copmud.pages.dev









Hur gör man en bäver

Europeisk bäver

Europeisk bäver (Castor fiber), eurasisk bäver, ofta endast betecknad likt bäver[2], existerar enstaka art inom släktet gnagare såsom tillhör ordningen gnagare.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Med enstaka kroppslängd (huvud samt bål) från 60 mot 80&#;cm existerar den europeiska bävern lite mindre än den amerikanska bävern.[3] i enlighet med andra källor besitter europeisk bäver enstaka större variation inom storleken.[4][2] Därför kunna storleken ej användas till för att skilja arterna ifrån varandra.

Svansen existerar omkring 30 centimeter utdragen samt ungefär 10 centimeter bred.[3] Europeisk bäver balanserar vanligen omkring 18 enhet för massa, den tyngsta kända individen ägde ett vikt vid 31,7 kg.[5] detta finns skillnader inom antalet kromosomer samt inom specifikation från skallens konstruktion mellan den europeiska samt den amerikanska arten.[6]

Den europeiska bäverns päls består från enstaka tät underull samt från långa täckhår.

till för att utföra pälsen ännu mer vattentät smörjs den in tillsammans med enstaka vätska (bävergäll) ifrån ett körtel likt sitter nära svansens rötter.

Dessutom kan bävrarna bygga komplexa dammar av trä och kvistar som kan nå höjder på upp till 1,5 meter och sträcka sig över flera meter i bredd

Substansen äger enstaka myskliknande lukt samt används även på grund av kommunikationen inom samband tillsammans parningen. Artens framtassar existerar ganska små samt utrustade tillsammans med klor. Mellan bakfötternas tår förekommer simhud.[4] Europeisk bäver äger en par extra läppar på baksidan tänderna samt därför fylls munnen ej tillsammans dricksvatten då arten gnager beneath vattenytan.

beneath dykningen stänger den sina öronöppningar samt ögonen täcks från ett extra membran (blinkhinna). Svansen existerar övertäckt från fjäll.[4]

Utbredning samt status

[redigera | redigera wikitext]

Europeisk bäver fanns ursprungligen inom stora delar från Europa samt Asien, dock vid bas från stark jaktverksamhet till pälsens, köttets samt bävergällens skull, tillsammans tillsammans med habitatförstöring, främst genom utdikning på grund av jordbruk, minskade beståndet avsevärt.

Utanför Sovjetunionen fanns arten beneath inledande delen från talet bara inom tre ifrån varandra skilda områden. Europeisk bäver ägde nära denna tidsperiod bara populationer nära mellersta loppet från vattendrag Elbe, nära Rhône samt inom södra Norge.[7] för att bävern klarade sig ifrån utrotning inom Norge beror vid för att ett enskild ägare av mark fridlyste bävern vid sina egna marker redan [3]

Att bävern höll vid för att utrotas upptäcktes redan beneath talet samt därför inrättades skyddszoner.

– Kyl ner djuret snabbt och lägg i frysen

dem inledande skyddszonerna inrättades inom Belarus, dock grundlig åtgärder utfördes inledningsvis efter andra världskriget inom andra europeiska områden.

Finland samt Österrike hämtade ej bara europeisk bäver till sina våtmarker, utan även individer från amerikansk bäver.[3] inom Österrike lyckades dessa vilt ej etablera sig, dock inom land i norden finns idag ett större population från amerikansk bäver.

vid bas från grundlig säkerhetsåtgärder samt återinförande inom sitt ursprungliga levnadsområde listas arten från IUCN åter vilket livskraftig (LC) samt beståndet uppskattades mot &#; individer. Skyddsåtgärderna inom Norden plats sålunda framgångsrika för att detta numera tillåts ett reglerad jakt.[3]

Europeisk bäver saknas på grund av närvarande vid Iberiska halvön, inom Italien samt vid södra Balkan, dock även var existerar detta påtänkt för att införa arten.

vid dem brittiska öarna återinfördes arten inom en naturreservat inom Lancashire[8] samt inom femte månaden i året bör några individer flyttas mot Skottland.

Jakt vid europeisk bäver existerar inom dem flesta europeiska stater såsom ingår inom EU i enlighet med habitatdirektivet (92/43/EEG) förbjuden.

Dessutom bör Natura områden skapas var bävern förekommer. Undantag existerar land i baltikum, land i norden, Lettland, Litauen, Polen samt land.

Ser man omkullfallna träd med de karaktäristiska gnagspånen bredvid, och det ser färskt ut är det tydliga tecken på att det finns bäver i sjön

var behövs administrativa åtgärder liksom regler fångst från arten.[9]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land plats arten utrotad omkring samt kom åter beneath talet.[10] Mellan samt hämtades ungefär 80 individer ifrån Norge vilket fördelades vid 19 olika ställen.

Idag förekommer arten inom centrala delar från landet samt längs ett bredare strimma nära Norrlands kustlinje.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Bävern lever inom närheten från vattenansamlingar var den nära strandlinjen bygger sin bo från grenar, kvistar samt slam.

Nyttiga på grund av bävern existerar sjöar samt floder inom anslutning mot skogar tillsammans högt grundvattenstånd vilket ofta drabbas från översvämning. i enlighet med nyare undersökning existerar dem mer flexibla angående levnadsområde samt födoämnen än detta antogs tidigare.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Arten äter bland annat kvistar, bark, växtdel samt rötter ifrån växt samt buskar vilket står nära vattnet.

När bävern fäller större träd är den enbart ute efter det tunna grenverket högst upp

Typiska växt existerar vide, björk, al samt asp. Dessutom ingår vattenväxter inom födan.[4]

Dammbyggen samt trädfällning

[redigera | redigera wikitext]

Bävern existerar känd på grund av för att producera dammbyggen likt samlar bäckarnas en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt bildar dammar. vid således sätt säkerställer bävern en jämnt vattenstånd samt för att boets inträde ständigt ligger beneath ytan.[11] Samtidigt växer vattenväxter inom dammen samt unga mjuka träskott nära stranden likt utgör bäverns att ge liv.

beneath vintern då vattnet blivit mot fryst vatten livnär sig bävern vid att födas såsom den beneath sommaren dragit ner samt satt fast inom botten.

Den är kapabel fångstredskap en träd såsom existerar 20&#;cm tjockt vid bara några timmar.[12]

Bäverns framtänder växer kontinuerligt varför dem behöver gnaga på grund av för att slipa ned dem.

Därför kunna detta inträffa stora växt tillsammans med gnagskador liksom sannolikt ej existerar ämnade för att fällas.[13]

Livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Europeisk bäver föder vanligen numeriskt värde mot tre ungar åt gången (sällan upp mot fem).[3] Parningen sker vanligen inom januari alternativt månad samt ungarna föds mellan april samt juni.


  • hur  utför man  ett bäver

  • Efter födelsen får ungarna di inom cirka tre månader. Ungarna stannar inom numeriskt värde tid samt både föräldrarna samt fjolårsungarna hjälper dem nya ungarna för att lära sig simma, födosöka, fångstredskap träd etc.[13] då könsmognaden infaller efter ungefär numeriskt värde tid, lämnar dem föräldrarnas revir.[4]

    Europeisk bäver är kapabel bli &#;år äldre inom detta vilda, samt upp mot &#;år inom fångenskap.[13]

    Sinnena

    [redigera | redigera wikitext]

    Bävern äger dålig ögonkontakt, både ovan samt beneath vattnet samt den existerar anpassade på grund av nattsyn.

    Den är kapabel dock skilja vid olika färger.[13] Ögat saknar dem reflekterande kristallerna, tapetum lucidum vilket dem flesta andra nattseende varelse har.[13] Detta, samt för att den förmå urskilja färger, indikerar för att den ett gång inom tiden fanns dagaktiv. detta förändrade beteendet förmå artikel en sätt för att försöka undkomma människans jakt.[13]

    Den äger väl utvecklad ljuduppfattning, trots sina små öron, samt ett väl utvecklad ljudkommunikation tillsammans med varandra.

    Eventuellt kunna den även uppfatta skakningar beneath vattnet tillsammans med hjälp från hålrum inom örat.[13] noggrann såsom hos dem flesta andra däggdjur således kunna den skilja vid sött, surt, krydda samt beskt tillsammans hjälp från receptorer vid tungan.[13]

    Bäverns grova morrhår, vilket existerar ungefär 3,5 cm långa, fungerar vilket känselspröt samt hjälper bävern för att ta sig fram inom mörkret samt registrera strömningar inom vattnet.[13] inom bakfötterna äger den även känsliga nerver såsom förmå detekterar skakningar inom marken.[13]

    Den äger en välutvecklat luktsinne samt förmå exempelvis vädra sig mot plats detta finns aspar vid flera hundra meters håll.[13] Utöver nära födosök samt på grund av för att uppleva annalkande fiender existerar luktsinnet även viktigt inom kommunikationen bävrarna emellan.

    tillsammans med hjälp från Jacobsons kroppsdel – en sinnesorgan beläget inom skiljeväggen mellan näsborrarna – är kapabel bävern analysera kemiska substanser lösta inom vätska varför bävern är kapabel lukta beneath vatten.[13]

    Bildgalleri

    [redigera | redigera wikitext]

    • Dammbyggnad skapad från bäver.

    • Träd påverkat från bäver.

    • Bäverskalle.

    • Bäver såsom äter utmed Eskilstunaån.

    Europeisk bäver samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Bävern existerar Ångermanlands landskapsdjur.

    Som nyttodjur

    [redigera | redigera wikitext]

    Under medeltiden definierade påven bävern likt enstaka sorts vattenlevande djur vid bas från den skiva svansen likt existerar övertäckt tillsammans fjäll samt levnadssättet inom vätska. Därför fanns detta tillåtet till katoliker för att förtära bäverkött beneath fastetider.

    I Norden fångades arten främst tillsammans mjärdliknande fällor alternativt nät.[14]

    Bäverns kalufs användes på grund av plagg samt huvudbonader. Ännu mer önskvärd plats bävergäll, en kurs likt bävern använder till för att märka sitt revir.

    Saker att tänka på: – Sätt inte kniven i bävern innan du bestämt dig för hur du vill ha den

    Ämnet ansågs liksom botemedel mot varenda slags besvär samt såldes därför till höga kostnader. inom ett läsning ifrån talet beskrivs drygt mediciner tillsammans bävergäll liksom detaljerad substans.[15]

    Som skadedjur

    [redigera | redigera wikitext]

    I regioner likt brukas från människor existerar bävern ej ständigt önskad. Konflikter tillsammans med ägare av mark uppstår främst vid bas från olika effekter då vätska svämmar ovan vilket leder mot för att vägar, byggnader, odlingsmark samt liknande förstörs.

    Även drivved samt förstörda träd kunna ställa mot finansiell skada.

    Rökt bäverkött är faktiskt riktigt gott

    till för att motarbeta dessa konflikter finns inom flera länder samråd mellan naturskyddsmyndigheter, -organisationer samt respektive ägare av mark.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 15 november

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Batbold, J, Batsaikhan, N., Shar, S., Hutterer, R., Kryštufek, B., Yigit, N., Mitsain, G.

      & Palomo, L. Castor fiber . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 24 augusti

    2. ^ [ab] bäver, Nationalencyklopedin, läst
    3. ^ [abcdef] Nordens däggdjur () s.

    4. ^ [abcde] R. Edwards (). ”Eurasian beaver”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 18 juni :// Läst 21 femte månaden i året &#;
    5. ^Kitchener, Andrew ().

      Beavers. s. ISBN X

    6. ^Jenkins & Busher (8 juni ). ”North American Beaver” (på engelska). Mammalian Species #. American samhälle of Mammalogists.

      – Vill du ha helmontage, låt konservatorn flå bävern

      Läst 21 femte månaden i året &#;

    7. ^Dägg-, grod- samt kräldjur () s.
    8. ^"Beavers are back after years". BBC News. 11 juli
    9. ^Habitatdirektivet, gällande utgåva sedan , tillsammans med uppdaterade bilagor, svensk utgåva (se bilaga II samt V)
    10. ^Nya samt försvunna ryggradsdjur inom land, Nationellt resurscentrum på grund av biologi & bioteknik, besökt 1 femte månaden i året
    11. ^Bäverdammen, Nationellt resurscentrum på grund av biologi & bioteknik, besökt 1 femte månaden i året
    12. ^Bäver samt växt, Nationellt resurscentrum på grund av biologi & bioteknik, besökt 1 femte månaden i året
    13. ^ [abcdefghijkl] Naturhistoriska Riksmuseet, BäverArkiverad 26 juni hämtat ifrån the Wayback Machine., läst
    14. ^Djur inom Sveriges natur () s.

      35

    15. ^Djur inom Sveriges natur () s. 90

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion), Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, , ISBN
    • B. Jensen, Nordens däggdjur, andra utgåva , Prisma förlag, ISBN X
    • Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, , ISBN

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]