Kan man flytta en tall

(1) (Pinussylvestris) art inom släktet tallar tillsammans utbredning inom framför allt norra Asien samt Skandinavien samt centrala delarna från västra Europa. Den existerar en frosthärdigt pionjärträd, vilket existerar rakstammigt samt äger många god förmåga för att forma enskiktade bestånd. Brandtåligheten existerar massiv samt utan brand trängs den sakta försvunnen ifrån dem flesta markerna eftersom den ej är kapabel föryngra sig naturligt inom längden utan den utglesning liksom kommer efter medelkraftiga bränder.

likt maximalt är kapabel man titta spår efter 17 bränder vid tallstubbar. Naturligt växer den främst vid magra ståndorter vid ej allt på grund av höga höjder samt lämpar sig på grund av trakthyggesbruk samt extensiv skötsel. Trädet blir oftast 20–30 m högt samt är kapabel bli omkring 800 kalenderår gammalt. Tall finns inom kurera landet, samt man förmå urskilja numeriskt värde varieteter, alternativt snarare kliner – låglandstall (P.

sylvestrisvar. septentrionalis) samt fjälltall (P. sylvestrisvar. lapponica) tillsammans skillnader främst inom andel skorp- samt glansbark samt vissa kotteskillnader. Mellanformer förekommer inom norra Bergslagen samt södra Norrland.
Barren sitter numeriskt värde samt numeriskt värde samt existerar blå- mot grågröna, längd 3–6 cm.

inom ungdomen besitter tallen många strikt grenfördelning tillsammans 5 kransknoppar.

Höga naturvärden Tallskog är en viktig livsmiljö för en mängd olika arter, i synnerhet om

Äldre tallar förändras dock mot mer diffus förgrening. Unga stammar existerar typiskt rödgula medan äldre växt nedtill äger skorpbark, vilken bildar en gott brandskydd, samt upptill enstaka gulaktig glansbark. Tall blommar inom maj–juni. Kottarna blir 3–8 cm långa, koniska samt ljusbruna.
Tall kunna planteras inom kurera landet dock hävdar sig bäst vid torr mark såsom existerar medelgod alternativt svagare samt från medelgrov alternativt grov textur.

Den lämpar sig även vid frisk, medelgod samt finjordsrik mark.

Genom historien har tallen använts på olika sätt, exempelvis togs gamla stubbar tillvara, som man sedan framställde tjära ur

Produktion vid god mark tillvaratar ej tallens virkesegenskaper.
Arten existerar Sveriges näst vanligaste trädslag efter granen – 37,7 % från virkesförrådet vid skogsmark inom land utgörs från tall. Volymen uppgår mot drygt 1,1 miljarder m3sk. Tallen existerar vanligast förekommande inom norra Norrland var 49,1 % från virkesförrådet utgörs från tall.

inom Götaland existerar motsvarande andel 28,8 %. från den årliga totala tillväxten vid omkring 110 miljoner m3sk svarar tallen på grund av 38 miljoner m3sk.
Plantering inom gängse sårskydd ger nedsänkt kvistkvalitet p.g.a. otillräcklig kvistrensing. Naturlig föryngring, stamkvistning alternativt trängselverkan ifrån andra trädslag kunna däremot gynna kvalitetsutvecklingen.

Tall får allmänt sämre standard inom södra land samt vid goda boniteter. Inhemska tallprovenienser likt förflyttas söderut ett alternativt numeriskt värde breddgrader existerar inom regel överlägsna rum härkomst inom produktion tackar vare förbättrad härdighet. Flyttas proveniensen mer än numeriskt värde grader söderut resulterar detta inom överhärdighet tillsammans alltför nedsänkt produktion.

inom kärva klimatlägen inom norra landet existerar resurser vid härdigt tallfrö begränsat då detta var ej finns ämne för att sydförflytta. Gran alternativt contortatall är kapabel artikel lämpligare odlingsmaterial inom dessa lägen. Nordförflyttning respektive förflyttning mot högre höjd från inhemska tallprovenienser inverkar negativt vid härdigheten, samt får ej göras inom norra land.

inom södra land påverkar ej nordförflyttning härdigheten inom märkvärd omfattning. Trädslagsrena tallbestånd liksom existerar täta noga för att ge virke tillsammans upphöjd sågtimmerkvalitet blir orimligt kostsam för att anlägga genom odling. Då existerar naturlig föryngring alternativt sådd förbättrad alternativ.
Naturlig föryngring från tall bör endast tillämpas inom områden var temperatursumman normalt överstiger 1 000 dygnsgrader.

Orsaken existerar för att kvantiteten plantdel tillsammans upphöjd grobarhet (> 90 %) bör artikel tillräcklig. inom södra land existerar grobarheten nästan ständigt tillräckligt utmärkt. Naturlig föryngring från tall existerar lämplig vid dem flesta torra marker samt vid friska marker från blåbärsristyp alternativt mindre näringsrika vegetationstyper såsom lingonris-, kråkbärsris- samt lavtyper.

enstaka från dem viktigaste faktorerna på grund av för att naturlig föryngring bör lyckas existerar för att fröträden ej vindfälls. angående beståndet ej existerar välgallrat bör man gallra mot c:a 400 st/ha (c:a 5 m förband) 5–10 tid innan föryngringen inleds. Genom för att spara enstaka skyddszon vid minimalt 10 meter runt beståndet kunna oftast stormskaderisken reduceras.

Normalt rekommenderas 50–150 fröträd per hektar någorlunda jämnt förfördelade ovan föryngringsarealen. detta högre stamantalet gäller till bestånd tillsammans högre ståndortsindex (> T24) samt vid frostlänta lokaler. Även fröträdens storlek påverkar antalet fröträd likt bör lämnas – större växt producerar fler frön. Man bör eftersträva enstaka grundyta vid mellan 5 samt 10 m2 per hektar.

Naturlig föryngring utan markberedning ger oftast uselt påverkan vid friska marker. såsom schablon rekommenderas för att markbereda tredjeplats hösten efter föryngringsavverkningen. Motivet existerar för att kottantalet inom fröträden ofta existerar lågt dem närmaste numeriskt värde år efter föryngringsavverkningen, till för att sedan öka kraftigt fr o m tredjeplats året.

vid bördiga marker finns fara på grund av massiv gräskonkurrens. dem bör därför angående möjligt markberedas redan inledande hösten efter föryngringsavverkningen. Detta förutsätter dock för att man äger inventerat kottantalet samt funnit detta artikel tillräckligt högt (> 300 per träd). eftersom fröträden sprider sina frön beneath april–juni existerar detta lämpligt för att markbereda vid hösten alternativt tidigt vid våren före fröfallet.

Orsaken existerar för att mineraljorden bör fanns sålunda lucker samt ”färsk” likt möjligt nära fröfallet
Plantering från tall bör utföras tillsammans täckrotsplantor vår alternativt höst. Barrotsplantor bör ej planteras vid hösten. odling från tall existerar lämplig vid dem flesta tallmarker samt fordrar vanligen markberedning. odling från tall utförs efter avverkning samt hyggesrensning.

Normalt bör varken skärm alternativt underväxt lämnas p.g.a.

Tallen är tåligare än gran och kan därför vara bra att satsa på för den som vill klimatanpassa sin skog

tallens pionjäregenskaper.
Ungskogsröjning sker vanligen tillsammans med sikte vid för att erhålla god standard vid huvudstammarna. planerad tall besitter svårt för att nå upphöjd standard tillsammans med vanliga mönster för plantering, utom då andra trädslag är kapabel blandas in. nära ingrepp då tallen existerar 2–3 m upphöjd måste kvarlämnat löv existera minimalt 1 m mindre, samt röjningen måste normalt återkomma.

Upp mot 20 % inblandning från vårtbjörk reducerar ej tallens produktion. nära kraftigt lövuppslag lövröjs beståndet innan tallen existerar 1 m upphöjd. inom sådder samt naturliga föryngringar tillsammans kvalitetsförutsättningar genomförs kvalitetsröjning.
Gallring inom trädslagsrena bestånd bestäms enklast tillsammans Skogsstyrelsens gallringsmallar. Gallringsformen existerar vanligen fri gallring samt gallringsstyrkan mindre än 50 % eftersom tillväxtförluster inträder omgående samt växer inom stort sett linjärt tillsammans gallringsstyrkan upp mot 50 %, dock däröver ökar den avsevärt.

Gallringsstyrkan på grund av tall bör ligga ner beneath c:a 35 % till för att undvika alltför stora tillväxtförluster. Normalt gallras bestånd 1–4 gånger, detta högre antalet vid dem godaste markerna.

Man måste börja med en mycket liten en, och då kan man i princip lika gärna göra som man gjort längs stora delar av Skånes ostkust för att skydda den från erosion efter att lövskogen huggits ned (Karl den 10:e beordrade bönderna): Vira in kottar i tång och stoppa ned i marken

inledande gallring sker nära 20–40 kalenderår inom brösthöjd (10–15 m höjd), den lägre åldern nära upphöjd bonitet alternativt högt stamantal, samt definitivt ifall huvudstammarnas kronandel understiger 50 %.
Stamkvistning utförs därför för att stammen kvistas 4–5 m upp längs stammen nära c:a 8 cm brösthöjdsdiameter (c:a 10 m höjd), dock grönkronan minskas inte någonsin tillsammans mer än ett tredjedel från dess längd.

Stamkvistning inom numeriskt värde steg ger bästa kvalitetsresultat. inom inledande steget kvistas stammen då den blivit c:a 8 cm inom brösthöjd (5–6 m höjd) c:a 3 m upp längs stammen. inom andra steget kvistas stammen då den blivit c:a 12 cm inom brösthöjd (c:a 10 m höjd) mot c:a 5 m.

I skogslandskapet uppskattas tallen av både flora och fauna och det är få saker som är lika respektingivande som en riktigt gammal, knotig tall med krokodilbark

Grönkronan skall inte någonsin minskas tillsammans med mer än enstaka tredjedel inom varenda steg till för att undvika tillväxtförluster. Även angående tall besitter upphöjd motståndskraft mot röta finns ändå fara på grund av skada, inom inledande grabb från barrträdskräfta vilket angriper huvudsakligen beneath hösten. Kvistningen utförs maj–augusti till minsta skaderisk.
Tall angrips hårt från snytbagge, märgborre, knäckesjuka, törskatterost, tallskytte samt snöskytte.

Älgbetning är kapabel anta förödande proportioner.
Produktionen uppgår mot 3–10 m3sk/ha samt tid (omloppstid 80–120 år). Volymproduktionen existerar förbättrad än granens vid svag mark, likartad vid medelgod mark samt sämre vid god mark. Förädlingsverksamheten besitter gjort för att dagens plantmaterial ger ett tillväxt vilket existerar betydligt högre än detta bästa proveniensfröet ger samt ännu högre än lokalt, självsått plantdel.

Lösgör rötterna på utsidan av rotklumpen och trassla ut snodda rötter

Dagens fröplantager ger ett tillväxt såsom existerar 10–15 % högre än detta bästa proveniensfröet samt ännu högre än lokalt, självsått plantdel. Ännu förbättrad plantdel existerar för att förväntas ifrån frö∙plantager liksom idag existerar beneath anläggning. till tall finns tyvärr ännu inga operativ metoder för att genom livsprocess förökning ytterligare höja avkastningen.
Veden äger kraftigt rödbrun kärna samt ett gulvit splint samt existerar relativt rötfast.

inom ljus används den flitigt mot såväl träkonstruktioner samt snickerier likt mot massatillverkning inom sulfatprocesser.

olika arter att flytta in och ut

utdragen fiber samt god styrka fullfölja den lämplig på grund av kraftpappersproduktion. Splintveden går för att impregnera till förbättrad beständighet hos virke likt existerar avsett för att användas utomhus.
– (2) (Pinus), släkte tillsammans drygt 90 arter ständigt gröna barrträd. Förekommer inom således gott såsom samtliga skogsområden vid norra halvklotet.

vid södra halvklotet finns bara ett tallart, Pinusmerkusii, liksom når ner mot norra Sumatra.

Tall får generellt sämre kvalitet i södra Sverige och på goda boniteter

Tallar utgör detta viktigaste barrträdslaget såväl tillsammans avseende vid utbredningsområde samt artantal liksom finansiell innebörd. Växtsättet varierar ifrån krypande buskar mot 75–80 m höga växt. Arterna existerar ofta brandanpassade pionjärträd. dem flesta arterna existerar många fördragsamma samt är kapabel växa vid dem flesta mark.

dem besitter långskott samt kortskott, dock ej vid groddplantorna. Endast kortskotten små frukter från växter barr. Normalt existerar tallarna två-, tre- alternativt fembarriga. Barren existerar hos vissa arter stickiga, hos andra mjuka. Arterna existerar sambyggare. Hanblommorna sitter oftast runt dem nya skottens bas samt honblommorna runt spetsen vid identisk ny tillväxt.

dem kunna även sitta inom enstaka krans beneath spetsen. Kottarna mognar hos flertalet arter efter numeriskt värde kalenderår. Veden existerar rik vid kåda samt virket besitter många mångsidig användning, både till massaproduktion samt mot sågad artikel. Flera arter ger bl.a. terpentin, harts samt folkmediciner. Vissa besitter ätliga frön. Några vanliga arter existerar bergtall, (P.

mugo), gultall (P.

ponderosa), contortatall (P. contorta), svarttall (P. nigra), cembratall (P. cembra), radiatatall (P. radiata) samt den svenska tallen (P. sylvestris).

Källa: Skogsencyklopedin, publicerad från Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), huvudstaden tid 2000.

Redaktör: Michael Håkansson. vid webbplatsen förmå tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler