Vem är måtta och varför
Staffan stalledräng
Staffan stalledräng existerar inom skandinavisk folktro enstaka legendfigur likt ursprungligen uppfattades vilket tjänare hos konung Herodes samt senare ofta förväxlad tillsammans med martyrenStefanus samt hälsingemissionären Staffan (Stenfinn). han agerar enstaka speciell roll till julsederna (26 månad existerar Stefan martyrens dag).[1]
I land existerar Staffan framförallt känd ifrån ett svensk julsång, dock besitter rötter inom betydligt äldre, folkliga traditioner än inom vår tids Luciafirande.
inom visan ser Staffan stalledräng den himlakropp likt uppenbarar sig inför Jesusbarnets barnafödande.
Legenden
[redigera | redigera wikitext]Den kanoniska figuren på baksidan Staffan stalledräng existerar Stefanos såsom i enlighet med Apostlagärningarna stenades omkring tid 35 e.Kr., detta önskar yttra strax efter Jesu död. han blev därmed den förste kristne martyren.
Enligt ett ytterligare kristen legend dödades Sankt Stefan redan inom samband tillsammans med Jesu födelse.[2] i enlighet med den såg han Betlehemsstjärnan samt skyndade därefter mot Herodes samt proklamerade för att judarnas nye konung plats född.
Han är kort, flintskallig, hjulbent, och har en stor näsa ovanför vilken ögonbrynen harHerodes svarade för att detta vore lika omöjligt liksom för att den stekta tupp denne just ägde blivit serverad skulle utflykt sig upp samt gala. därför snart detta fanns sagt lär tuppen äga gjort just detta, samt dessutom inom galandet yttrat orden Christus natus est, "Kristus existerar född". vid bas från detta lät Herodes stena Staffan.[3] Vissa versioner från Staffansvisan handlar ifall denna incident.
Både Herodes stenande från Sankt Stefan samt tuppundret existerar även knutet mot andra personer.
Men när jag dricker fanta är det inte en jäkel som kallar mig fanta-stisktStaffansvisorna samt Staffansskedet besitter även knutits mot den helige Staffan alternativt Stenfinn, Hälsinglands skyddshelgon, dock detta stämmer ej riktigt in tillsammans med legenden ifall hästar, stalledräng tillsammans mera, dock kunna äga sammanflätats inom myterna samt den folkliga traditionen.
Staffan stalledräng äger även kopplats mot Cisterciensermunken nära Gudsberga religiös byggnad Staffan, såsom skrinlades 1510.[4]
Det finns även teorier angående för att kopplingen mellan Sankt Stefan samt Staffansfirandet existerar enstaka slags kyrklig efterhandskonstruktion, likt uppstått såsom enstaka kristianisering beneath kristendomens insättning vid 1100-talet, på grund av för att dölja ett äldre förkristen hästkult.
Årskulmen från denna kult skulle då äga nåtts kring midvintern. Häst- samt djurkulter sågs såsom tabu från kyrkan, samt olika försök gjordes till för att ett fåtal allmogen för att upphöra tillsammans med dem, alternativt för att utföra dem mer rituellt vaga genom för att omvandla dem mot kristna helgondagar. information ifall hästoffer finns hos Adam från Bremen samt inom Hervararsaga samt inom detta arkeologiska materialet ifrån exempelvis Upplands järnålder.
Han spelar en särskild roll för julsederna (26 december är Stefan martyrens dag)För kristianiseringsteorin talar för att Sankt Stefans koppling mot hästar existerar många vag, samt för att Staffansfirandet tycks äga haft ett kraftfull samt geografiskt spridd kultisk funktion likt ej tillfredsställande är kapabel förklaras såsom endast enstaka medeltida helgondyrkan.
Staffansritt alternativt staffansskede
[redigera | redigera wikitext]Under 1700-talet plats detta vanligt tillsammans kappridningar, därför kallade skeden, inom samband tillsammans Staffanskulten.
inom start från 1700-talet försökte fornforskaren Olof Broman framföra idéer angående för att dessa kappritter skulle artikel kopplade mot kvarlevor från avgudadyrkande riter. Dessa teorier utdömdes dock redan nära mitten från 1800-talet såsom orimliga.[5]
Enligt Broman skulle ortnamn innehållande termen skede utpeka sådana festplatser.
Vem fan är måtta och varför skall jag dricka med honom? När jag dricker alkohol säger alla att jag är alkoholistIstället existerar Staffansskedet tillsammans med största sannolikhet kopplat just mot den helige Stefan, Herodes stalledräng. Ryttartävlingar kopplade mot den helige Staffan förekom redan vid 1200-talet.[4]
Staffansskedet bestod inom för att traktens unga män kappred mot gårdar inom grannskapet, alternativt för att dem inom samlad tropp vandrade runt tillsammans med himlakroppen, vilket fanns detsamma vilket ett vänligare struktur från våldgästning.
tillsammans låt samt spektakel uppträdde dessa Staffans gossar inom gårdarna samt inom släptåg ägde dem enstaka utklädd Judas, vilket efter föreställningen gick runt tillsammans med tiggarpåsen samt insamlade valuta samt förtäring. Därtill erbjöds dem ofta enstaka sup.
2måtta verb ~de ~t • rikta, syfta, siktaDetta sågs ej tillsammans med blida ögon från kyrkan, eftersom stjärngossarna vidare natten blev ganska därför stökiga samt för att ränna runt tillsammans med himlakroppen fanns därför tidvis förbjudet.
Staffansvisan
[redigera | redigera wikitext]"Staffansvisan", "Sankte Staffan" alternativt "Staffan plats ett stalledräng" existerar ett känd samt traditionsbunden svensk sång som sjungs vid lucia, likt oftast framförs från stjärngossarna inom en således kallat luciatåg.
Omkvädet sjungs ibland från all luciatåget. Ursprungligen hörde dock Staffansvisorna ej hemma nära just Lucia utan nära ett senare fest, nämligen vid Annandag jul, såsom existerar Staffansdagen, tillsammans Staffansritt samt andra folkliga nöjen. Sången besitter haft flera versioner ifrån olika delar från landet. Den vanligaste melodin existerar ifrån Västergötland.
Visan (klassifikation: SMB 39, TSB B 8) existerar ett balladtyp, likt räknas mot legendvisorna. Detta existerar den svenska balladtyp vilket finns inom helt flest uppteckningar; redaktörerna till Sveriges Medeltida Ballader besitter denna plats gjort en undantag ifrån regeln för att kategorisera samtliga varianter samt valt för att endast inventering 300.
Endast en femtiotal inom detta urval existerar dock finlandssvenska, medan betydligt fler uppges ingå inom Finlands svenska folkdiktning V:1 nr 24.
/ Dijt måttar all Gudz LagDet svenska kärnrikets östra sektion bestod beneath senmedeltiden från Åland, Egentliga land i norden tillsammans med Åbotrakten samt västra Nyland, detta önskar yttra detta region såsom fanns maximalt påverkat från den kristna kyrkan samt svensk ledning. detta plats hit staffanstraditionerna kom ursprunglig samt särskilt staffansvisorna spreds egentligen inte någonsin utanför detta området.
inom traditionsmaterialet ifrån sekelskiftet 1900 finns inga långa staffansvisor ifrån östra Nyland alternativt Österbotten. inom uppteckningsmaterialet ifrån den åboländska skärgård finns därför dem maximalt ålderdomliga, längsta samt maximalt utstuderade staffansvisorna bevarade, både vilket gäller skrivelse samt ton. Dessa staffansvisor användes bland annat då man organiserade annandagsdanserna.[6]
Balladen sjöngs allmänt inom både land samt land i norden från unga män alternativt pojkar, liksom före jul gick runt inom gårdarna på grund av för att samla gåvor mot sina stundande julgillen.
Dessa staffansvisor existerar inom grunden desamma vilket idag – Sankte Staffan samt hans hästar – dock texten fortsatte inom regel tillsammans med mer lokalt anknytande verser angående värdparets vackra döttrar, alternativt ibland tillsammans med mer hotfulla ordalag såsom för att dem skulle slå ut samtliga glugg ifall dem ej blev bjudna vid ett sup.[7]
Handling inom den berättande delen
[redigera | redigera wikitext]Visorna innehåller delvis olika handlingar var Staffan skildras likt stalldräng, liksom jägare samt liksom tjänare mot monark Herodes.
Berättelsen angående Staffan stalledräng existerar den helt vanligaste samt många kreditkort. då denne skildras likt jägare alternativt Herodes tjänare, inleds berättelsen ofta tillsammans kurera alternativt delar från stalledrängens tema. Staffan beskrivs vilket jägare inom variant B, vilket spreds genom en femtontal skillingtryck beneath år 1796–1866, samt genom Svenska folkvisor ifrån forntiden från Erik Gustaf Geijer samt Arvid August Afzelius.
ifall Staffan samt Herodes berättas detta inom arton olika versioner ifrån Skåne samt Åboland.
Staffan likt stalldräng
[redigera | redigera wikitext]Staffan vattnar fem hästar. dem olika hästarna prisas till sina goda attribut. Staffan tillägg egen vid den femte från dem.
Staffan likt jägare
[redigera | redigera wikitext]Staffan tillägg ut vid jaktverksamhet innan soluppgången, samt dödar allehanda varelse.
Om man tar sig ett glas med alkohol när man sitter på dass, blir man skitfull då?han återvänder mot gården.
Staffan samt Herodes
[redigera | redigera wikitext]Staffan får genom för att titta ljusa stjärnor alternativt genom ett uppenbarelse förståelse angående Jesu barnafödande. han går bostad samt meddelar Herodes för att ett större konung än denne fötts. Herodes finner detta lika otroligt såsom för att den stekta samt uppskurna tupp han besitter framför sig skulle behärska 'flyga samt fara'.
Tuppen blir levande, flyger upp samt gal. inom vissa varianter lemlästas för tillfället Staffan, dock botas alternativt förmå mot modell mirakulöst titta trots utstuckna ögon.
Det är någon förundransvärd händelse, han måttar åt, som han vill omtala, utan att omtalainom flera varianter följer enstaka tävlan inom verk mellan Herodes samt Vår Herre, varvid Herodes kommer mot korta.
Paralleller vid andra språk
[redigera | redigera wikitext]Balladtypen finns även vid danska (DgF 96), färöiska (CCF 167), norska, samt vid engelska såsom St. Stephen and Herod (Roud3963, Child 22).
inom den engelska utgåvan skildras hur Staffan stenas mot döds vid Herodes beställning, samt detta anges liksom förklaring mot för att martyren Sankt Stefan firas vid annandag jul.
Publikation
[redigera | redigera wikitext]- Lek tillsammans toner, 1971 (angiven liksom "Folkmelodi")
- Julens önskesångbok, 1997, beneath rubriken "Lucia" ("Sankt Staffans visa" samt "Sankt Staffans visa ifrån Norrland", "Staffan Stalledräng") samt "Staffansvisan".
- Barnens svenska sångsamling, 1999, beneath rubriken "Året runt" ("Staffan Stalledräng", "Staffan fanns enstaka stalledräng" samt "Sankt Staffans visa").