Vad finns det för kulturer

Ordet kultur kommer ifrån latinetscultura såsom betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' samt 'bildning' samt vilket inom sin tur härstammar ifrån colo 'odla'.^[1] Begreppet besitter fått enstaka väldigt nära innebörd samt avser inom nära bemärkelse all mänsklig handling.

tradition besitter dock främst numeriskt värde betydelser: andlig (konstnärlig) odling alternativt socialt överförda levnadsmönster. Inom kulturgeografi – studiet från relationen mellan människor samt platser^[2] – används den bredare betydelsen såsom all mänsklig handling. Den ursprungliga betydelsen 'odling' förekommer inom mot modell bakteriekultur samt hortikultur (trädgårdsodling).

Kultur definieras även liksom livsmönster mot modell tungomål, konstverk, värderingar samt institutioner hos ett population liksom överförs socialt ifrån generation mot generation. tradition äger kallats "levnadssättet hos en helt samhälle". liksom sådant inkluderar detta beteendemönster, seder, klädsel, tro, ritualer, lekar, normer till lagar samt moraliska struktur, liksom trossystem samt konstarterna.

tradition refererar ofta mot ett allomfattande mänsklig kapacitet till för att kategorisera samt kommunicera erfarenheter materiellt samt symboliskt. Den höga kulturella förmågan besitter betraktats såsom enstaka definierande egenskap hos människan.

Begrepp

[redigera | redigera wikitext]

På svenska används begreppet tradition inom enlighet tillsammans numeriskt värde huvudförståelser:

Det humanistiska kulturbegreppet

[redigera | redigera wikitext]

Det humanistiska samt konstnärligt orienterade kulturbegreppet kallas även på grund av detta kvalitativa kulturbegreppet.

tradition inom den denna plats meningen kommer närmast frasen "andlig odling".^[3] Kulturbegreppet inom den på denna plats betydelsen avser särskilt kvalitetsorienterade formulering från underhållning samt konstnärligt relaterat skapande samt visst filosoferande. Begreppet ligger nära den allmänna förståelsen från "finkultur",^[4] inom motsats mot populärkultur.

Begreppet besitter ett innebörd vilket ligger nära konstarterna.^[4] detta håller sig nära vissa genrer från kulturellt skapande – främst litteratur, konstverk, toner, scenkonst, samt spelfilm dock även formgivning samt arkitektur. inom begreppet kulturpolitik avses tradition enbart inom humanistisk innebörd.

detta humanistiska kulturbegreppet existerar även enstaka vanlig populär medvetande från kultur.^[4] detta existerar den denna plats betydelsen vilket används inom tidningar likt besitter kulturdelar samt inom kulturprogram vid radio samt tv samt liknande.

Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet

[redigera | redigera wikitext]

Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet kallas även till detta (kultur)antropologiska^[4][3] alternativt kvantitativa kulturbegreppet.

i enlighet med detta vetenskapliga synsätt avser traditioner bredare alternativt smalare definitioner från socialt överförda levnadsmönster hos ett lag individer. Begreppet omfattar all den humanistiska förståelsen, dock lägger även mot flera andra aspekter (jämför sociokulturell), samt såsom skiljer ett assemblage ifrån ett ytterligare.

traditioner kunna särskilt inom antropologin samt arkeologin även avse enstaka civilisation inom sig. inom samhällsvetenskap talar man även angående olika kulturer då man menar enstaka folkstam likt odlat samt brukat en jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen samt därför vidare.

I detta samhällsvetenskapliga kulturbegreppet inkluderas ibland allt icke-biologiskt vilket skiljer ett samling människor ifrån enstaka ytterligare, inklusive komponenter likt materiella objekt, statsskick, armé samt ekonomiskt struktur.

detta vanliga idag existerar dock för att begränsa detta mot normer samt värderingar, livsstil samt attityder, social lärande samt andra meningsskapande processer.^[3] inom idealistiska förståelser framhävas kulturen liksom enstaka begreppsvärld. inom liknande kontext fokuserar man vid traditioner liksom ett planet från symboler, vid lärande samt vid hur symbolerna ordnas samt uppfattas.

Inom samhällsvetenskapen förmå skillnader mellan kulturer bli mättad både kvalitativt samt kvantitativt. ett effekt från detta existerar för att man även kunna räkna tillsammans med delkulturer alternativt subkulturer, likt uttrycker gemensam kulturell programmering inom enstaka mindre grupp^[5] – såsom ett sektion från ett större.

Det finns vissa skillnader inom medvetande samt betoning mellan olika discipliner.

Inom antropologin används traditionellt många breda definitioner, dock samt vid senare period äger dem orienterats mot förståelser såsom "system från symboler liksom skapar ordning samt mening".

Men globaliseringen har också sina utmaningar

Inom sociologin används begreppet idag oftast tillsammans med betoning vid värderingar samt normer. Inom organisationsteori^[6] tillkommer begreppet organisationskultur till för att förklara organisatorisk styrning alternativt skillnader liksom beror vid värderingar. Inom statsvetenskapen används begreppet till samtliga socialt överförda makroskillnader mellan regioner (stater, nationer) alternativt tillsammans med betoning vid värderingar samt normer.

Hos vissa statsvetare används begreppet traditioner vilket nära synonymt tillsammans med civilisation.^[7] på denna plats tillkommer begreppet politisk traditioner, vilket avser skillnader inom värderingar samt normer mellan politiska grupper alternativt institutionella struktur.

I psykologin studeras tradition framför allt inom delämnet korskulturell psykologi.

var börjar man gärna inom uppdelningen mellan arv alternativt miljö.^[8] Då är kapabel man nyttja sig från enstaka negativ definition från kultur; dem ärvda miljöfaktorer vilket påverkar individer alternativt grupper, dock vilket ej består inom skillnader inom kroppslig miljö, utgör tradition. Liknande definitioner används mot modell inom evolutionär psykologi samt inom den biologi såsom intresserar sig på grund av människan.

Inom arkeologin används termen traditioner angående olika befolkningsgrupper samt deras levnadsmönster, ofta baserat vid skillnader inom materiell traditioner.

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Följande samtida definitioner citeras ofta alternativt existerar typiska inom samhällsvetenskapen. Samtliga inkluderar normer samt värderingar (mental programmering) inom begreppet, samt samtliga bygger vid social distribution mellan generationer.

Materiella domstol – artefakter – inkluderas inom vissa definitioner dock ej inom andra.

”	En traditioner utgörs från värden dess medlemmar omhuldar, normer vilket dem följer samt materiella domstol såsom dem skapar.	„
&#; Sociologen Anthony Giddens ()[9]

”	Kultur existerar en antal, från människor skapade, subjektiva samt objektiva element vilka äger ökat sannolikheten på grund av överlevnad samt resulterat inom tillfredsställelse till medlemmarna inom enstaka ekologisk nisch samt äger därför blivit delade mellan dem såsom kunnat kommunicera tillsammans med varandra eftersom dem talat identisk tungomål samt levt vid identisk område samtidigt.	„
&#; Psykologen Harry C. Triandis ()[10]

”	Den mentala programmering vilket skiljer medlemmar från enstaka assemblage ifrån ett ytterligare.	„
&#; Organisationsforskaren Geert Hofstede ()[11]

”	Those customary beliefs, values, and social constraints that ethnic, religious, and social groups transmit fairly unchanged from generation to generation.	„
&#; Nationalekonomen Luigi Guiso et al ()[12]

Humanistisk medvetande samt traditioner vilket andlig odling

[redigera | redigera wikitext]

Kultur existerar inom den denna plats betydelsen en renodlat kvalitativt term. detta avser människans andliga odling: både dem konkreta formulering samt begreppsliga understrukturer likt denna tar sig formulering inom.

Fokus till den humanistiska kulturförståelsen existerar detta estetiska skapandet. Framför allt inom kreativa uttrycksformer vilket bildkonst, litteratur, melodier, scenkonst samt bio tillsammans mera. Den andliga odlingen manifesterar sig även inom seder, tungomål, traditioner samt tro dock tonvikten ligger ej var. vad vilket existerar tradition samt ej inom denna fras besitter delvis för att utföra tillsammans med vilken ställning eller tillstånd, komplexitet alternativt förfining en visst kreativt formulering anses äga.

Bland detta högkulturella – dem högre konstformerna – ingår ej prydande konstverk samt hantverk. vid detta individuella planet, betyder termen kulturell för att vederbörande existerar kreativ, bildad samt intresserad från kulturella formulering inom struktur från mot modell bildkonst. sådana personer kunna sägas besitta en högt kulturellt tillgångar.

Särskilt förr avsågs tillsammans tradition enstaka aristokratisk förfining samt bildning. en term till detta existerar finkultur, liksom ibland kontrasteras mot populärkultur alternativt folkkultur. Den brittiske poeten samt kulturkritikern Matthew Arnold uttryckte sin ögonkontakt vid vad traditioner borde existera – detta yttersta från findestillerad bildning – tillsammans dem ofta citerade orden:

”	Kultur existerar strävan efter människans perfektion… för att existera kulturell existerar för att uppleva detta bästa från detta liksom äger tänkts samt sagts inom världen.	„
&#; Matthew Arnold, Culture and anarchy,

Numera inbegrips allt oftare även mera folklig tradition inom begreppet traditioner, delvis liksom en påverkan från för att begreppet "bildning" fått enstaka mer allmän innebörd. detta likt ses likt finkultur alternativt högkulturellt idag kunna vidare artikel vilket såsom inom forna tider sågs vilket lätt underhållning.

Analogt kunna nyare kulturella företeelser – även konstnärliga formulering – ett fåtal svårt för att erövra den ställning eller tillstånd liksom kulturbegreppet innebär. detta förflyter oftast enstaka tidsperiod innan dem betraktas såsom tradition. Television, datorspel, stand-up samt andra nyare former från underhållning betraktas därför vanligtvis ej liksom tradition, trots för att deras skapande förmå kräva upphöjd konstnärlig förmåga.

Vissa äldre kulturella företeelser liksom besitter bevarats kallas till kulturarv. liksom motsats mot traditioner sätts ofta natur alternativt förvildning, dock detta åtskiljandet existerar ej helt okontroversiellt.

Begreppet svensk kultur

inom västvärlden skiljer man mellan barn- samt ungdomskultur samt den vuxna kulturen, dock denna åtskiljnad förekommer ej internationellt.

Samhällsvetenskaplig medvetande samt primär begrepp

[redigera | redigera wikitext]

Den samhällsvetenskapliga betydelsen från traditioner inkluderar dock sträcker sig långt utanför detta humanistiska begreppet.

vilket bredast avser den allt mänskligt beteende liksom ej existerar miljömässigt alternativt relaterat till gener grundat. mot skillnad ifrån enstaka människas natur existerar hennes traditioner ej medfödd, dock den interagerar tillsammans både gener samt miljö. en samhälles tradition tjänar vilket förmedlare samt upprättare från samhällets moral samt värderingar mot individen.

Kulturen reglerar hur människorna samarbetar, den upprätthåller politiska samt sociala struktur såsom behövs på grund av för att behärska åtgärda gemensamma bekymmer.

Kanske är det folkdanser, ärvda recept eller kanske gamla berättelser som berättats runt lägerelden

Kultur uppstår inom en adaptivt samspel mellan människor samt omgivningen. då individer samarbetar måste dem anlända överens ifall tungomål, verktyg, kunskaper samt hur man löser konflikter. enstaka tradition består från delade element liksom man kommit överens ifall, mot modell hur man skaffar föda, föreställningar angående relationen människa-universum-högre makter (religion), teknologi samt sålunda vidare.

Uppkomsten från tradition kräver förmåga mot kopia (social inlärning) samt möjligheter för att samspela. Nya kulturella formulering uppkommer då olika folkgrupper blir mer alternativt mindre isolerade ifrån varandra, samt detta uppstår avdelningar från kulturen tillsammans olika tillväxt vid olika håll. Förgreningarna kunna skiktas såväl geografiskt, mellan generationer samt socialt mellan sociala grupper.

enstaka människas traditioner varierar därför tillsammans med hennes etnicitet, nationstillhörighet, socialklass, miljö, åldersgrupp samt könsroll. en term på grund av kulturella avdelningar ifrån ett totalitet existerar subkulturer. Storleken vid skillnaderna mellan olika kulturer mäts tillsammans begreppet kulturellt avstånd (kulturell distans). Inom vissa discipliner använder man detta besläktade dock mer kognitivt orienterade begreppet psykisk distans.

Genom för att mäta kulturella avstånd är kapabel kulturer samt subkulturer ordnas samt kategoriseras inom förhållande mot varandra. Mått vid kulturella avstånd bygger ofta vid skillnader inom värderingar.

Nya kulturella formulering uppkommer även genom för att olika kulturer träffas, dock möten förmå även leda till inom förstärkning från kulturella skillnader samt dem egna kulturella dragen.

Begreppet multikulturalism används till för att förklara en samhälle var flera kulturer alternativt etniciteter lever inom identisk politiska avdelning. Multikulturalism existerar även ett tankesystem var man ser liknande kulturellt-etniskt blandade samhällen liksom en önskvärt ideal. för att förespråka kulturell diversitet alternativt minoritetskulturers bevarande kallas även pluralism.

ett omotiverad intolerans, avsky alternativt fruktan mot andra kulturer alternativt människor ifrån andra kulturer kallas till rasism.

Kulturella värderingar kunna inom olika grad existera universalistiska alternativt partikularistiska. tillsammans universalism avses uppfattningen för att samtliga kulturer inom grunden följer identisk mönster, alternativt möjligen främst, för att dem bör omfatta identisk regler.

tillsammans partikularism avses uppfattningen för att kulturer existerar olika, för att dem bör förbli olika, alternativt för att olika kulturella regler bör gälla till olika grupper. en annat mening på grund av kulturella företeelser – främst normer samt värderingar – liksom anses gälla inom samtliga etniska grupper existerar kulturella universalia.

Förekomsten från kulturella universalia existerar omstridd.

Begreppet kulturrelativism existerar många något som är viktigt eller nödvändigt inom den samhällsvetenskapliga begreppsvärlden. detta äger numeriskt värde relaterade dock olika betydelser. Metodologiskkulturrelativism innebär för att man strävar efter för att analysera kulturer ifrån således neutrala utgångspunkter vilket möjligt.

inom stort sett varenda samhällsvetenskapliga vetenskapsman idag försöker artikel därför neutrala likt möjligt nära studier från olika kulturer. ett ytterligare innebörd från kulturrelativism existerar normativkulturrelativism. detta betecknar uppfattningen för att detta ej går för att att fatta beslut eller bestämma något vilka kulturer likt existerar förbättrad än andra, alternativt för att detta existerar fel för att yttra för att vissa kulturella struktur existerar förbättrad än andra.

Normativ kulturrelativism existerar starkt kritiserat samt många omstritt.

Kultur samt konflikter

[redigera | redigera wikitext]

Ett mening på grund av mindre kulturella konflikter vid individnivå existerar kulturkrock. detta uttrycker frustrationer samt konkreta bekymmer hos individer såsom besitter hamnat inom kulturella kontext liksom dem ej förstår alternativt tillsammans normer dem ej delar.

ett kritisk orsak mot kulturkrockar existerar svårigheter tillsammans med informationsutbyte samt tungomål. Problemen underskattas ofta samt kostnaderna tillsammans kulturkrockar, mot modell inom företag, är kapabel existera många stora. Även kurera populationer alternativt folkgrupper tillsammans olika tradition – mot modell tillsammans med olika tro – är kapabel hamna inom motsättning mot varandra.

Orsakerna mot detta varierar. till detta inledande kunna konflikter uppstå mot resultat från faktiska skillnader inom normer samt värderingar mellan olika grupper. Vidare kunna konflikter uppstå vid bas från för att någon part omfattar normer liksom säger för att detta egna sättet för att leva bör spridas mot andra grupper, även mot dem andras vilja.

I en mer populär betydelse står kultur för synliga yttringar och handlingar, exempelvis musik, maträtter, klädsel och enkelt observerbara ageranden

till detta tredjeplats är kapabel detta handla angående identitetskonflikter var större kulturella skillnader saknas dock var parterna betraktar varandra liksom olika grupper samt tar strid på grund av för att försvara sina egna symboler. inom sämsta fall är kapabel dessa typer från konflikter leda till inom våld samt mot samt tillsammans med konflikt. Konflikter ifall kulturella normer, värderingar samt identiteter besitter tilltagit såsom politisk konfliktdimension beneath dem senaste decennierna.

Vissa stater kallas ibland "kulturimperialister" tillsammans detta menas för att dem ser sin personlig traditioner vilket överlägsen andras samt för att dem försöker förändra andra stater således för att dessa bör anamma den egna kulturen. Den egna kulturella normerna skall slutligen omfatta alternativt styra dem andra således för att förhållandet påminner ifall imperialism.

Ibland anges ekonomiska motiv mot detta, ibland politiskt relaterade. inom dagens planet beror dock övertagande från andras kulturella fenomen dock ej vid kulturimperialism inom någon planerad fras alternativt mot resultat från tvång. Istället handlar detta angående frivilligt insättning från normer, politiska struktur, teknologi samt underhållningsformer.^[13] Framför allt existerar detta sedan några hundra kalenderår åter den västerländska kulturen likt sprids ovan resten från världen – detta existerar inom stort detta likt kallas modernisering alternativt internationell.

Kulturell förändring alternativt kontinuitet ovan tid

[redigera | redigera wikitext]

En från dem flitigast debatterade aspekterna från traditioner - såväl inom offentlig diskussion såsom inom forskningen - existerar inom vilken grad kulturella fenomen existerar beständiga ovan tidsperiod. i enlighet med ett konstruktivistisk alternativt postmodernistisk perception betonar man kulturers föränderlighet ovan tidsperiod.

Skribenter inom den denna plats traditionen påpekar för att kulturer existerar "dynamiska", ibland beskriver dem kulturer liksom inom en etapp från ständig fluktuation samt utan egentlig kärna. Detta synsätt existerar den mer utbredda uppfattningen inom socialantropologin i enlighet med socialantropologen Thomas Hylland Eriksen.

en bekymmer till detta perspektivet existerar dock för att detta ej baserar sig vid empiriska studier, utan företrädesvis vid personliga bedömningar. i enlighet med enstaka ytterligare assemblage mer kvantitativt orienterade kulturforskare, mot modell Geert Hofstede, framhävas kulturer såsom beständiga ovan tidsperiod.

Vissa kulturella drag förblir påfallande likadana ovan tid.^[14] Kulturforskaren Ronald Inglehart – liksom lett världens maximalt grundlig jämförande forskning från kulturella värderingar – säger således här:

”	Kulturell förändring existerar beroende från färdiga historiska vägar. detta omfattande kulturella arvet hos en samhälle – protestantiskt, romerskt-katolsk, ortodoxt, konfuciansk alternativt kommunistiskt – lämnar kvar värderingar såsom blir kvar trots modernisering.	„
&#; Ronald Inglehart samt W. Baker, [15]

Hur snabbt enstaka traditioner förändras beror delvis vid normer inom kulturen såsom sådan: vissa kulturer existerar mer dynamiska samt öppna, andra mer traditionsbundna samt defensiva. Graden från assimilering hos ett mindre team såsom lever inom en kulturellt speciell samhälle existerar starkt beroende från endogami; inom vilken utsträckning individerna gifter sig utanför den egna gruppen.

Vissa religioners normsystem, mot modell reglerna inom islam, är kapabel avsevärt sakta ner hur snabbt enstaka invandrargrupp anpassas mot kulturen inom en nytt land.^[16] Specifika kulturella normer samt värderingar angående traditionernas innebörd agerar massiv roll. Basker, katalaner samt korsikaner inom Europa, liksom québécois inom Kanada samt judar inom diasporan äger varenda förblivit många starkt bundna mot sina tungomål samt kulturella drag trots för att dem sedan länge levt inom stater tillsammans ytterligare kulturell majoritet.^[17] Några modell vid kulturella företeelser samt deras utsträckning inom tidsperiod, ifrån enstaka svensk synvinkel, kunna titta ut således här:

Komponenter samt dimensioner från kultur

[redigera | redigera wikitext]

Antropologen Leslie vit föreslog för att analytiskt sett kunde traditioner delas in inom enstaka struktur från tre delsystem, detta politiskt relaterade, teknologiska samt sociologiska.

Biologen Julian Huxley byggde vidare vid detta tillsammans med tre term till delarna från enstaka kultur: mentifakter, artefakter samt sociofakter. Mentifakter existerar detta politiskt relaterade alternativt värderingsgrundade delsystemet från idéer, värderingar, föreställningar samt förståelse samt hur dessa uttrycks inom tungomål alternativt ytterligare överföring.

Detta förhållningssätt till naturen kallas allemansrätten, vilket bokstavligen betyder ”allmäns rätt”

Dessa abstrakta trossystem talar angående vilket man bör tro vid, vad man bör bedöma högt samt ej samt hur man bör handla. Artefakter avser detta teknologiska delsystemet från olika materiella objekt tillsammans tillsammans med dem tekniker liksom behövs på grund av för att nyttja dessa. Sociofakter avsåg detta sociologiska delsystemet; summan från dem förväntade samt accepterade mönstren från personliga relationer.

detta innefattar dem ekonomiska, politiska, militära, religiösa, arvsgrundade samt andra tillkommande former på grund av organisation samt struktur. Sociofakterna definierar kulturens sociala arrangemang samt reglerar hur individerna fungerar gentemot gruppen.^[23]

En vanlig indelning idag identifierar nästa komponenter från kultur:

• Symboler existerar objekt, bilder ljud alternativt gester såsom representerar någonting samt vilket känns igen från andra inom identisk tradition.

  Symboler är kapabel förändras ovan tidsperiod samt besitter olika innebörd inom olika kulturer. Symboler existerar därför elementär för att oss ser dem vilket självklara.

• Språk existerar en komplext struktur från verbal samt icke-verbala symboler såsom oss använder på grund av för att kommunicera tillsammans med andra.
  
  
• 



tungomål existerar den viktigaste mekanism liksom överför traditioner ifrån ett generation mot enstaka ytterligare alternativt ett lag mot enstaka annan.

• Värderingar existerar allmänna föreställningar angående vad liksom riktig samt fel. dem vilket tjänar likt rationaliseringar samt motiv till vilka normer samt regler likt måste följas.

  Värderingar varierar mellan kulturer samt även mellan mindre grupper.

• Normer existerar regler samt förväntningar liksom styr medlemmarna inom en samhälle. dem är kapabel existera icke-formaliserade, alltså outtalade alternativt ej nedskrivna, alternativt Formaliserade, d.v.s. normer likt existerar nedskrivna inom struktur från lagar, regler alternativt kontrakt.

  Normer är kapabel variera starkt ifrån ett traditioner mot ett annan.

• Artefakter existerar dem fysiska domstol såsom enstaka viss traditioner skapar.

Kulturella dimensioner

[redigera | redigera wikitext]

Att systematisera kulturer genom skillnader inom artefakter, normer alternativt symboler samt deras struktur existerar relativt svårt, åtminstone ifall man önskar utföra detta tillsammans med upphöjd reliabilitet samt täcka större delar från jorden.

detta existerar en skäl mot för att systematiska indelningar inom dimensioner existerar vanligast förekommande liksom studier från människors kulturella värderingar. Den vanligaste typologin existerar Hofstedes fem kulturdimensioner:

• Individualism mot kollektivism – vilken grad individer förväntar sig för att välja sina egna associationer alternativt förbli vilket medlemmar från livslånga grupper.

  Latinamerikanska länder rankas såsom dem maximalt kollektivistiska, följt från asiatisk länder. USA följt från engelsktalande samt västeuropeiska länder besitter dem maximalt individualistiska kulturerna. Den på denna plats dimensionen från olika kulturer anses existera många viktig samt besitter bekräftats inom lärande efter studie.

• Liten mot massiv maktdistans – den utsträckning inom vilken mindre mäktiga medlemmar förväntar sig samt accepterar för att kraft fördelas ojämlikt.

  inom kulturer tillsammans med små maktdistans (Österrike, land, landet, Nya Zeeland) förväntas maktrelationer liksom existerar konsultativa, inkluderande samt demokratiska. inom kulturer tillsammans med upphöjd maktdistans (Sydostasien, Östra Europa samt Arabvärlden) accepteras mindre inflytelserika individer maktrelationer likt existerar mer auktoritära samt paternalistiska.

  allmänt gäller för att länder tillsammans med lägre maktdistans förvaltas mer demokratiskt.

  Sverige är känt för sin fantastiska natur, från de djupa skogarna i norr till de vackra kustlinjerna i söder

  Inom Europa tenderar maktdistansen för att artikel lägre inom dem nordliga länderna samt högre inom dem södra samt östra länderna. detta föreligger en liknande samband tillsammans med religioner: islam samt katolicism korrelerar tillsammans större maktdistans samt därmed tillsammans större acceptans till diktatorisk maktfördelning.

• Maskulinitet mot feminitet – hur högt kulturen sätter traditionellt manliga alternativt kvinnliga värden.

  Maskulina kulturer värderar konkurrens, självsäkerhet, mål samt ansamlande från stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt materiella domstol. Feminina kulturer lägger större värde nära relationer samt livskvalitet. Japan samt Slovakien rankas likt dem maximalt maskulina kulturerna, liksom flera länder inom västra europa. land existerar världens maximalt feminina nation, följt från andra nordiska länder.

  ett ytterligare aspekt existerar för att inom M-kulturer existerar skillnaderna inom könsroller större samt mindre flytande än inom F-kulturer.

• Osäkerhetsundvikande – den utsträckning inom vilken individerna försöker hantera stress genom för att minimera osäkerhet. Kulturer tillsammans med höga värden föredrar regler (till modell angående tro samt mat) samt strukturerade sociala kontext.

  sydeuropeiska länder, Latinamerika samt Japan rankas högt inom den på denna plats kategorin. Singapore, Jamaica, land samt landet rankas lågt.

• Lång mot vykort tidsorientering – beskriver en samhälles tidshorisont, den innebörd vilket läggs nära framtiden inom jämförelse tillsammans nutiden. inom samhällen tillsammans med utdragen tidsorientering värderas uthållighet, för att ordna relationer efter ställning eller tillstånd, driftighet samt sparsamhet.

  inom samhällen tillsammans med begränsad tidsorientering värderas normativa utsagor, personlig stabilitet, för att "rädda ansiktet", respekt på grund av traditioner samt återgäldade från favörer samt gåvor. Kina, Taiwan samt Japan visar särskilt höga värden. flera lågt utvecklade länder visar låga värden, lägst hos Pakistan samt Västafrika.

  Västerländska länder delar relativt låga värden.

Världens kulturer samt kulturområden

[redigera | redigera wikitext]

I dagligt anförande delas individer, folkgrupper, länder samt världsdelar ofta in inom olika kulturer, civilisationer alternativt kulturella områden. Vanliga kulturområden samt kulturellt indelande term existerar europeisk traditioner, den anglo-saxiska världen, arabvärlden alternativt den muslimska världen, den asiatisk världen samt den latinamerikanska världen.

sådana kulturella indelningar äger delvis oklara gränser inom områden liksom gränsar mot olika kulturer. Däremot existerar kulturella indelningar ej slumpmässiga, dem flesta vardagliga kulturindelningar besitter bekräftats inom återkommande forskarstudier. detta finns flera forskarframtagna sätt för att dela in världens kulturer, dels baserat vid expertbedömningar dock även vid systematiska empiriska studier ifrån stora delar från jorden.

flera från dessa indelningar sammanträffar inom upphöjd grad.

En från dem allra första indelningarna utfördes från historikern Arnold J. Toynbee, var han fann fem kulturgrupper:

• Västerländska
• Ortodoxa
• Islamiska
• Hinduiska
• Fjärran östern-kulturen^[24]

En vanlig indelningsmetod grundar sig vid enstaka kombination från tungomål samt tro.

Statsvetaren Samuel P. Huntington delar, i enlighet med personlig granskning, in världen inom åtta civilisationer, vilket motsvarar skilda kulturområden. enstaka empirisk samt systematiskt grundad indelning existerar den vilket upptäckts från sociologen Ronald Inglehart tillsammans med flera vetenskapsman. Kulturforskaren Geert Hofstede äger funnit ett indelning från tolv kulturområden, baserat vid grundlig jämförelser från kulturella värderingar.^[25] Organisationsforskarna Ronen samt Shenkar fullfölja ett syntes från åtta empiriska studier samt delar därefter in världens kulturer inom åtta kluster – anglosaxisk, arabisk, fjärranöstern-, germansk, latinamerikansk, latineuropeisk, mellanöstern- samt skandinavisk tradition.

Dessutom tillkommer en kluster tillsammans med oberoende kulturer.^[26] Gupta et al utför ett empiriskt samt systematiskt grundad indelning inom nästa kulturkluster: Anglosaxisk, Arabisk, Germanskt Europeisk, Latinamerikansk, Latinsk Europeisk, Konfucianskt Asiatisk, Nordiskt Europeisk, Sub-sahariskt Afrikansk, Sydasiatisk, samt Östeuropeisk.

dem finner även för att detta kulturkluster såsom besitter den starkaste interna likheten samt vilket existerar maximalt tydlig mot dem andra, existerar detta nordiska klustret.^[27]

&#;	Ronen & Shenkar ()	Huntington ()	Inglehart et al (x)	Hofstede ()	Gupta et al ()
Bedömningsgrund	metastudie	expertbedömning	värderingar	värderingar	värderingar
Antal indelningar	8	8	8	12	10
Afrikansk	Sub-sahariska Afrika	Afrika	Sub-saharisk afrikansk
Arabisk-muslimsk	Arabisk	Islamiska världen	Muslimskt (4)	Arabkulturer
Latinamerikansk	Latinamerikansk	Latinamerika	Latinamerika	Latinamerika (3 & 5)	Latinamerika
Katolsk Europeisk	Latineuropeisk	Västerländsk kristendom	Katolska Europa	Franskspråkigt (11)	Latinska Europa
Anglo-saxisk	Anglosaxisk		Engelsktalande	Anglosaxisk (8)	Anglokulturer
Protestantisk Europeisk	Nordisk		Protestantiska Europa	Norden (7)	Nordiska Europa
	Germansk			Germanska Europa
Ortodox Europeisk	Ortodox kristendom	Ortodoxa Europa	Östeuropa
Sydasiatisk	Nära östern	Hinduiska civilisationen	Södra Asien	Asiatiska f.d. anglokolonier (11)	Södra Asien
		Buddhistiska civilisationen
Konfuciansk	Fjärran östern	Siniska världen	Konfucianskt		Konfusianska Asien

Nationella kulturer

[redigera | redigera wikitext]

En vanlig indelningsgrund på grund av kulturer befinner sig vid nationsnivån.

Då talar man angående amerikansk traditioner, japansk tradition, svensk traditioner samt sålunda vidare. Ibland ifrågasätts detta sättet för att jämföra kulturer vid tillsammans med argumentet för att kulturer varierar inom dem enskilda staterna samt för att kulturella samt politiska gränser ej behöver stämma överens. Särskilt socialkonstruktivistiskt inriktade antropologer inom Skandinavien brukar framhålla detta.

andra samhällsvetare liksom studera tradition, ofta dem vetenskapsman vilket studera värderingar, försvarar uppdelningen från kulturer efter nationsgränser.^[28] dem framhåller för att detta finns en grundlig empiriskt stöd på grund av för att människor från identisk nationalitet formas från identisk värderingar samt normer.^[11][29] Kulturer varierar inom hur dem kombinerar olika drag, samt dem varierar även inom vilka former likt dessa drag uttrycks.

inom den meningen existerar varenda nationell tradition unik.^[14] dem vetenskapsman vilket beskriver nationella kulturer påstår ej för att dessa inom upphöjd grad förutsäger enskilda individers beteende, skillnaderna visar snarare vid centrala tendenser till bota gruppen.

Uppkomst, lärande samt distribution från kultur

[redigera | redigera wikitext]

Det uppskattas ifrån arkeologiska uppgifter för att människans kapacitet till samlad traditioner uppstod till mellan - tid sedan.^[30]

Det liksom skiljer enstaka grupps tradition ifrån ett ytterligare existerar främst graden från isolering inom såväl period likt utrymme.

enstaka viss traditioner uppkommer genom för att ett samling individer - ett population - isoleras ifrån andra individer samt populationer. vid bas från olika interaktioner inom gruppen samt skillnader inom miljö kommer kulturerna ovan period för att skilja sig mer samt mer. Nya kulturella drag förmå uppstå dels vid detta sätt, genom delning (branching), dock dem kunna även uppstå genom blandning (blending) från mänskliga populationer alternativt kulturella föreställningar.

Samtida undersökning tyder vid för att delning besitter haft större innebörd än blandning.^[31] traditioner lärs in genom kopia samt språklig distribution mellan individer. Den process var ett människa lär sig tradition kallas socialisation. Kulturell transaktion mellan generationer kallas vertikal distribution. Kulturell distribution mellan grupper (inom identisk generation) kallas horisontell distribution.

Sociologisk undersökning tyder vid för att vertikal distribution fanns viktigare beneath tidigare perioder inom historien, medan horisontell distribution besitter blivit relativt sett viktigare idag. Inlärningen existerar ej helt detaljerad, utan dem kulturella dragen modifieras då dem överförs mot andra. Individer väljer vilka andra individer alternativt grupper dem önskar imitera.

Uppväxande individer äger flera olika förebilder dem är kapabel välja mellan, samt behöver ej imitera sina föräldrar. en effektivt sätt till individer för att att fatta beslut eller bestämma något vilka kulturella drag dem bör lära sig samt vilka dem bör bortse ifrån är kapabel artikel för att titta vilka kulturella företeelser vilket existerar populära.

Kulturer samt kulturella drag existerar alltså utsatta till selektion; dem såsom existerar framgångsrika sprider sig medan dem vilket fungerar sämre dör ut tillsammans med tiden.^[13]

En betydelsefull anledning mot vilka kulturella fenomen vilket lärs in samt vilka vilket förbises existerar dem kulturella normer samt värderingar vilket ett individ redan existerar socialiserad tillsammans.

vid sålunda sätt byggs tradition upp gradvis: detta liksom lärs in tidigt påverkar detta liksom lärs in senare. Olika individer samt grupper äger även tydligt olika förmåga för att överföra sin personlig tradition mot andra, beroende vid skillnader inom social ställning eller tillstånd, kraft, teknologi samt träning. tillsammans med dessa mekanismer förmå variation mellan grupper skapas snabbt.

Svenskarna har en speciell relation till naturen, som är djupt rotad i svensk kultur

eftersom tradition både byggs upp successiv samt överförs ifrån generation mot generation byggs den vid. Resultaten ifrån detta likt ett äldre generation äger lärt sig förmå överföras mot nästa. numeriskt värde faktorer existerar kritisk till angående den kulturella traditionen existerar viktigast alternativt angående egna erfarenheter, gener samt nyskapade normer påverkar maximalt.

Dessa existerar till detta inledande hur snabbt miljön förändras, på grund av detta andra hur enkelt alternativt kostsamt detta existerar för att överföra data mot andra. ifall miljön runt omkring ett population förändras långsamt, sålunda existerar detta förbättrad för att behålla dem kulturella komponenter såsom äger fungerat sedan tidigare.

ifall miljön istället förändras många snabbt, därför är kapabel transaktion ifrån föräldrar äga litet värde, världen existerar helt enkelt till annorlunda.^[13]

Kultur bland djur

[redigera | redigera wikitext]

Kultur anses ofta artikel en från dem drag likt klarast skiljer åt människan ifrån andra varelse.

ej sällan betraktas detta likt särskilt till människan.^[32] dem flesta mänskliga biologiska attribut överträffas inom djurvärlden, dock människans tradition samt teknologi saknar motsvarighet. mot skillnad ifrån samtliga andra varelse existerar människor många god vid social lärande, samt dem existerar kapabla mot social informationsöverföring tillsammans många upphöjd detaljnivå.^[33]

Det betyder dock ej för att varenda andra djurarter helt saknar tradition.

en litet fåtal djurarter besitter förmåga för att föra ovan komplexa beteenden mot andra individer ovan generationer. Vissa vetenskapsman menar för att varelse ej kunna sägas besitta tradition eftersom dem saknar djupare språkförmåga samt specificerad lärande. andra menar för att förmåga mot kopia räcker. Social distribution från beteenden genom kopia besitter observerats tillsammans med säkerhet hos bland annat schimpanser samt delfiner.^[34] detta gäller mot modell på grund av användning från redskap alternativt lärande från olika lekar.

Även fåglar, elefanter samt valar uppvisar skilda kulturella beteenden hos olika grupper inom arten. Bland olika populationer från schimpanser inom fångenskap besitter stora skillnader inom beteende observerats, vilket äger tolkats såsom bevis på grund av tradition.

En invändning mot detta besitter varit för att variationen inom beteende är kapabel existera en effekt från genetiska skillnader mellan underarter.

Vissa nyare studier ger dock mer stöd på grund av den kulturella förklaringen.^[35]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]