copmud.pages.dev






Marie gift med jan malmsjö

Samuel Beckett

Samuel Barclay Beckett, född 13 april1906 inom Foxrock, Irland, död 22 december1989 inom Paris, land i västeuropa, fanns ett irländsk författare samt dramatiker.

Sedan 1974 är han gift med skådespelerskan Marie Göranzon

denne existerar känd likt ett från företrädarna till absurdismen, samt ej minimalt till pjäsen I väntan vid Godot (1952). Beckett belönades 1969 tillsammans Nobelpriset inom litteratur.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Beckett studerade ifrån 1923 nära Trinity College inom huvudstaden i irland, var denne tog enstaka kandidatexamen inom litteraturhistoria samt romanska tungomål 1927.

Därefter undervisade han inom engelska nära École Normale Supérieure inom Paris ifrån november 1928 mot 1930. han skrev inom inledande delen från sitt författarskap främst poesi samt prosa vid engelska.

Marie Göranzon är sedan 1974 gift med Jan Malmsjö och har med honom sonen Jonas Malmsjö

Debutboken, den 98 rader långa, ordvitsande samt lärda dikten ”Whoroscope” (”Horeskop”, 1930), lagd inom munnen vid 1600-talsfilosofen René Descartes, utgavs likt detta vinnande bidraget inom enstaka utlyst dikttävling tillsammans med temat ”tiden”, vid Nancy Cunards förlag The Hours Press inom Paris.[3] Efter ett uppgörelse tillsammans med sin mor 1937 flyttade Beckett permanent mot Paris.

1938 debuterade han likt romanförfattare tillsammans Murphy innan krigsutbrottet samt den tyska ockupationen tycks äga avbrutit hans litterära aktivitet. beneath andra världskriget deltog denne aktivt inom den franska motståndsrörelsen samt tvingades för att flyga eller fly undan mot Roussillon inom södra land i västeuropa på grund av för att undgå nazisterna, var denne fullbordade den märkliga experimentella romanen Watt (1945; publicerad 1953).

denne fortsatte även sitt motståndsarbete samt belönades efter kriget från den franska staten tillsammans medaljerna Croix dem Guerre (Krigskorset) samt Medaille dem la Résistance (Motståndsrörelsens medalj).

Marie Göranzon, 81, har synts i rampljuset redan sedan slutet på 1960-talet

Beckett övergick mot för att notera helt vid franska efter kriget, då pjäser vilket En attendant Godot (I väntan vid Godot, 1952) tillkom, tillsammans tillsammans med Fin dem partie (Slutspel, 1957) samt Happy Days (Lyckliga dagar, 1962). dem existerar briljant modell vid vad den engelske kritikern Martin Esslin kallade ”det absurdas teater” samt vilket inom land kommit för att erhålla beteckningen absurdism.

Beckett anses artikel ett från dem främsta företrädarna tillsammans tillsammans Eugène Ionesco, Harold Pinter samt Fernando Arrabal. denne författade även romaner inom absurdistisk stil, däribland trilogin Molloy, Malone meurt (Malone dör; båda 1951) samt L’innommable (Den onämnbare, 1953).


  • marie gift tillsammans jan malmsjö

    • beneath senare tid skrev Beckett omväxlande vid engelska samt franska samt översatte genast sina arbeten mot sitt andra tungomål.

    Nobelpriset inom litteratur 1969

    [redigera | redigera wikitext]

    Beckett belönades 1969 tillsammans med Nobelpriset inom litteratur. Motiveringen löd: ”För ett diktning liksom inom nya former till långnovell samt skådespel ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning.” Valet plats dock kontroversiellt inom Svenska Akademien.

    inom en utlåtande ifrån 1963 fanns Anders Österling starkt väsentlig mot hans kandidatur samt påstod för att denne ”skulle nära nog betrakta en Nobelpris åt honom likt ett absurditet inom hans personlig stilart”.[4] nära en konversation en par tid innan Beckett fick priset kallade denne detta ”that annual joke” (”det var årliga skämtet”).

    Beckett reste inte någonsin mot huvudstaden på grund av för att ta emot priset, utan skickade sin kamrat samt förläggare Jérôme Lindon.

    Marie Göranzon har snart varit gift med maken Jan Malmsjö i 50 år, men den 10 år äldre makens hälsa har vid 90 år börjat tryta

    Bibliografi (urval)

    [redigera | redigera wikitext]

    Dramatik

    [redigera | redigera wikitext]

    Scenpjäser

    [redigera | redigera wikitext]

    • Eleutheria (1940-talet; publicerad 1995)
    • I väntan vid Godot (En attendant Godot, 1952)
    • Akt utan mening I (Acte sans paroles, 1956)
      • Akt utan mening (översättning Lill-Inger samt Göran O.

        Eriksson, Bonnier, 1958)

    • Akt utan mening II (1956)
    • Slutspel (Fin dem partie, 1957)
      • Slutspel (översättning Lill-Inger samt Göran O. Eriksson, Bonnier, 1958)
      • Slutspel (översättning Magnus Hedlund). Ingår i: Tre dramer (Bonnier, 2006)
    • Krapps sista band (Krapp's gods tape, 1958)
      • Krapps sista grupp (översättning Lill-Inger samt Göran O.

        Eriksson, Bonnier, 1959)

      • Krapps sista grupp (översättning Magnus Hedlund 2001)
    • Fragment på grund av scenkonst I (sent 1950-tal)
    • Fragment till scen II (sent 1950-tal)
      • (ingår inom Katastrof, Bonniers, översatta från Magnus Hedlund 1989)
    • Lyckliga dagar (Happy days, 1960)
      • Lyckans dar (översättning Göran O.

        Eriksson, Bonnier, 1963)

      • Lyckliga dagar (otryckt översättning från Magnus Hedlund, Dramaten 1998)
    • Spel (Play, 1963)
      • Spel (översättning Magnus Hedlund). Ingår inom Tre dramer (Bonnier, 2006)
    • Kommer samt går (1965)
    • Breath (1969)
    • Inte jag (1972)
    • Den gången (1975)
    • Fotsteg (1975)
    • Ett stycke monolog (1980)
    • Gungstolen (1981)
    • Ohio Impromptu (1981)
    • Katastrof (1982)
    • Vad var (1983)
      • (översatta från Magnus Hedlund, ingår inom Katastrof, Bonniers 1989)

    Radiopjäser

    [redigera | redigera wikitext]

    • Alla dem liksom falla (1956)
      • Alla dem liksom falla (översättning Lill-Inger samt Göran O.

        Eriksson, Bonnier, 1959)

      • (otryckt översättning från Magnus Hedlund, 1997)
    • Askglöd (Embers, 1959)
      • Askglöd (översättning Lill-Inger samt Göran O. Eriksson, Bonnier, 1959)
      • Askglöd (översättning från Magnus Hedlund, Radioteatern 2000)
    • Utkast på grund av radio I (1961)
    • Utkast på grund av radio II (1961)
      • (ingår inom Katatsrof, Bonniers, översatta från Magnus Hedlund 1989)
    • Ord samt musik (Words and music, 1961)
      • Ord samt toner (översättning Göran O.

        Eriksson, Bonnier, 1963)

    • Cascando (1962)
      • (översatt från Magnus Hedlund inom Spel, Bonniers 1968)

    Tv

    [redigera | redigera wikitext]

    Bio

    [redigera | redigera wikitext]

    • Film (1965)
      • (ingår inom Spel, översatt från Magnus Hedlund 1968)

    Prosa

    [redigera | redigera wikitext]

    Romaner

    [redigera | redigera wikitext]

    Kortprosa

    [redigera | redigera wikitext]

    Sakprosa

    [redigera | redigera wikitext]

    Lyrik

    [redigera | redigera wikitext]

    • Whoroscope (1930)
    • Echo's Bones and other Precipitates (1935)
    • Collected Poems in English (1961)
    • Collected Poems in English and French (1977)
    • What fryst vatten the Word (1989)
    • Dikter (1969), utökad samt reviderad (2001) övers.

      Magnus Hedlund

    Översättningar

    [redigera | redigera wikitext]

    • Negro: an Anthology (Nancy Cunard, redaktör) (1934)
    • Anna Livia Plurabelle (James Joyce, översättning mot franska från Beckett tillsammans med flera) (1931)
    • Anthology of Mexican Poems (Octavio Paz, redaktör) (1958)
    • The Old Tune (Robert Pinget) (1963)
    • What fryst vatten Surrealism?: Selected Essays (André Breton) (flera delar inom samlingen)

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]