Hur ofta kan man äta sik
Potatis- och paprikaterrin med halstrad sikSik
- Den denna plats artikeln handlar ifall fiskarten sik. på grund av sikh, titta den från indien tro sikhism. på grund av forskningsinstitutet SIK, titta Institutet till Livsmedel samt Bioteknik.
Sik (Coregonus sp. / Coregonus lavaretus) existerar enstaka art inom familjen laxfiskar såsom förekommer inom en flertal europeiska länder.
inom land samt land i norden återfinns naturligt sex former/arter från sik.
Siken existerar landskapsfisk inom Ångermanland samt inom Österbotten inom land i norden.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Systematiken på grund av artgruppen sikar existerar komplicerad samt existerar kvar ej fullt utredd. inom Europa besitter en anförande arter samt underarter beskrivits.
Barn, unga och den som vill bli gravid i framtiden är mer känsliga för miljöföroreningarDeras olika morfologiska karaktär beror vid miljömodifikationer samt hybridisering. Hybridisering förmå äga förekommit mellan olika taxa beneath olika postglaciala skeden samt möjligen mot samt tillsammans ännu tidigare. Hybridisering äger även förekommit beneath dem senare numeriskt värde århundraden mellan utplanterade sikar samt redan etablerade arter.[2]
Arter (i urval)
[redigera | redigera wikitext]De olika sikarterna besitter lokalt flera varierande namn.
detta inledande artnamnet existerar detta vilket Naturhistoriska riksmuseet förordar:
- Lavaretsik (Coregonus lavaretus)
- Aspsik (Coregonus pallasii) - kallas vid vissa platser asp, hutchen (Lögdasjön) samt påll-sellack (Arjeplogsområdet).
- Blåsik (Coregonus megalops) - även känd liksom smäling, smärling, sikling, sil, sill, sellack, skarpsellack, småsellack, rabbox, småsik, ryssing, rössing, rysling, risling, högnosad gråsik, långnosad gråsik, siklöja samt löja.
- Planktonsik (Coregonus nilssoni) - kallas även gråsellack, djupsik, löja, smärling samt blaiokk alternativt blajokk samt inom Vänern gråsik, grönsik samt helgemässik.
- Sandsik (Coregonus widegreni) - även känd liksom valaamsik, skärgårdssik (Hangö), kust- alternativt havssik (Norrbotten), kulsik (Vättern), gertbäckslöja (syftar vid ett lekplats inom Storvindeln), siksellack, varras-sellack (Storavan), glansfisk, tjerifisk samt getjokk.
- Storsik (Coregonus maxillari) kallas kring Vänern även blegsik, glomsik, glyssik, samt lövsik (de tre inledande namnen syftar vid dem stora ögonen samt detta sista vid för att siken leker då löven faller).
- Storskallesik, enbart inom Storvindeln (kallades förr felaktigt peledsik).
- Älvsik (Coregonus maraena) - även känd liksom näbbsik, kustsik (söder angående Norr- samt Västerbotten), bottensik, fetsik, asp (i Vättern), gullspångssik (i Vänern) samt sällsjösik (vissa en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom Jämtland).
I norra finska landskap används även namnen reeska samt rääpys till dem dvärgvarianter från sik liksom förekommer inom sjöarna.
Storlek samt utseende
[redigera | redigera wikitext]Sikarna äger silverfärgade fjäll samt gråa fenor.
Sikmete är en speciell teknik inom fisket som, som namnet antyder, är speciellt inriktad på att fånga sikMellan rygg- samt stjärtfenan besitter den även enstaka fettfena såsom förekommer hos laxfiskarna. Sikens viktig samt munhåla existerar små inom förhållande mot resten från dess lekamen. ett små sik förmå påminna angående ett siklöja. Underkäkens spets skjuter ej fram ifall överkäken.
Tänder förekommer vanligtvis vid mellankäksbenen samt tungan.
De olika nordiska sikarterna existerar många lika varandra mot utseendet samt mot kroppsformen. till för att skilja åt dem olika formerna från sik brukar man titta vid antalet gälräfständer inom den främsta gälbågen.
Halstrad sik med gurk- och citronsalladAntalet gälräfständer varierar mellan 20 samt 45 hos dem olika sikarterna. Storsiken äger inom medeltal gälräfständer, sandsiken , älvsiken samt den lilla planktonsiken gälräfständer.
De olika sikformernas tillväxthastighet, storlek samt livslängd varierar beroende vid typ samt lokal. dem största sikarna existerar älvsiken, såsom är kapabel bli 60 cm samt väga upp mot 8 kg, samt storsiken, liksom förmå bli 50 cm samt väga upp mot 8,5 kg.
dem minsta nordiska sikarna existerar planktonsiken samt blåsiken, likt ofta ej blir mer än 10–15 cm samt sällan balanserar mer än 0,5 kg. detta finns dock platser var blåsiken kunna bli ovan 40 cm utdragen.
Utbredning (Norden)
[redigera | redigera wikitext]Sik existerar enstaka sötvattenfisk likt förekommer inom all Östersjöområdet samt inom insjöar inom Norden.
inom land samt land i norden återfinns sex arter naturligt: aspsik, blåsik, planktonsik, sandsik, storsik samt älvsik. Därtill besitter man inom land i norden inplanterat peledsik, vilket ursprungligen kommer ifrån Sibirien. Siken trivs inom rena, kalla samt syrerika dricksvatten.
RelevansDen finns även inom bräckt vätska inom Bottenhavet, Östersjön samt Finska viken.
I flera svenska sjöar tillsammans finns detta numeriskt värde alternativt flera sikarter (siklöjan oräknad). detta finns tre sikarter inom Siljan, inom Rändsjön, Orten[förtydliga] samt Väster-Vattnan inom Ljusnans system för vatten, inom Locknesjön inom Ljungans system för vatten (där ett fjärde art, älvsik, inplanterades ), Vojmsjön (i Ångermanälvens system) samt Stor-Laisan (Lais-, Vindel- samt Umeälvens system).
Fyra arter förekommer inom Madkroken, Småland, Gimån (Ljungans vattensystem), Storsjön inom Jämtland (där enstaka femte art älvsik, inplanterats), Storvindeln (Vindel- samt Umeälvens system) samt inom Skalka samt Parkijaure (Lule älvs system). Fem arter finns inom Vänern (stor-, plankton-, valaam-, blå-, samt aspsik) samt inom Hornavan (samma arter), var enstaka sjätte art, älvsiken, inplanterades vid talet.
Under 45 minSveriges övriga storsjöar äger mindre antal sikarter. Vättern äger numeriskt värde alternativt kanske alltjämt tre arter (sand- samt älvsik samt möjligen storsik), Mälaren numeriskt värde (älv- samt planktonsik) samt Hjälmaren enstaka (planktonsik). inom Östersjön finns numeriskt värde arter (älv- samt valaamsik).
Näring
[redigera | redigera wikitext]Som ung äter siken djurplankton.
Visar 9 receptdem former såsom besitter mindre antal gälräfständer förändras mot för att förtära bottenlevande vilt, såsom dagsländelarver, copepoder, vattenloppor, snäckor samt skalade djur nära myndig ålder. Även mindre fiskar kunna duga såsom att ge liv åt sikarna.
Förökning
[redigera | redigera wikitext]Siken blir könsmogen nära omkring 4 mot 5 års ålder.
Beroende vid art samt ställe leker siken mellan september samt månad. Asp- samt storsiken leker inom älvar, medan sandsiken, vilket lever inom ocean, leker nära yttergrund.
Från krok till tallrik: Hantering och förvaring av fångstÄlvsiken leker såväl inom älvar vilket sjöar. Leken sker vid 0,5 mot 6 meters djup, nära områden tillsammans med sand- alternativt grusbotten.