So rummet industriella revolutionen storbritannien

Den industriella revolutionen (den inledande från fler sedermera följande) fanns ett omvälvning ifrån jordbrukssamhälle mot industrisamhälle likt innebar stordrift samt masstillverkning tillsammans med maskinella redskap för hjälp samt vilket inleddes inom Storbritannien cirka 1760 inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin samt fortsatte mot start från 1830-talet.

Den kunde innebära enstaka kraftig ökning från hur många liksom producerades, inom något fall tillsammans enstaka faktor från 100.^[1]

Den fabriksrelaterade revolutionen innebar även ett radikal förändring inom samhället tillsammans nya förhållanden från mekanisk, finansiell, social samt politisk innebörd. inom forskningen beskrivs den fabriksrelaterade revolutionen ofta såsom den ekonomiska historiens "big bang", tillsammans med tanke vid samtliga dem stora förändringar till såväl människor likt miljö vilket följde inom dess spår.^[2] dem stora förändringarna började inom Storbritannien samt var främst inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin.

Inom jordbruket infördes rationellare brukningsmetoder samt stordriften växte vid smådriftens bekostnad.^[3] England plats även väldigt rikt vid järn samt kol vilket dem använde på grund av den fabriksrelaterade revolutionen.

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt järnvägar blev allt vanligare.

beneath 1800-talet spreds omvälvningen mot övriga västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen. Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen likt byggdes upp (se urbanisering).

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales, existerar den ställe man brukar leda mot såsom den ”industriella revolutionens vagga”.

Ironbridge existerar idag en världsarv.

Från hantverk mot fabriksproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Det började inom produktionen från textilier

[redigera | redigera wikitext]

Början från den fabriksrelaterade revolutionen förändrade framför allt textilindustrin inom Storbritannien.^[4] beneath 1700-talet inom Storbritannien fanns detta vanligt tillsammans tillverkning från bland annat plagg samt hantverksprodukter inom hemmen vid ruralt område.

Man växlade mellan tillverkning inom hemmen beneath vinterhalvåret samt jordbruksarbete beneath sommarhalvåret. Detta kallas till protoindustrialisering. Hemindustrin utvecklades ursprunglig mot små verkstäder tillsammans med en fåtal person som arbetar, sålunda kallade manufakturer.

Den industriella revolutionen var för England inte bara en tid av stora framsteg i vilken bruttonationalprodukten växte oerhört mycket

Senare organiserade man hantverksfabriker, var man tog artikel vid fördelarna tillsammans arbetsdelning (specialisering) samt stordrift, dock kvar bedrev tillverkningen hantverksmässigt samt tillsammans med enkla redskap. Hantverksfabrikerna förlades mot ruralt område till för att detta var fanns god resurser vid arbetskraft, energi samt ingredienser.

Den inledande praktiskt operativ ångmaskinen, vilket plats tillräckligt kraftig på grund av för att pumpa dricksvatten ur gruvor, konstruerades från engelsmannen Thomas Newcomen 1712 utifrån Denis Papins principer.

Newcomens ångmaskin ägde nedsänkt verkningsgrad vilket gjorde för att den fanns klumpig samt ägde upphöjd kolförbrukning.

1734 uppfanns den flygande skytteln. Den existerar ej ett maskin, dock den gjorde ändå för att detta gick dubbelt således fort för att väva. en ofta anfört tidigt modell vid äkta industrialisering existerar James HargreavesSpinning Jenny, 1764, enstaka maskin liksom tillverkade garn från åtgärda smala vägar från kardad ull alternativt bomull genom för att tvinna dem.^[5] tillsammans hjälp från den kunde ett person som arbetar producera upp mot hundra trådar samtidigt.

beneath den inledande tiden drogs dessa maskiner till grabb.

Den var också en tid av fattigdom och försämringar för vanliga människor

Den inledande Spinning Jenny förstördes från handspinnare liksom fick reda vid för att den ägde uppfunnits. dem fanns rädda på grund av för att bli arbetslösa sålunda dem bröt sig in inom Hargreaves verkstad samt slog sönder maskinen.

Andra modell vid produktivitetsökande maskiner existerar Richard Arkwrightsvattenspinnmaskin ("waterframe"), Samuel Cromptons spinnmaskin (”mule-jenny”) samt Edmund Cartwrights mekaniska vävstol.

dem åstadkom ursprunglig samt främst inom bomullsindustrin enstaka enorm ökning från produktionen, vars tillväxt utövade en starkt stimulerande effekt vid andra fält från näringslivet.

Ångmaskinen uppfanns

[redigera | redigera wikitext]

Skotten James Watt uppfann 1765 ett nästan helt fräsch ångmaskin, var kondensationen från ångan ägde boende utanför cylindern inom ett kylare.

Denna uppfinning, samt nästa uppfinningar, gav ett många högre verkningsgrad vilket ledde mot mer kompakta konstruktioner. Därmed fick ångmaskinen flera fler tillämpningar samt detta behövdes ej längre lika många vatten-, vind- alternativt muskelkraft likt tidigare. Ångmaskinerna drevs från träkol vilket gjorde träkol mot enstaka efterfrågad artikel.

För järnhanteringen inträdde enstaka fräsch era då man lärde sig för att nyttja stenkol istället till träkol på grund av smältningen, ångmaskiner började användas mot masugnsdriften samt puddelprocessen började tillämpades. Detta motiverade inom sin tur gruvhanteringen mot ökad produktion. Kedjeverkan fortsatte vid detta sättet ifrån detta en området mot detta andra.

En ytterligare betydelsefull uppfinning, likt kom för att utveckla transportmöjligheterna, samt vid därför vis även spelade enstaka nyckelroll inom den fabriksrelaterade revolutionen, plats John Loudon McAdams uppfinning makadam, såsom innebar för att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt.

Nytt transportmedel

[redigera | redigera wikitext]

Även den nya uppfinningen ångloket kom för att spela enstaka nödvändig roll inom den fabriksrelaterade revolutionen samt 1830 började järnvägar för att byggas. detta ansågs från flera vilket rent ut sagt farligt för att färdas inom 18 km/h.^[6] tillsammans järnvägen samt ångloken ökade även efterfrågan vid kol.

Sedermera kom ångbåtarna.

Så skedde – inledningsvis inom England samt senare inom andra länder – övergången ifrån hantverk samt förlagssystem tillsammans med hemindustri mot fabrikssystem samt storindustri, varmed inträdde massproduktion till massanvändning ovan allt större områden. Industriarbetarna skildes fullständigt ifrån jordbruket samt ägnade all sin arbetstid åt fabriken.

Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa

Innan ångmaskinen infördes, plats fabrikerna ännu små samt lokaliserade invid vattenfall. då mekanisk drivkraft, mot modell ångmaskiner liksom drev mekaniska vävstolar, alltmer tog ovan detta hantverksmässiga arbetet såsom tidigare gjorts tillsammans enkla redskap, växte verkstäderna mot fabriker. Tillverkningen blev ”fabriksmässig” tillsammans med flera hundra person som arbetar vilket skötte maskinerna beneath enstaka fabriksledning samt produkter kunde idag produceras inom stora mängder vilket sedan såldes mot allmänheten.^[7] Sedan ångkraften kommit mot användning, flyttades dem inom allmänhet in mot städerna, samt den tekniska såväl likt den ekonomiska koncentrationen verkade snabbt.

Medan befolkningen inom England samt Wales fördubblades beneath tiden 1760–1830, samlades den övervägande delen från dem inom stora städer. Arbetsfördelningen samt industrins verksamma organisation samt lokalisering utvecklades ännu många mer än tidigare. Den fabriksrelaterade lönearbetarklass likt idag uppstått beneath maskinteknikens tillväxt plats dels inom behov från, dels ej inom behov från yrkesskicklighet.

Denna egendomslösa industriarbetarklass saknade inom massiv utsträckning enstaka sak liksom dem tidigare hantverksarbetarna inom allmänhet hade: hoppet för att behärska nå enstaka ekonomiskt självständig ställning. Avståndet mellan arbetsgivarna samt arbetarna blev större samt arbetarnas beroende från arbetsgivarna blev även större än tidigare. Skråväsendet avskaffades helt.

Yrkeslagstiftningen ifrån merkantilismens tidsperiod avskaffades successivt.

I många tusen år var jordbruket grunden för människans tillvaro

Den ekonomiska liberalismens laissez faire-system infördes i enlighet med dem principer likt Adam Smith utvecklat inom sitt klassiska verk Nationernas välstånd.

Försämringar på grund av vanligt folk

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen fanns till England ej bara enstaka period från stora framsteg inom vilken bruttonationalprodukten växte oerhört många.

Den plats även enstaka period från fattigdom samt försämringar till vanliga människor. detta existerar oklart hur massiv sektion från missförhållandena liksom bör tillskrivas detta nya produktionssystemet samt hur massiv sektion såsom berodde vid allmän nedstämdhet, dåliga skördar alternativt spannmålstullar. Arbetslösheten likt massföreteelse, plats känd långt före den fabriksrelaterade revolutionen.

för tillfället antog den dock mer elakartade former: genom användningen från maskinteknik blev stora grupper från person som arbetar, särskilt äldre, arbetslösa, samt detta ökande ömsesidigt beroendet mellan allt större antal från person som arbetar, vilket följde från detta nya produktionssystemet, ledde mot ett både kvantitativ samt kvalitativ ökning från missförhållandet.

enstaka avsevärd sektion från detta sysselsättning såsom tidigare utförts från vuxna manliga person som arbetar, kunde för tillfället utföras från maskiner skötta från kvinnor alternativt små människor. Just därför plats detta likt barnarbetet inom fabrikerna ökade mot därför massiv omfattning. Hatet mot maskinerna blev starkt bland arbetarna. Talrika samt långtgående våldsamheter mot tekniska anläggningar förekom.

dem maximalt omtalade från dem existerar ludditoroligheterna 1816–1817, vilka dock troligtvis snarare fanns ett yttring från allmänt missnöje än från speciell bitterhet mot maskinerna.

Livet kretsade kring hemmet, byn och åkrarna

Barn- samt kvinnoarbetet, samt dem vedervärdigheter vilket följde inom samband tillsammans dem, resulterade inom starka folkrörelser.

De många stora befolkningarna liksom samlades inom dem svällande storstäderna, mot modell Manchester, orsakade enstaka oerhörd trångboddhet samt farliga hygieniska missförhållanden, mot vilka enstaka kampanj tog hastighet ursprunglig mot mitten från 1800-talet, efter för att sjukdomen kolera ägde härjat.

Sedan 1700-talet ägde detta funnits fackföreningar inom England liksom ett tidsperiod förgäves arbetade till enstaka förbättrad tillämpning från gällande, dock ej användbar, lagar, särskilt Elisabets lärlingslag tillsammans med fasta löner. kalenderår 1824, äntligen befriade ifrån detta genom 1799–1800 års lagar genomförda totalförbudet, utvecklades fackföreningarna senare vid detta sätt vilket gjort dem mot förebild till samtliga världens fackföreningar.

samt efter 1840-talets mitt växte konsumentkooperationen sidled tillsammans fackföreningarna. Den fabriksrelaterade revolutionens ekonomiska samt sociala verkningar måste även äga påverkat den inledande stora rösträttsreformen 1832, vars otillfredsställande karaktär tydligt illustrerades från den politisk-sociala arbetarrörelsen chartism.

Spridningen mot andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Storbritannien spreds inom start från 1800-talet mot Belgien, Tyskland samt land i västeuropa, till för att senare spridas ovan bota jordklotet, var detta nya produktionssystemet infördes. Industrialismen gav arbetarfrågan färsk aktualitet, samt inom industrialismens spår följde den socialistiska rörelsen.

Inom jordbruket följdes den fabriksrelaterade revolutionen från rationellare brukningsmetoder samt stordriftens tillväxt vid bekostnad från smådriften.

I Kontinentaleuropa samt inom Nordamerika kom identisk rörelse igång inledningsvis beneath detta sista årtiondet från 1700-talet samt dem inledande årtiondena från 1800-talet.

inom land fanns detta ungefär ifrån kalenderår 1800. beneath den på denna plats tiden skedde enstaka påtaglig regional specialisering, var hantverksprodukter tillverkades inom Dalarna, järn inom Bergslagen, textil inom Borås samt Norrköping. Den regionala specialiseringen berodde bland annat vid passage vid ingredienser, arbetskraft samt tillgångar.

Textilindustrin inom Storbritannien fanns inom massiv utsträckning beroende från import från bomull ifrån slavplantager inom Nordamerika samt delar från Sydamerika.

Råmaterial

[redigera | redigera wikitext]

När man skulle tillverka järn behövdes många träd samt järnmalm samt inom Europa beneath 1700-talet ägde nästan varenda länder utom Ryssland samt land förbrukat sina tillgångar från järn samt virke.

enstaka från anledningarna mot för att detta engelska landskap ser ut likt detta utför idag, tillsammans lite träd, existerar just för att beneath fabriksrelaterade revolutionen högg man ner nästan all skogsområde på grund av för att behärska tillverka träkol. Ryssland samt landet plats dem länder liksom producerade maximalt järn beneath 1800-talet samt exporten besitter betytt många på grund av den fabriksrelaterade utvecklingen samt välståndet inom land.

Under perioden 1850–1890 kom den svenska exportindustrin för att utvecklas många snabbt. land exporterade ingredienser, främst havre, virke samt järn. Exporten från havre kom för att driva vid kommersialiseringen från jordbruket. Exporten från virke skedde främst ifrån Norrland.

Enorma vinster inom vetenskap och teknik hjälpte Storbritannien att bli världens dominerande ekonomiska och politiska makt, medan det i USA drev en ung nations expansion västerut och byggde stora förmögenheter

Norrland fanns ett från Sveriges verkliga tillväxtregioner beneath den på denna plats tiden, tillsammans enstaka grundlig inflyttning från arbetskraft ifrån resten från landet. Framför allt Sundsvall kom för att utvecklas mot en viktigt centrum till träexporten. Den gamla timmerstaden brann ner mot grunden 1888 samt en helt nytt centrum tillsammans imponerande byggnader inom berg byggdes tillsammans valuta ifrån den framgångsrika trä- samt sågindustrin.

Sverige sålde 80 andel från järnet mot England liksom sedan förädlade detta mot stål, dock senare lyckades engelsmännen genom ett färsk teknik, den sålunda kallade Thomasprocessen, tillverka järn från fosfor-rik järnmalm vilket England ägde många från.

Den industriella revolutionen förändrade både jordbruket och världen

Man använde stenkol på grund av för att smälta järnmalmen. till detta järn likt tillverkades inom landet måste stenkolen importeras ifrån England.

Urbaniseringen

[redigera | redigera wikitext]

När utvecklingen skett således snabbt inom städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes ej längre ute vid fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, samt inom dem industrialiserade städerna behövdes detta människor.

Därför flyttade lantbrukare mot städerna på grund av för att ett fåtal arbete vid fabriker. Dessa arbete plats krävande samt då fabriksägarna ägde en sålunda stort utbud från arbetskraft fick arbetarna väldigt nedsänkt ersättning, vilket tvingade dem mot för att arbeta långa skift. detta fanns i enlighet med fabriksägarna inga behov från skyddsanordningar nära maskinerna.

ifall ett person som arbetar förolyckades fanns detta nya för att ta in ifrån gatan. Detta förändrades senare då fabriksarbetet fordrade mer specialisering, då man ville skydda sin arbetskraft eftersom kurs fanns kostsamt.

Agrara revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen inom byar samt nästan varenda försörjde sig vid jordbruk.

Jorden plats uppdelad inom remsor, tegar, samt varenda bonde ägde några tegar runt angående byn. Tegarna fanns många små samt detta fanns svårt för att bruka jorden utan för att råka komma in vid någon annans teg. på grund av för att upprätthålla ordning fanns detta en byalag liksom bestämde då olika arbeten skulle utföras samt vem likt skulle utföra det: mot modell då bönderna skulle höstså, vårså alternativt lägga marken inom träda.

Redan vid 1500-talet genomfördes skiftesreformer från jordbruket inom England genom för att man slog ihop tegarna mot stora åkrar. dem gamla byorganisationerna splittrades. inom landet genomfördes detta sålunda kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, enskiftet samt detta laga skiftet inom mitten från 1800-talet.

Detta ledde mot för att dem gamla radbyarna inom stort sett försvann mot förmån på grund av enskilt belägna gårdar tillsammans med sammanhängande jordinnehav.

De större ägorna möjliggjorde experiment tillsammans nya odlade växter, nya mer verksamma jordbruksmetoder samt redskap. detta existerar detta såsom gett upphov mot termen ”den agrara revolutionen”

Parallellt tillsammans skiftesrörelsen inom landet avyttrade även staten stora landinnehav mot privata jordägare.

Skiftesrörelsen samt avyttringen kom för att leda mot för att detta svenska jordbruket kommersialiserades, statens effekt samt inkomster ifrån arrende minskade samt tillföll istället privata jordägare.

Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet 1800 ledde även mot ökade investeringar ifrån dem självägande bönderna inom ökad spannmålsproduktion.

Omfattande konstruktioner från kanaler 1780–1820 samt investeringar inom vägnätet ledde mot enstaka ökad integration från marknaden samt minskade transaktionskostnader. Bland annat blev detta ej längre nödvändigt till bönderna för att hålla stora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

Industriella revolutionen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Industrialisering nådde landet beneath inledande hälften från 1800-talet.

inom Storbritannien började industrialiseringen tillsammans med textilindustrin; även inom landet inleddes den tidiga protoindustrialiseringen tillsammans fabriksmässig produktion från textil inom hemindustrier vid ruralt område. Den verkliga industrialiseringsvågen kom dock inledningsvis igång beneath 1850-talet.^[8] Faktorer vilket bidrog mot den fabriksrelaterade revolutionen inom landet (liksom ursprungligen inom England) fanns kortfattat följande: resurser mot ingredienser, arbetskraft, insikt, tillgångar, energitillgångar, tekniska uppfinningar samt transportmöjligheter.

I Storbritannien (liksom inom flera andra europeiska länder), ägde skogstillgångar, järnmalm, samt sten- samt träkol förbrukats beneath inledande halvan från 1800-talet sålunda för att landet inom princip blev tomt vid naturtillgångar.^[9] inom Norden fanns större passage vid råvaror, samt blickarna vändes bland annat mot dem virkesrika skogarna inom Norrland.

Storbritannien avlägsnade sålunda vid 1840-talet tullmurarna samt övergick mot frihandel, vilket avsevärt motiverade den svenska exporthandeln.^[10]

I avsikt för att påskynda industrialiseringen antogs 1848 inom land ett aktiebolagslag likt gjorde detta enklare på grund av industrier för att skaffa tillgångar.

Denna förändring hade sitt ursprung i Storbritannien och brukar kallas den industriella revolutionen

Lagen innebar begränsat ansvar samt därmed gick enbart värdet från aktierna förlorade nära enstaka eventuell konkurs. Den inledande industrialiseringen skedde tillsammans privat tillgångar. tillsammans 1864 års förordning ifall fullständig näringsfrihet liberaliserades emellertid kreditmarknaden. nära 1870-talets slut fanns 35 affärsbanker inom riket.^[10]

Skogsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Norrländska vattensågar ägde funnits sedan 1500-talet, samt lagar angående flottning ägde införts vid 1700-talet inom fiskeristadgarna.

Exportmöjligheterna gjorde för att flera sågverksbolag uppstod samt antalet vattensågar utvidgade många snabbt nära 1800-talets mitt längs tillsammans Mellannorrlands kust. Vattensågarna ersattes snart från ångsågar, var landets inledande ångmaskin på grund av industriellt bruk, ursprungligen avsedd både på grund av kvarndrift samt drift från sågverk, stod ljus inom Tunadal strax norr ifall Sundsvall någon gång beneath vintern 1849–1850.

tid 1860–1865 sågades mer virke tillsammans ångsågar än vattensågar. Ångsågat virke ägde högre standard samt därmed högre kostnad, samt ångsågarna kunde placeras nära utskeppningshamnar nära havet istället till längs tillsammans vattendrag, vilket reducerade transportkostnaderna. Den insikt likt fanns sedan tidigare inom distrikt angående skogsbruk, flottning samt sågverk fanns betydande på grund av skogsindustrins genombrott.

Omfattande inflyttning från arbetskraft mot sågverksdistriktet skedde ifrån olika delar från Norden. år 1900–1920 ökade sidblad samt pappersmassa sin andel från Sveriges export, ifrån runt 8 procent mot nära 40 procent. dem norrländska träpatronerna byggde upp stora tillgångar, samt byggde stora gårdar samt slott, dock anklagades från inlandets skogsägare till tvivelaktiga affärsmetoder, kallat baggböleri.

Export från trävaror plats konjunkturkänslig samt ägde starkt fluktuerande handelsplats, samt lönesänkningar gjorde för att träpatronerna samt staten kom inom konflikt tillsammans med arbetarna, exempelvis nära landets inledande stora strejk, Sundsvallsstrejken 1879, samt nära konflikten inom Ådalen 1931, likt resulterade inom dödligt skott från person som arbetar.

Sågverksepoken samt inflyttningsvågen mot Norrland bröts efter elektrifieringen samt 1930-talets nedstämdhet, varefter ett fåtal stora sågverk överlevde.

Järn- samt stålframställning

[redigera | redigera wikitext]

Järnbruk ägde placerats inom skogrika områden inom olika delar från landet sedan 1600-talet, vilka utvann malm fraktad främst ifrån Bergslagen.

Detta utgjorde tidigt ett grundlig sektion från Sveriges export, samt försedde såväl utländsk såsom svensk verkstadsindustri tillsammans råvara.

Viktiga svenska gruvdistrikt äger beneath historien varit Klackbergs gruvfält (känt ifrån 1303 såsom Stålberget, verksamt mot 1967), Grängesbergs gruvor (verksamma vid 1500-talet mot 1989) samt dem lappländska malmfälten, var malmbrytning inleddes 1741, samt kom igång vid allvar inom samband tillsammans för att järnvägen Malmbanan tid 1902 satte hamnarna inom Narvik samt Luleå inom förbindelse tillsammans malmfälten.

ett massiv andel från Europas järnbrytning äger sedan dess skett inom landskap från den statliga gruvkoncernen LKAB, grundad 1890.

Under 1830-talet infördes Lancashireprocessen inom landet, vilket ett härdfärskningsmetod på grund av beskrivning från smidesjärn (välljärn) genom uppvärmning samt färskning från tackjärn vid enstaka härd.

Bruksdöden ägde boende beneath detta sena 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet, då enstaka mängd mindre bruk lades ned samt större järnverk istället grundades. detta ägde blivit mer lönsamt för att nyttja skogen på grund av skogsindustri. Bruksdöden drabbade främst Bergslagen dock även andra bruksorter inom landet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]