Hur kraftfull är en tsunami

För andra betydelser, titta Tsunami (olika betydelser).

En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, existerar ett typ från vattenvåg liksom uppkommer nära ett vertikal förskjutning från stora vattenmassor, inom dem flesta fall vid bas från seismisk handling vid havsbottnen.

Denna vågrörelse sprids sedan utåt med hastigheter på 600-700 km i timmen (jämförbart med hur snabbt ett jetplan flyger)

detta beror vid rörelser inom marken.

Tsunamier kunna uppkomma genom för att jordskorpan beneath havet rör sig således för att vattnet ovanför trycks upp alternativt "faller ned". ett från dem processer liksom åstadkommer liknande rörelser existerar jordbävningar orsakade från plattektonik, särskilt då ett skiva trycks in beneath enstaka ytterligare skiva. då vattnet efter förflyttningen bör återta sitt jämviktsläge beneath effekt från gravitationen bildas enstaka våg tillsammans med många stort energiinnehåll genom den stora vattenmassa likt satts inom rörelse.

Vågen rör sig vilket ett longitudinell våg, detta önskar yttra för att mot skillnad ifrån oceanvågor förflyttas vattnet inom läka oceanen ner mot bottnen vilket gömmer den enorma energin inom vågen ute vid öppet ocean. då vattnet blir grundare kommer energin inom vågen för att tvinga havsnivån för att höjas då detta strömmande vattnet ej besitter någon annanstans för att ta vägen.

För det första, eftersom deras ursprung ofta ligger långt ute till havs, kan kustsamhällen ha mycket lite tid att reagera och evakuera när vågorna närmar sig

Fasen existerar sådan för att vågfronten ständigt består från ett mindre lågland. Havsnivån kommer alltså inledningsvis för att sjunka undan samt sedan höjas ännu kraftigare.

På djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, ute ovan oceanerna, förmå ett massiv tsunami örtinfusion sig såsom enstaka enkel våg vid ytan.

dock den vattenmängd vilket förskjuts ifrån botten vid möjligen 5000 meters djup samt upp mot ytan är kapabel likväl artikel ofantlig. samt ju grundare vätska den lodräta vågen kommer in ovan, desto högre blir vågen.

Det inträffar i snitt 1 tsunami per år

Detta mot skillnad ifrån dem vågor likt uppkommer nära kraftiga oväder samt orkaner, dessa berör endast ytskiktet, samt vattnet rör sig endast "uppåt samt nedåt".

När vulkankratrar beneath havet faller samman samt då jordbävningar förekommer beneath havet åtföljs detta ofta från stora jordskred.

då sediment samt berg rör sig nedför branta sluttningar vid bottnen kunna detta inverka kraftigt vid detta vätska vilket finns rakt ovanför. vid identisk sätt förmå våldsamma vulkanutbrott lyfta upp stora vattenmassor, sålunda för att tsunamier bildas. andra orsaker existerar för att ämne faller ned inom havet ifrån rymden alternativt brant sluttande stränder.

Även provsprängningar tillsammans med atombomber beneath havsytan förmå ge upphov mot jättevågor, likt mot modell nära Bikiniatollen.

Våghöjd samt våglängd samt hastighet

[redigera | redigera wikitext]

Våghöjd samt våglängd

[redigera | redigera wikitext]

En tsunami besitter enstaka många utdragen våglängd, ofta ovan 100 km.

Detta beror vid för att ett massiv sektion från havsbottnen ändrar bostadsort vid sig beneath jordbävningar. då vågen når grundare dricksvatten kommer ursprunglig enstaka kraftfull ström utåt för att sänka havsnivån vid bara några minuter. ifall stranden existerar många långgrund kommer man behärska titta då den utgående strömmen övervinns från den många starkare inåtgående strömmen, vilket existerar huvudvågen.

Då bildas enstaka enorm plats vågfront, liksom kunna bli enstaka många tiotals meter upphöjd skummande skiljevägg. Den förmå bestå från flera fronter, eftersom jordbävningens skakningar ofta existerar många oregelbundna. ifall stranden ej existerar långgrund alternativt ifall man befinner sig vid ett ö kommer man ej alls för att märka från fenomenet samt får nästan ingen visuell varning förutom då havet drar sig tillbaka.

Tsunamin kommer sedan vid bara några minuter för att höja havsnivån. ett enormt kraftig ström kommer då för att bildas.

En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet på havsbottnen

enstaka tsunamis snabba havsnivåhöjning orsakar katastrofala skador vid låglänta kustområden. ifall enstaka 10 meter tsunami träffar mot kommer allt likt ligger mindre än 10 meter ovan havsnivån svämmas ovan nära landremsa vid havet. Den kraftiga strömmen ifrån ett 10 meters tsunami sliter loss samtliga mindre tåliga byggnader vilket lagerlokaler samt mindre hyreshus.

samtliga båtar slits loss ifrån sina förtöjningar, även stora fraktfartyg.

Tsunamis kraft och förödelse beror på flera faktorer

ett 1 meter upphöjd tsunami är kapabel förstöra småbåtshamnar då flera båtar kommer för att slitas loss inom den kraftiga strömmen.

Fashastighet^[1]

[redigera | redigera wikitext]

En tsunamivåg kallas inom flödesdynamik på grund av barotrop våg samt dess propagationshastighet (fashastighet) är kapabel därför uppskattas tillsammans dem därför kallade Shallow-waterekvationerna vilka är kapabel härleds ifrån Navier-Stokes ekvationer.

Shallow-waterekvationerna ger ett tämligen god uppskattning från fashastigheten eftersom havets horisontella utsträckning existerar många större än djupets. Fashastigheten till enstaka barotrop våg ges från

,

där c existerar fashastigheten, g existerar tyngdaccelerationen samt H existerar djupet.

tillsammans insatta värden, g 10 m/s² samt H 4000 m erhålls ett fashastighet vid 200 m/s alternativt 720 km/h. Hastigheten existerar alltså enbart beroende från havsdjupet vilket medför för att den vid vissa platser förmå bli ännu högre, ända upp mot 1000 km/h. Viktigt för att notera existerar för att vågen enbart äger denna många höga hastighet inom detta fria havet dock för att den bromsas upp kraftigt då den kommer närmare nation samtidigt liksom amplituden växer.

Vågens energi existerar därför ungefär konstant sålunda länge den befinner sig vid havet dock reducerar vid bas från friktion nära nation.

Orsaker mot tsunamier

[redigera | redigera wikitext]

Jordskalv

[redigera | redigera wikitext]

Seismisk handling existerar den vanligaste orsaken mot tsunamier. beneath dem senaste 2000 år besitter 82,3 %^[2] från varenda tsunamier inom Stilla havet bildats ur en jordskalv.

Däremot existerar detta långt ifrån varenda jordskalv såsom ger upphov mot tsunamier.^[2] till stora tsunami orsakade från underjordisk handling blir effekten vid många långgrunda strandlinjer samt långa låga landpartier förödande genom dem enorma vattenmassor likt den långvågiga vågfronten innehåller. Effekten blir ett fram samt återvändande höjning från havsytan likt förmå uppgå mot flera tiotal meter ovan en stort vattenområde.

varenda gång vattenytan ökar sig kunna nära ett ofördelaktig bottenform även enormt höga vågor utbildas såsom bryter mot stranden vilket dock äger den fördelen för att ge ett snabbare reduktion från vattenmassornas energiinnehåll. Vattennivåändringarna avtar ursprunglig då vattenmassans energiinnehåll helt äger förbrukats inom viskös friktion samt vågbrytande förluster mot strandlinjen.

Ute mot havs vid stort vattendjup existerar ett sådan tsunami knappt märkbar. tillsammans sofistikerad teknik förmå tsunamier vilket uppkommit ute mot havs genom skalv vid botten av havet registreras från tsunamivarningssystem liksom bland annat mäter havsnivån inom förhållande mot botten av havet. Beroende vid avståndet ifrån jordskalvet mot nation, kunna dessa struktur ge enstaka varning flera timmar innan den inledande tsunamivågen når nation.

Tsunami orsakar endast stora skador lokalt då vågen snabbt tappar sin energi då den sprider sig ovan ett ocean. enstaka massiv jordbävning utanför Japans kust kommer därför existera många mindre då den når Hawaii alternativt på grund av den delen USA:s västkust.

Det beror på rörelser i marken

då tillryggalagda avståndet ifrån epicentrum dubblas halveras vågens lokala energi då den sprider ut sig vilket ett cirkel sett uppifrån. Tsunamivågor såsom bildas nära dem kraftigaste jordbävningarna nära subduktionszoner, benämnda Mega-thrust-jordbävningar äger dock potential för att orsaka enorm förödelse hundratals mil ifrån jordbävningens epicentrum vilket klart visades nära Jordbävningen inom från indien oceanen 2004.

ett tsunami inom sådan skal kallas teletsunami.

Dessa jättevågor äger omtalats inom litteraturen sedan länge samt sagor berättar angående hur skepp förliser vid bas från jättevågor, tsunami. detta existerar dock endast vid stränder samt ytlig dricksvatten vilket tsunamier orsakar skada.

Europa drabbades från tsunamikatastrofer 1755, då totalt 60 000 omkom samt staden Lissabon förstördes^[3], enstaka incident såsom diskuterades många inom tidens litteratur, samt 1908 inom Messinasundet (mer än 100 000 döda).

Jordbävningen inom från indien oceanen 2004 den 26 månad skapade ett tsunami vilket orsakade förödelse längs Indonesiens, Thailands, Myanmars, Indiens, Somalias samt Sri Lankas kuster. Vågen dödade hundratusentals människor, varav flera turister såsom befann sig vid stränderna.

Strax före klockan åtta på morgonen den 26 december 2004 skakar en kraftfull jordbävning havsbottnen utanför indonesiska Sumatra

dem flesta från stränderna drabbades flera timmar efter för att jordbävningen skett. Tsunamin plats likt värst inom land var havsnivån höjdes 10 meter samt orsakade total förödelse längs detta låglänta kustområdet inom Aceh-provinsen. en varningssystem till tsunamier håller vid för att byggas upp inom området.

Jordbävningen nära Tohoku 2011 den 11 mars skapade ett tsunami likt slog mot mot Japans östkust.

Vissa år kan det dock inträffa 1-3 tsunamis och vissa år ingen alls

nära jordbävningen sänktes landremsa vid havet tillsammans upp mot 1,2 meter var tsunamin slog mot vilket förvärrade skadorna. Vågen slog mot 20–30 min efter jordbävningen tillsammans ett höjd från uppemot 30 meter inom kuststaden Ōfunato^[4]. då tsunamin nådde Kalifornien vid andra sidan Stilla havet fanns höjden endast drygt 1,5 meter.

Vulkanism

[redigera | redigera wikitext]

Vulkanutbrott står till 4,6 % från dem tsunamier vilket bildas, samt 9,1 % från dödsfallen^[2]. detta finns flera olika sätt såsom vulkanutbrott förmå utlösa tsunamier. Dessa existerar vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden, undervattensexplosioner, sammanbrott samt bildande från enstaka caldera, jordskred, laviner från varm berg, lahar, atmosfäriska tryckvågor samt lava.

Bland dessa står vulkaniska jordbävningar, pyroklastiska flöden samt undervattensexplosioner till 61 % från dem vulkanutlösta tsunamierna.

Nu befarar man för att enstaka vulkan vid Kanarieöarna – Cumbre Vieja vid La Palma – förmå orsaka enstaka "megatsunami". angående enstaka bergvägg nära vulkanen faller inom vattnet inom en stycke bildas i enlighet med vissa vetenskapsman ett våg såsom existerar ovan 25–30 meter upphöjd.

Vågen skulle behärska utföra stora skador lokalt.

Jordskred

[redigera | redigera wikitext]

Den 9 juli1958 inträffade enstaka katastrof inom Lituya Bay inom södra Alaska. ett jordbävning utlöste en jordskred var 30,5 miljoner m³ berg föll 600–900 meter ned inom vattnet. Händelsen besitter skapat ett 524 meter upphöjd "megatsunami".

detta undanträngda vattnet kastades upp 500 meter längs ett många något som ligger nära eller är i närheten klippsluttning. Detta äger sedan misstolkats från populärvetenskap såsom för att ett 500 meter upphöjd tsunami bildades.

Kometer samt asteroider

[redigera | redigera wikitext]

Tsunamier är kapabel även utlösas från nedfallande kometer alternativt asteroider, då skulle dem dock oftast bli således stora för att dem istället kallas till iminamis (megatsunamier).

Statistiskt sett bör 70 % från inkommande utomjordiska kroppar slå ned inom havet. en många stort nedslag skulle behärska producera enstaka många massiv tsunami. Tsunamins förstörelse skulle dock artikel betydelselös inom jämförelse tillsammans med övrig förstörelse enstaka massiv asteroid skulle orsaka nära nedslag.^{[källa behövs]}

Tsunamier vilket dödat flera människor

[redigera | redigera wikitext]

År	Datum	Plats	Antal döda	Högsta våghöjd	Orsak mot tsunami	Referens
2004	26 månad	Indonesien, från indien oceanen	227 898	ca 10 m (Indonesien), 6 m (Thailand)	Jordbävning M 9.1	[3]
1755	1 november	Lissabon, Portugal	60 000	Jordbävning M 8.5	[3]
1782	22 femte månaden i året	Taiwan	50 000	[5]
1883	27 augusti	Krakatau, Indonesien	36 417	Vulkanutbrott	[5][3]
1498	20 september	Enshunada, Japan	31 000	Jordbävning M 8.3	[3]
1707	28 oktober	Nankaido, Japan	30 000	Jordbävning M 8.4	[3]
1896	15 juni	Sanriku, Japan	27 122	Jordbävning M 7.6	[3]
1868	13 augusti	Chile, Japan	25 000	Jordbävning M 8.5	[3]
1976	4 månad	Guatemala	22 778	[5]
2011	11 mars	Japan, Stilla havet	18 526	ca 12 m	Jordbävning M 8.9-9.1	[5]
1746	29 oktober	Lima, Peru	18 000	[5]
1917	21 januari	Bali, Indonesien	15 000	[5]
1792	21 femte månaden i året	Unzen, Japan	14 524	[5]
1771	24 april	Ryukyuöarna, Japan	13 486	Jordbävning M 7.4	[3]
1815	22 november	Bali, Indonesien	10 253	[5]
1765	Maj	Guanzhou, Sydkinesiska havet	10 000	[5]
1976	16 augusti	Morobukten, Filippinerna	8 000	[5]
1586	18 januari	Isebukten, Japan	8 000	Jordbävning M 8.2	[3]
365	21 juli	Kreta, Grekland	5 700	Jordbävning M 8.0	[3]
1703	30 månad	Japan	5 233	Jordbävning M 8.3	[3]
1605	3 månad	Nankaido, Japan	5 000	Jordbävning M 7.9	[3]
1611	2 månad	Sanriku, Japan	5 000	Jordbävning M 8.1	[3]
1687	20 oktober	Peru	5 000	Jordbävning M 8.5	[3]

Bildgalleri ovan tsunami liksom når stranden

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]