Vilka länder ockuperades under andra världskriget

Norge beneath andra världskriget behandlar inom inledande grabb perioden 1940–1945, då landet fanns ockuperat från tyska trupper. nära krigsutbrottet den 1 september 1939 förklarade sig Norge neutralt.

Detta mot trots invaderades landet 9 april 1940 från Tyskland, samt efter numeriskt värde månaders strider tvingades den norska försvarsmakten lägga ner sina vapen. Den tyska ockupationen från Norge avslutades ursprunglig inom samband tillsammans Tysklands kapitulation inom andra världskriget den 8 femte månaden i året 1945.

Militär beredskap

[redigera | redigera wikitext]

Norges försvar ägde beneath mellankrigstiden blivit eftersatt. dem värnpliktigas grundutbildning inom armén omfattade högst 84 dagar, vilket ej utnyttjades fullt ut. Repetitionsövningar förekom ej, vilket innebar för att några övningar inom större sammansatta fältförband ej kunde utföras. Den lägsta graden från förstärkt beredskap benämndes Neutralitetsvakt samt omfattade flottan samt sex reducerade brigader.

Norge, Danmark, Holland, Belgien, Luxemburg och Frankrike ockuperades inom loppet av några månader

Full mobilisering skulle kräva kompletterande träning samt materielanskaffning, vilket skulle ta minimalt en halvt år.^[1] Flottans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig fanns tillsammans ett fåtal undantag byggda före inledande världskriget. ^[2]

Neutralitetsskedet

[redigera | redigera wikitext]

De allierade införde nära krigets start en blockad från Tyskland.

ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig mot samt ifrån Tyskland, mot modell tillsammans med gods från svensk järnmalm ifrån Narvik, kunde dock undvika denna genom för att utnyttja norskt territorialvatten. Även tyska flottans trängfartyg (Westerwald samt Altmark) tilläts passera, vilket ledde mot Altmarkaffären 16 månad 1940.

Brittiska motåtgärder blev för att sätta in ubåtar, samt den 8 april 1940 för att minera norska territorialvatten, detta önskar yttra dagen före invasionen.

Den norska handelsflottan fanns tillsammans med sina fem miljoner bruttoton ett från dem största inom världen. Den kom beneath kriget för att inom massiv utsträckning tas inom krav på grund av dem allierades räkning.

Överenskommelse angående detta nåddes inom november 1939.

Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget, och dess upplösning efteråt, ockuperades landet av de fyra segrarmakterna, Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen

^[3]

Vinterkriget

[redigera | redigera wikitext]

Vid Finska vinterkrigets eruption mobiliserades vissa arméförband inom Nordnorge, dock Norge förklarade sig strikt neutralt samt ingen armé hjälp lämnades. 727 norrmän anmälde sig dock vilket frivilliga inom Svenska frivilligkåren. ^[4]

De allierade övervägde för att ge land i norden armé hjälp genom för att skicka sårskydd via Narvik samt landet, program R 4.

beskrivning angående detta gjordes den 2 mars 1940. Både Norge samt landet vägrade vandra tillsammans med vid detta. Den svenska regeringen misstänkte för att detta egentliga syftet plats för att ta i besittning malmfälten inom Norrland.^[5]

Förvarningarna

[redigera | redigera wikitext]

• Redan tid 1929 utkom enstaka volym skriven från den tyska amiralen Wolfgang Wegener såsom hävdade för att en framgångsrikt sjökrig mot England fordrade resurser mot tyska baser inom Norge.
• Den 23 augusti 1939 undertecknades Molotov–Ribbentrop-pakten, enstaka Icke-angreppspakt mellan Tyskland samt Sovjetunionen.

  Pakten berörde ej direkt Norge, dock möjliggjorde till nazityskland för att vandra mot angrepp inom väster utan för att riskera en tvåfrontskrig tillsammans Sovjetunionen.

• Den 16 månad 1940 inträffade den därför kallade Altmarkaffären, innebärande för att ett brittisk sjöstyrka ingrep mot en tyska marinen tillhörigt trängfartyg liksom fraktade brittiska krigsfångar vid norskt territorialvatten.

  Händelsen illustrerade på grund av båda sidors krigförande den norska Neutralitetsvaktens ineffektivitet samt ledde mot ett kapplöpning var den tyska Operation Weserübung genomfördes betalkort före den allierades program R 4.

Invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Efter tolvslaget den 9 april 1940 anföll tyskarna hamnstäderna Oslo, Bergen, Trondheim, Narvik samt Kristiansand.

Klockan 01:30 vid natten samlades den norska regeringen mot krismöte, samt klockan 05:00 anlände den tyske ambassadören tillsammans med en ultimatum för att acceptera enstaka tysk ockupation från Norge. Den norska regeringen svarade: "Vi gir oss ikke frivillig, kampen er allerede inom gang".

Vid invasionen träffades enstaka från Tysklands modernaste kryssare Blücher från norsk kanoneld nära fortet Oscarsborg nära Drøbaksundet inom Oslofjorden.

Blücher gick mot botten samt tog tillsammans sig ovan tusen tyska soldater. Salvorna avlossades ifrån numeriskt värde gamla tyska kanoner döpta mot "Moses" samt "Aron". Sänkningen från Blücher fördröjde ockupationen från Oslo således många för att kungafamiljen samt regeringen kunde lämna Oslo klockan 07:00 samt utflykt norrut mot Hamar.

Tiden medgav knappast någon mobilisering inom södra Norge, dock brigaden inom norra Norge kunde senare tillsammans med hjälp från brittiska, franska samt polska styrkor återta Narvik. Hegra fästning norr ifall Trondheim plats den fästning likt stod emot tyskarna längst bort. vid bas från händelserna vid västfronten blev man dock tvungen för att ge upp, samt kungen samt regeringen lämnade Norge den 7 juni samt bildade ett exilregering inom London.

Vid detta tyska anfallet grep ledaren till Nasjonal grupp, Vidkun Quisling makten. från allt för att döma skapad på plats Quisling utan för att existera trygg vid stöd ifrån tysk blad samt redan efter någon sju dagar ersattes han från en administrationsråd lett från Ingolf Christensen. mot norsk rikskommissarie utnämndes Josef Terboven.

Den 1 månad 1942 utnämndes Quisling, genom statsakten vid Akershus, mot ministerpresident, dock utan reell kraft.

Ockupationen

[redigera | redigera wikitext]

Den tyska ockupationen från Norge plats mindre våldsam än inom andra länder, framförallt inom jämförelse tillsammans med detta ockuperade Östeuropa. beneath kriget uppkom ett väpnad motståndsrörelse.

var ingick Milorg vilken utförde sabotageoperationer tillsammans med hjälp från vapen nedsläppta inom fallskärm ifrån brittiska luftfarkost.

I många länder växte gerillarörelser fram som kämpade vidare mot nazisterna – här är sju av dem

Bland annat sprängdes Norsk Hydros produktionsanläggning till tungt dricksvatten inom Vemork nära Rjukan inom Telemark - den således kallade tungtvannsaksjonen. nära Tysklands kapitulation den 7 femte månaden i året 1945 fanns 372 000 tyska soldater inom landet.

Under ockupationen fängslades 35 000 personer samt 1 400 personer dog inom koncentrationsläger.

Hirdmännen (norska nazister) organiserade deportering från 770 från Norges 2100 judar, inom huvudsak beneath 1942, varav 741 avrättades inom koncentrationsläger.^[6][7]

Den vanliga människans liv beneath ockupationen kännetecknades från varubrist, svarta börsen samt ransoneringar. Norrmännen fick bristsjukdomar dock tackar vare hjälp ifrån land samt landet klarade sig befolkningen tämligen god.

beneath kriget beräknades den genomsnittliga energiförbrukningen per solens tid mot 2 700 kcal per individ. inom land plats den 3 100 kcal, medan den inom Norge fanns 2  000 kcal samt inom detta ockuperade Östeuropa 500 kcal per dygn alternativt mindre.^[8]

Tyskland försökte utveckla relationerna mellan dem tyska soldaterna samt norrmännen genom för att anspela vid ett gemensam tradition samt saga.

Den tyska krigsmakten etablerade en eget förlag inom Oslo såsom gav ut skrivna verk angående Norges kulturarv på grund av för att informera sina styrkor, samt uppmuntra dessa för att kultivera relationer tillsammans med befolkningen. SS vetenskapliga institut "Ahnenerbe", lett från Heinrich Himmler, utförde även expeditioner inom Norge till för att registrera stavkyrkor, runstenar, äldre allmogekultur samt andra kulturuttryck vilket man trodde sig behärska nyttja till för att stärka den tyska identiteten samt den nationella sammanhållningen.

Dessutom gjordes försök för att nazifiera kultursektorn inom propagandasyfte, utan större framgång.^[9]

Efter ockupationen

[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget anklagades 92 000 personer på grund av för att äga gett tyskarna bistånd. 25 000 personer fick böter, 20 000 dömdes mot fängelsestraff samt 25 personer avrättades trots för att dödsstraffet även inom krigstid fanns avskaffat.

Av dem kvinnor såsom haft umgänge tillsammans med tyska soldater fängslades 14 000.

Landstigningen i Normandie under andra världskriget är världshistoriens största invasion

5 000 tvingades utan rättegång mot tvångsarbete inom en samt en halvt tid. flera från dem cirka 10 000 ungar liksom plats resultatet från dessa förbindelser ("tyskerunger") utsattes beneath bota sin uppväxt på grund av övergrepp.^[10]

Efter kriget användes tyska krigsfångar på grund av minröjning.

Fram mot 29 augusti 1945 ägde 275 från dessa minröjare registrerats vilket dödade samt 392 skadade. vid tyska påpekanden för att detta i enlighet med produkt 32 inom Genèvekonventionen plats förbjudet för att nyttja krigsfångar till farliga alternativt vid annat vis skadliga arbetsuppgifter svarade detta norska överkommandot för att tyskarna ej fanns krigsfångar utan fanns "avväpnade styrkor likt kapitulerat villkorslöst" samt därmed ej plats skyddade från internationell lag.^[11] flera från dem tyska dödsfallen orsakades då dem engelska fångvaktarna jagad ut tyska minröjare ovan röjda fält till för att säkerställa för att inga minor fanns kvar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Holmström, Arne: Frontrapport: Finska vinterkriget 1939-1940 samt invasionen från Norge 1940, Svenskt militärhistoriskt bokhylla 2005, ISBN 91-975315-6-1
• Linder, Jan: Norge 1940: skådespel inom 9 akter, Infomanager 2005, ISBN 91-631-6620-8
• Oldenburg, Lennart: Under stöveln: Norge 1940-1945, Atlantis 2008, ISBN 978-91-7353-226-6
• Sørensen, Jakob (2010). ”Anfallet fanns bara början”. Populär historia (Nr.

  3): sid. 28-34. ISSN1102-0822. 

• Thon, Jan Ingar, Torsten Weper (2010). ”Norges fall”. Världens historia (nr. 6): sid. s. 22-31. ISSN0806-4709. 
• Johansson samt Wallenius (2016) Norges tackar – Svek, samverkan samt samhörighetskänsla ovan Kölen 1940 – 1945.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]