copmud.pages.dev









Namn på delar av ryggen

Ryggraden: anatomi samt fysiologi

6 minuter

Ryggraden existerar enstaka fundamental sektion från vår lekamen vid bas från dem processer liksom den existerar involverad i.

Ryggraden existerar enstaka sektion från detta centrala nervsystemet (CNS) tillsammans tillsammans hjärnan. Den sträcker sig ifrån skallen ned mot svanskotan.

31 ryggmärgsnerver existerar sammankopplade längs tillsammans ryggraden.

Den består från enstaka kärna från grå substans var nervcellskropparna ligger. Dessa omges inom sin tur från ljus substans, var axonerna finns. Intressant nog existerar fördelningen från grå samt ljus substans inom ryggraden raka motsatsen mot den inom hjärnan.

Ryggraden är uppdelad i olika segment och där de olika delarna gör att ryggraden är väldigt rörlig, med tillräcklig stabilitet och styvhet för att bära stora delar av kroppsvikten

Sedan äger oss ryggkotor, stödligament, hjärnhinnan samt ryggradsvätska liksom skyddar ryggraden.

Ryggraden fyller år flera funktioner. Den ansvarar till för att motta samt bearbeta (på en ytligt sätt) kunskap ifrån sinnena. Den skickar även rörelse kunskap ifrån hjärnan. Dessa funktioner existerar från grundläggande vikt.

Artt

En skada förmå således erhålla allvarliga konsekvenser, såsom paralys vid rörelse nivå alternativt negativt resultat från känsel.

Grå substans inom ryggraden

Den grå substansen ligger inom den inre delen från ryggraden, mot skillnad ifrån inom hjärnan. detta existerar på denna plats nervcellskropparna ligger samt platsen var data bearbetas.

Den existerar konfigurerad inom olika “horn”: ventrala, dorsala, laterala samt mellanliggande.

  • Dorsala hornet: ansvarar på grund av data ifrån sinnena.
  • Mellanliggande zonen: platsen var mellanneuroner vilket sammankopplar nervcellerna ligger. dem existerar associationsnervceller.
  • Laterala hornet: hittas endast vid bröst- samt ländryggsnivå.

    detta ansvarar till kroppens homeostas samt reglerar detta autonoma nervsystemet.

  • Ventralhornet: ansvarar till rörelse information.

Vidare finns detta inuti den grå substansen flera kärnor tillsammans med olika funktioner:

  • I-IV: ansvarar på grund av exteroceptiva förnimmelser.

    dem registrerar förnimmelserna dem mottar ifrån extern stimuli, såsom ljus.

  • V-VI: ansvarar till proprioceptiva förnimmelser. dem rapporterar stimuli likt produceras internt.
  • VIII: utför förmedlingen mellan mesencefalon samt cerebellum. detta existerar platsen var nervcellerna ifrån mesencefalon tar ovan på grund av för att vandra mot cerebellum samt vice versa.
  • IX: detta primära motoriska området.

    detta existerar platsen var nedåtgående nervcellskroppar liksom kommer ifrån motoriska cortex dirigerar rörelseimpulser.

  • X: nucleus liksom omger den centrala kanalen samt innehåller gliaceller, liksom existerar stödneuroner.

Den grå substansen inom ryggraden existerar huvudsakligen ett förmedlare från rörelse samt sensorisk kunskap.

Den måste även utföra snabba bedömningar baserat vid informationen innan den ens nått sitt mål. Det sistnämnda existerar nödvändigt på grund av för att sätta igång reflexmekanismer inom nödsituationer, såsom då man uppfattar smärtsamma stimuli.

Vit substans inom ryggraden

Den vita substansen inom ryggraden existerar platsen var fibrerna (axoner) finns, vilket skickar upplysning uppåt samt neråt.

Dess primära funktion existerar för att skicka upplysning.

Rörelserna som kan utföras är i princip flexion-extension, lateralflexion samt rotation

Likt substantia nigra (svart substans) existerar den även uppdelad inom delar. inom detta fall kolumner:

  • Dorsala kolumnen: skickar somatisk information.
  • Ventrala samt laterala kolumnen: de bortledande banorna liksom ansvarar till för att skicka data ifrån hjärnan mot musklerna. dem utgör enstaka sektion från detta motoriska systemet.

Inom den vita substansen finns detta olika rutter – uppåtgående samt nedåtgående.

Banorna små frukter från växter namnet hos dem numeriskt värde strukturer mellan vilka informationen cirkulerar. Vidare skickar båda banorna olika information.

  • Gracilis samt cuneatus: hanterar urskiljande kontakt samt rörelser tillsammans med händerna.
  • Främre samt bakre spinocerebellära: undermedvetna rörelser ifrån musklerna, hudleder samt subkutan vävnad.
  • Spino-olivary: även ifall denna väg eller spår besitter lokaliserats existerar dess funktion ej helt förstådd än.
  • Tractus spinothalamicus lateralis: smärt- samt temperaturrelaterade förnimmelser.
  • Spinotektala: inåtledande upplysning till spinovisuella reflexer.
  • Främre spinothalamiska: enkel kontakt samt tryck.
  • Bakre samt laterala kortikospinala: förmedlar smidighet samt snabbhet mot rörelser.
  • Tektospinala: deltar inom rörelser ifrån visuell stimuli.
  • Vestibulospinala: ansvarar till för att bibehålla balansen.
  • Olivospinala: influerar aktiviteten hos motoriska nervceller.
  • Rubrospinala: hämmar aktiviteten hos extensormusklerna.

Den vita substansen inom ryggraden ansvarar alltså på grund av förmedling från rörelse samt sensorisk kunskap inom en brett spann från rörelser samt förnimmelser, samt kommunicerar mellan olika områden.

Uppåtgående (sensorisk)

De uppåtgående banorna ansvarar för för att skicka resultat vilket samlats från dem externa sinnena (exteroceptiv information) alternativt inre stimuli (proprioceptiv) mot cerebrala cortex (hjärnbarken), där djupare bearbetning äger lokal.

När man tittar på ryggens anatomi delar man ofta upp ryggen i tre sektioner: halsrygg, bröstrygg, och ländrygg

dem flesta från dem uppåtgående banorna slutar inom talamus, bortsett ifrån doftstimuli, liksom går direkt mot luktloben.

De existerar uppåtgående, centripetala, sprungna ur periferin samt tillhandahåller upplysning mot dem högre centren. Vissa från nervfibrerna tjänar på grund av för att sammankoppla olika parti från ryggraden.

Samtidigt går andra uppåt ifrån ryggraden mot dem övre centren, samt sammankopplar därmed ryggraden tillsammans hjärnan. dem överför alltså resultat såsom är kapabel nå medvetandet.

I dess simplaste form består banan likt går upp mot medvetandet från tre nervceller. Men vissa afferenta banor använder fler alternativt färre.

Ryggen omfattar området nedifrån ryggradens nedre spets i svansbenet, bäckenets och höftbenets yttre och övre delar upp till nackens övergång i skallens bas

flera från nervcellerna vilket finns inom dem uppåtgående banorna förgrenar sig, medan andra deltar inom muskelreflexer.

De existerar dem rutter såsom dirigerar kunskap ifrån somatiska receptorer. Det finns numeriskt värde primära sätt såsom denna upplysning färdas på:

  • Nocioceptiva banor: överför smärta samt temperaturinformation.
  • Mekaniska banor: överför kunskap ifall ytlig samt djup kontakt, proprioception samt vibration.

Nedåtgående (motorisk)

Pyramidbanorna existerar dem nedåtgående (motoriska) nervbanorna.De besitter grabb ifall frivilliga, snabba, smidiga, finmotoriska samt precisa rörelser.

Det finns tre nervceller liksom existerar involverade inom för att skicka resultat till för att utföra ett rörelse. dem följer denna krets:

  • Nervcell 1: nervcellen såsom finns inom precentrala samt premotoriska cortex.
  • Nervcell 2: existerar ej ständigt inom identisk väg eller spår. detta existerar enstaka interneuron alternativt internuncial neuron.
  • Nervcell 3: ligger inom främre hornet inom ryggraden.

    Alla pyramidbanor uppvisar kontralateralitet, vilket innebär för att ett skada inom högra motoriska cortex kommer orsaka enstaka skada vid den vänstra sidan från kroppen, mot exempel.

Den extrapyramidala förruttnad ansvarar på grund av ofrivilliga rörelser och kommer ifrån vissa subkortikala strukturer såsom går mot ryggraden.

Den reglerar alltså igångsättandet från ofrivilliga rörelser (gång, hållning, muskelton, vakenhet samt instinktivt beteende. mot skillnad ifrån detta pyramidala systemet börjar detta ej inom cerebrala cortex, utan inom olika subkortikala strukturer.

En ytterligare väsentlig funktion hos dem nedåtgående motoriska banorna existerar för att modulera reflexkretsarna inom ryggraden.

Var och en av dessa sektioner har en lätt krökning framåt eller bakåt

Anpassningsförmågan hos ryggmärgsreflexerna förmå förändras beroende vid beteendesammanhanget. Ibland måste styrka alternativt mot samt tillsammans med tecknet (extension kontra flexion) förändras således för att rörelsen anpassar sig mot omständigheterna. Nedåtgående banor ansvarar på grund av för att granska dessa variabler.

Reflexer inom ryggraden

Det finns rörelser liksom oss fullfölja undermedvetet innan den sensoriska informationen ifrån stimuluset når hjärnan.

Dessa existerar reflexrörelser, såsom för att ta försvunnen handen ifrån enstaka varm yta alternativt för att avsluta ögonen då oss hör en högt ljud. oss råder alltså ej ovan dessa rörelser.

Reflexen existerar ett lätt krets inom nervsystemet.

Den börjar tillsammans med receptorerna, likt existerar strukturer likt omvandlar energin ifrån en stimulus mot ett elektrisk laddning inom dem perifera afferenta nervbanorna. Dessa driver impulser mot integreringscentret – interneuronen. Därefter passerar informationen mot dem efferenta motoriska neuronerna, därför för att effektorn (muskeln) utför reflexrörelsen.

Dessa rörelser utförs tackar vare reflexbågen. Nervcellens soma existerar belägen inom gangliet från den bakre roten, passerar genom den dorsala var den kommunicerar tillsammans med interneuronen, vilken existerar associationsneuronen vilket integrerar informationen samt skickar den mot motorneuronen inom ventralhornet på grund av för att lämna ventralroten samt rikta nervimpulsen mot muskeln på grund av dess sammandragning.

Bibliografi

Carlson R.

(2014). Fisiología dem la conducta. Madrid, España: Pearson educación

Tortora G. J., Derrickson B.(2013).

Ryggraden består av 32–34 ryggkotor (vertebrae) och kan uppdelas i fem delar: halsdelen (pars cervicalis), bröstdelen (pars thoracica), länddelen (pars lumbalis), bäckendelen (pars pelvina) och bakpartiet [förtydliga] (pars caudalis)

Principios dem anatomía y fisiología. Buenos Aires: Editorial Médica Panamericana

Kandell E.R., Schwartz J.H. y Jessell T.M.(2001). Principios dem Neurociencia.


  • namn  vid delar  från ryggen

  • Madrid: McGraw-Hill/Interamericana.