copmud.pages.dev






Vad är primära skillnaden mellan skelettmuskulatur och glatt muskulatur

Det finns tre sorters muskulatur i kroppen: skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur

Olika typer från muskler

I människokroppen finns detta tre typer från muskler, vilket besitter olika funktion samt finns vid olika ställen inom kroppen. dem skiljer sig åt vid flera sätt, angående dem är kapabel kontraheras volontärt alternativt ej, dess form/utseende, samt dess lokalisation ( inom extremiteter, kroppsdel alternativt kärl).

De tre muskeltyperna är:

  • Skelettmuskulatur
  • Hjärtmuskulatur
  • Glatt muskulatur

Skelettmuskulatur

Skelettmuskulaturen existerar detta liksom brukar menas tillsammans med begreppet ”muskler”.

dem utgör majoriteten från den muskulatur såsom finns inom kroppen samt är kapabel kontrolleras viljemässigt.

De flesta skelettmusklerna fäster vid ben, ligament, brosk alternativt ett kombination från detta. Vissa muskler kunna även fästa mot kroppsdel likt ögat alternativt huden.

Musklerna finns till för att producera den omfattande rörelsen från kroppen, till för att producera enstaka statisk stabilitet, skapa kroppen samt bidra tillsammans med värme.

Musklerna kunna kontraheras snabbt samt tillsammans enorma krafter, dock dem tröttas även ut samt behöver då vila till för att återhämta sig.

Skelettmusklerna får ofta sitt namn efter sin struktur ( rhomboideus minor), funktion (m.

flexor carpi ulnaris), fäste (m. coccygeus), position (m. palmaris longus) alternativt muskelfiberriktning (m.


  • vad existerar huvudsakliga skillnaden mellan skelettmuskulatur samt glatt muskulatur

    • obliquus externus abdominis).

    Hjärtmuskulatur

    Hjärtmuskulaturen finns inom hjärtat var den utgör hjärtats väggar, samt inom vissa flaska intill hjärtat. mot skillnad mot skelettmuskulaturen kunna ej hjärtmuskulaturen kontrolleras viljemässigt.

    leiomyocyt)

    Hjärtmuskulaturen existerar ej lika mäktig liksom skelettmuskulaturen, dock existerar å andra sidan mer uthållig då hjärtat konstant behöver existera aktivt.

    Glatt muskulatur

    Den glatta muskulaturen finns främst inom områden likt väggarna inom hålorganen samt inom delar från väggarna inom blodkärlen samt luftvägarna. noggrann liksom tillsammans hjärtmuskulaturen kunna ej den glatta muskulaturen direkt kontrolleras viljemässigt.

    Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat för att innehåll förmå pressas genom hålorganen.

    Muskelns kraftutveckling

    För för att muskeln förmå behärska bidra tillsammans rörelse måste detta ske en kraftutveckling inom muskeln. Denna kraftutveckling uppstår genom för att muskler kontraheras.

    De hjälper även till att stabilisera våra leder

    nära enstaka kontraktion är kapabel muskeln förkortas, vilket bidrar mot ett rörelse, detta kallas till enstaka koncentrisk muskelkontraktion. detta finns även statisk muskelkontraktion samt då spänns muskeln inom en samt identisk läge. ett tredjeplats typ från kontraktion existerar den excentriska kontraktionen, vilket innebär för att detta sker en muskelarbete beneath förlängning från muskeln.

    För för att enstaka kraftutveckling bör ske behövs olika signaler likt ser olika ut beroende vid vilken typ från muskel detta gäller.

    ett skelettmuskel styrs från detta somatiska nervsystemet vilket betyder för att oss är kapabel granska muskeln tillsammans viljan. Glatta musklernas kontraktion styrs från både detta autonoma samt endokrina systemet samt existerar mer komplicerad existerar skelettmusklernas kontraktion. Hjärtmuskulaturens kontraktion påverkas från detta autonoma nervsystemet samt från hormoner.

    Hjärtats pulserande handling beror vid för att hjärtat egen är kapabel forma aktionspotentialer likt sprider sig ut inom hjärtat.

    Skelettmuskelns uppbyggnad

    En skelettmuskel består från flera olika strukturer, huvudsakligen skelettmuskelfibrer, dock även nerver, blodkärl samt bindväv.

    Glatt muskulatur består av glatta muskelceller (lat

    varenda skelettmuskel utgörs inom sin tur från en antal muskelbuntar-/fasciklar. Muskelfasciklarna består från en stort antal muskelfibrer/-celler, vilka existerar muskelns cellulära enheter. inom varenda muskelfiber finns detta sedan myofibriller, vilka utgör ca 80 andel från muskelfiberns massa. inom myofibrillerna finns sålunda kallade sarkomerer, såsom utgör en parti inom enstaka myofibrill.

    Sarkomerer existerar muskelns kontraktila objekt samt utgörs från myofilament vilket består från kontraktila proteiner.

    Myofilamenten finns inom numeriskt värde typer, en tjockt filament från myosin, samt en tunt filament från aktin. detta existerar rörelsen från dessa filament vilket möjliggör för att ett skelettmuskel kunna kontraheras.

    Skelettmuskelns uppbyggnad: muskel > muskelfascikel > muskelfiber > myofibrill > sarkomer > myofilament (aktin samt myosin).

    I ett skelettmuskel existerar dem olika delarna omgivna från bindväv.

    De fäster i skelettet och gör att vi kan röra på oss

    detta finns tre lager från bindväv inom ett muskel.

    • Epimysium. Epimysium existerar detta yttersta lagret bindväv liksom omger muskeln samt ser mot för att muskeln hålls vid lokal nära kontraktion samt reducerar friktionen mot intilliggande vävnad.
    • Perimysium. Perimysium existerar detta bindvävslager liksom omger varenda muskelbunt/-fascikel.
    • Endomysium.

      Endomysium existerar detta innersta lagret bindväv liksom omger varenda individuell muskelfiber.

    Musklernas uppgifter

    Musklerna äger flera olika viktiga fakta.

    Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vad är skillnaderna mellan skelett-, hjärt- och glatt muskulatur?, Vad är skelettmuskelns övergripande anatomi?, Hur bildades muskelceller? and more

    Bland annat för att producera samt styra kroppens rörelser, för att stödja samt skydda samt för att reglera blodflödet.

    Skapa rörelse samt styra kroppen

    Muskler äger senor såsom existerar fästa mot skelettet. detta existerar genom dessa senor likt musklerna förmå styra skelettet. då muskeln drar ihop sig drar senorna inom skelettet därför för att benen rör sig.

    eftersom senorna ofta finns vid fanns sin blad angående ett led utför detta för att enstaka rörelse sker inom just den leden. Skelettet finns på grund av för att hålla upp kroppen. dock på grund av för att skelettet bör behärska hålla upp kroppen måste detta finns muskler vilket kunna göra stabil samt justera ledrörelserna.

    Stödja samt skydda

    Skelettmuskler liksom finns inom bukväggen fungerar såsom skydd samt stöd på grund av inre organ.

    Reglera blodflöde

    Hjärtmuskulaturen kontrollerar samt pumpar ut blod ut mot kroppen var detta behövs, och glatt muskulatur såsom finns inom kärlväggarna hjälper mot för att fördela blodet mot dem olika organen.

    Samspel mellan muskler och skelett

    Muskelkraften överförs likt sagt mot benen genom dem senor liksom löper från muskeln samt fäster mot skelettet.

    Skelettet fungerar såsom hävstänger liksom vrids kring lederna. då enstaka muskel drar ihop sig närmar sig dem numeriskt värde senfästena sålunda att bendelarna rör sig.

    Glatt muskulatur är icke-tvärstrimmig muskelvävnad, som styrs av det autonoma nervsystemet (ej viljestyrda)

    Ofta existerar detta muskelns ursprung liksom rör sig minimalt, muskelfästet rör sig således oftast mest.

    Muskler likt verkar ovan ett led delas ofta in inom två grupper:

    1. Muskler likt äger identisk funktion.
    2. Muskler likt äger motsatt funktion.

    Musklerna vilket besitter identisk funktion kallas till agonister, medan muskler tillsammans motsatt funktion kallas antagonister.

    mot modell existerar biceps brachii ett antagonist mot triceps brachii eftersom dem besitter motsatt funktion. modell vid agonister existerar mot modell gastrocnemius samt hamstrings.

    Olika typer från muskelfibrer

    Det finns olika typer från muskelfibrer samt dem olika typerna besitter olika attribut.

    detta finns tre typer man brukar prata om:

    1. Långsamma muskelfibrer, Typ 1 (röda) – små motorneuron
    2. Snabba muskelfibrer, Typ 2a (vita) – mellanstora motorneuron
    3. Snabba muskelfibrer, Typ 2x (vita) – stora motorneuron

    Se tabellen denna plats nedan på grund av lite mer info angående dem olika fibrerna.

    Egenskap
    		Långsamma fibrer (typ 1)Snabba fibrer (typ 2a)Snabba fibrer (typ 2x)
    Den motoriska enhetens storlekLitenMedelStor
    KontraktionshastighetLågHögHög
    UthållighetStorMedelLiten
    Antal mitokondrierMångaMångaFå
    Antal kapillärerMångaMångaFå
    FiberdiameterMinstNågot störreStörst
    FärgRödNågot mer ljus rödLjusröd
    Typiska uppgifterUpprätthålla kroppsställningenGå, springaHoppa, kasta