Vad är det här för sten

Sten existerar detta maximalt beständiga byggnadsmaterial människan använt genom historien. dock även angående traditionen för att bygga inom berg varit obruten besitter oss tappat insikt vid vägen. detta gäller exempelvis ytbehandling samt bemålning från berg, dock även själva stenhantverkets bakgrund.

Tord Andersson ger denna plats enstaka exposé ovan vårt byggande inom sten.

En massiv sektion från världens monument ovan vårt kulturhistoriska arv består helt alternativt delvis från berg. Detta beror ej bara vid för att berg redan till flera tusen kalenderår sedan betraktades såsom en värdefullt ämne samt vilket en indikator vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet, utan detta beror även vid stenens beständighet inom förhållande mot dem flesta andra material.

Under flera tusen tid äger man även uppfört monument såsom tempel, stor byggnad för kungligheter m.m.

inom mot modell virke samt soltorkat tegel, dock dessa äger återgått mot naturens kretslopp samt brutits ned mot mark samt jord. Detta sker även tillsammans med berg, dock därför oändligt många långsammare även hos dem svagaste bergarterna.

Konsten för att bearbeta berg existerar säkerligen lika äldre såsom konsten för att bearbeta samt nyttja virke.

oss vet idag för att hårda bergarter liksom granit samt porfyr huggits samt slipats mot dem maximalt fantastiska former redan tre-fyratusen tid före vår tideräkning. i enlighet med den historiska forskningen innebär detta för att dessa hårda stenar måste äga huggits tillsammans ytterligare berg. Användning från metaller kommer senare.

inledningsvis koppar samt olika kopparlegeringar, sedan järnet liksom m åste äga revolutionerat byggandet samt skulpterandet inom sten.

Med upptäckten samt utvecklingen från järnet förbättras möjligheterna för att nyttja berg inom arkitektur samt staty.

Efter definieras sten enligt SS-EN ISO () och har en storlek mellan 63 och millimeter

ej inom inledande grabb genom således många förbättrad slutresultat utan framför allt inom volym samt mängd. berg blir en vardagsmaterial. Detta kunna klart avläsas inom den tidigare grekiska stenarkitekturen, likt existerar enstaka direkt transformation från den äldre grekiska-arkaiska träbyggartraditionen tillsammans med kolonner, metoper, triglyfer etc.

De verktyg liksom vidareutvecklas beneath denna era existerar inom stort sett desamma såsom oss använder idag; spetsmejselhacka, bredmejsel, tandmejsel etc.

Ej undersökt

Idag saknas enstaka samlad foto från stenhantverkets bakgrund.

Antiken samt den Syd samt Centraleuropeiska medeltidens byggande existerar relativt uppenbart beskriver inom litteraturen. Framför allt detta klassiska Greklands staty inom kalksten samt marmor samt dem stora katedralbyggena inom land i västeuropa samt Tyskland.

Ametist stärker vår intuition och andliga närvaro

Den skandinaviska hantverkstraditionen existerar bristfälligt undersökt. Då menar jag inom inledande grabb den tekniska delen från arbetet. ifrån brytning från berg mot färdig vara liksom staty alternativt kvader. detta råder ingen tvekan ifall för att detta stora ämne från berg likt oss besitter ifrån olika epoker innehåller enorma mängder från resultat likt är kapabel komma den arkeologiska, konsthistoriska, historiska, ekonomihistoriska forskningen discipliner mot godo.

Låt mig nämna några modell.

en verktygs geografiska spridning samt kronologiska användning förmå ge mycken förståelse angående olika objekts tillkomst samt relation mot omvärlden. Den tandade mejseln existerar en utmärkt modell vid hur olika samband kunna studeras.

STEN Sveriges Stenindustriförbund är stenindustrins branschorganisation

i enlighet med den konsthistoriska forskningen förekommer detta verktyg inom land till inledande gången inom Linköpings domkyrka nära talets förra hälft. Även inom den centraleuropeiska forskningen nämns detta såsom en relativt sent använt verktyg. Detta innebär för att mejseln skulle äga försvunnit efter romarrikets minskning mot för att sedan komma åter vid talet.

Att en verktyg från sådan innebörd nära huggning från berg skulle falla ur enstaka produktionskedja låter närmast osannolikt.

angående man då inom stället försöker titta hur verktyget används sålunda kunna man konstatera för att detta många väl förmå äga funnits beneath bota antiken, medeltiden samt fram mot idag. ursprunglig måste oss artikel vid detta klara tillsammans för att verktygsspår inom prydande yta ej får övertolkas: detta existerar snarare därför för att spår från tand-, spets- alternativt bredmejsel bara existerar olika stadier inom arbetets gång.

Olika huggteknik

Om oss tittar vid enstaka yta vid exempelvis enstaka gotländsk medeltida kyrkvägg därför förmå oss snabbt konstatera för att flera olika huggtekniker besitter förekommit parallellt.

Olika stenhuggare hugger vid olika sätt tillsammans med olika verktyg, dock uppnår ändå identisk slutresultat.

[1]

Granskar man ett staty således förmå man konstatera för att sålunda gott vilket samtliga stadier inom tillverkningsprocessen finns representerade; ifrån den allra grövsta huggning tillsammans hacka, beneath basen, mot den slutliga slipningen samt poleringen. Ofta upptäcker man då för att den tandade mejseln utgör en s.k. mellanverktyg till för att plana enstaka yta efter den grova pikhuggningen dock före den fina bredmejselhuggningen samt den eventuellt avslutande slipningen.

Genom ett hel sektion studier vid bl.a.

Gotland, inom land i västeuropa samt inom Italien besitter jag konstaterat för att verktyget tandmejseln ej saknas beneath någon central period inom stenhuggeriets bakgrund. Detta visar bl.a. för att man ej kunna bygga ett relationskronologi vid sålunda lös bas. vid Gotland finns spår från denna mejsel liksom härrör senast ifrån talets start vid Sankt Drottens ruin samt vid enstaka runsten inom Hablingbo.

Däremot skulle man behärska dra slutsatser tillsammans med hjälp från detta samt andra verktygsspår angående om skulpturen ifråga existerar huggen från identisk hand.

Stenverktygsmärken är kapabel liknas nära fingeravtryck. Genom detaljerade undersökningar från spåren inom berg bör man behärska kontrollera alternativt förkasta konstvetenskapliga teorier angående olika attribuering mot ett speciell konstnär.

Inom detta region bedrivs ett sektion undersökning inom Italien.

Den främste kännaren vid området existerar idag enstaka amerikansk skulptör nära namn Peter Rockwell, sedan flera tid bosatt inom Rom. denne äger bl.a. studerat huggtekniken vid Trajanuskolonnen samt vid västfasaden vid dômen inom Orvieto.

På Trajanuskolonnen äger han konstaterat för att varenda figurer existerar huggna vid ställe efter detta för att &#;trummorna&#; ställts vid varandra.

Dessutom påstår han för att kolonnen existerar huggen uppifrån samt ned.

Detta för att hugga stenens yta vid ställe gäller även enklare former kannelyren vid kolonner. på denna plats finns halvfärdiga grekiska samt romerska villor för att analysera. Detta äger tolkats vilket för att arbetet upphört p.g.a. pengabrist alternativt beställarens död.

Ett liknande modell vid forcering från en jobb såsom lämnats inkomplett existerar västfasadens skulpterade marmorreliefer vid dômen inom Orvieto.

Undersökningarna visar för att stenhuggarna varit ytterst inriktade, enstaka alternativt några äger huggit ansikten, andra besitter huggit bladverk, ytterligare någon besitter huggit bakgrunderna etc.

Genom för att vid detta sätt krypa tätt inpå ökar oss vår förståelse, ej bara ifall stenen utan även ifall den enskilda byggprocessen, dem olika hantverkarnas roll inom arbetet, dem ekonomiska förutsättningarna samt beställarens ambition.

Denna teknik existerar enkel överförbar vid skandinaviska förhållanden, vilket redan lett mot enstaka fördjupad kunskap angående dem gotländska kyrkornas byggande.

Återanvändning från sten

Omhuggning, återanvändning m.m.

besitter alltså studerats samt givit nya kunskaper angående vissa från Roms monument.

Villa Medici inom centrala Rom äger helt enkelt skapats utifrån från familjen Medici inköpta antikreliefer inom marmor. inom fasaden mot parken äger relieferna kompletterats tillsammans med stuck till för att producera ett helhet.

Även inom betydligt enklare byggnader äger återanvändningen från berg varit från massiv vikt.

inom Stockholms slott, inom Visby ringmur samt ej minimalt inom förra seklets stadsbebyggelse finns större mängder återanvänd berg.

Stenkar­to­te­ket ingår i Sten­hand­bo­ken

Dels från kostnadsskäl, materialet fanns kostsamt, dock även på grund av för att materialet trots flera seklers exponering ännu fanns från utmärkt standard. Denna återanvändning, alternativt bör oss kalla detta kretsloppstänkande, förmå ställa mot stora bekymmer nära datering från äldre murverk utifrån materialval samt bearbetningstekniker.

Förutom stenens mekaniska bearbetning finns en än mer outforskat plats, nämligen stenens genom tiderna olika ytbehandling.

Allt ifrån den beneath antiken benämnda gannosis (puniskt vax liksom värms in inom stenen) mot talets förra hälfts oljemåleri, likt därefter nästan avslutas totalt.

Vad beror då denna förändrade attityd mot stenbehandling på? inledningsvis kunna oss anknyta mot den ovannämnda ythuggningen, likt ungefär samtidigt tillsammans med den &#;målade&#; ytans upphörande, blir högsta mode.

Syftet plats alltså för att visa stenen tillsammans dess olika struktur samt yta.

Intresset på grund av ytbehandlad berg, tydlig, enfärgad samt mot samt tillsammans polykrom, existerar förhållandevis lite undersökt samt beskrivet.

Antikens måleri

Så gott likt samtliga existerar idag övertygade ifall för att den grekiska antikens byggnader samt skulpturer plats åtminstone delvis målade.

erhålla vet däremot något angående den transparenta ytan alternativt angående medeltidens polykromi. Renässansens samt barockens monokromi offras inom restaureringen utan någon vilket helst register alternativt eftertanke.

Om oss för tillfället anser för att ett sektion från kulturmiljövårdens syften existerar för att förklara samt skydda vårt materiella kulturarv, därför utgör även färgspår nödvändig data vid identisk sätt likt spår från bearbetningen.

angående oss skall återskapa enstaka tals fasad handlar detta ej bara angående putsens färg utan även ifall stenens vilket ofta utgör väsentliga arkitektoniska element liksom sockel, takfot, hörnkedjor, fönsterinfattningar, kolonner m.m.

I diskussionen kring Stockholms slotts eventuellt gula puts besitter stenen helt &#;fallit&#; nära sidan angående.

Tessin liksom således ofta åberopats vad gäller den gula kulören äger sagt nästa angående stenen vid Stockholms slott:

-&#;een herrlig steen för att betjäna sig af ty man förmå jobba densamma därför fint man will samt colonner af 10 alnars höjd finner man å staden, dock högst nödigt för att densamma inte någonsin brytts vid hösten, ty då spricker den angående wintern ofelbart.

Man måste även efter hugoning indränka stenytorna tillsammans linolja samt sedan blocken monterats färglägga `medh ett wit olliefärga på grund av för att stenen conservera samt även föröka dess anseendé.&#;

Detta quotation ger numeriskt värde svar: Dels far oss känna till för att man redan vid talet plats medveten ifall den gotländska sandstenens vittringsproblem, dels visste man hur man skulle råda bot vid detta genom för att sänka något under vatten den tillsammans med linolja.

dock oss får även känna till för att Tessin ansåg för att bemålningen från stenen fanns betydande samt inom detta fall skulle den existera vit.

Hur stämmer detta överens tillsammans med samtliga dessa rekonstruktioner från talets färgsättning tillsammans med mer alternativt mindre en färg mellan blått och grått yta alternativt, liksom allra vanligast, man lämnar stenen helt obehandlad.

Idag står ofta antikvarier samt tekniker/ naturvetare mot varandra ifall om stenen skall målas inom originalteknik alternativt ej.

Motståndarna mot fräsch behandling hävdar ofta för att oss ej vet hur stenen reagerar vid färsk färg inom dagens miljö.

I förhållande mot dagens ur miljösynpunkt många tveksamma konserveringsmetoder samt ämne utgör användningen från naturliga oljor samt vaxer en god alternativ tillsammans många väl testad påverkan.

Hundratals års användning borgar på grund av detta. Dessutom existerar dem inom allra högsta grad reparerbara ämne. inom Schweiz, närmare bestämt inom Basel, existerar idag målning i olja från berg den vanligaste metoden, ofta inom kombination tillsammans modern teknik konsolidering. Erfarenheterna existerar många goda samt verifieras från Andreas Arnold, såsom existerar ett från dem maximalt framstående forskarna inom konserveringstekniken.

Sten är ett natur­ma­te­ri­al med vari­a­tio­ner i färg och tex­tur

Samtidigt likt man skyddar stenen bevarar man enstaka teknikhistoriskt sann teknik. Dessutom ger man stenen en utseende vilket överensstämmer tillsammans med dem rekonstruktioner liksom utförs vid byggnaden inom övrigt (puts, snickerier, metaller etc.).

Konservatorer skeptiska

Fler objekt äger målats dem senare år bl. a. Arvfurstens stor byggnad för kungligheter, Tessinska palatset, båda inom huvudstaden.

Konservatorerna existerar skeptiska. dem närmaste år på grund av att fatta beslut eller bestämma något ifall detta existerar ett möjlig teknik på grund av underhåll från sandsten, liksom dessutom existerar antikvariskt sann (kulören kunna ifrågasättas). ifrån källor inom Stockholms slotts samling vet oss för att man ända in vid talet ansåg för att detta enda sättet för att skydda stenen fanns för att färglägga den tillsammans med oljefärg.

Man får heller ej glömma för att den målade stenen inom Nordeuropa äger ytterligare en avsikt, nämligen för att imitera stensorter liksom oss ej besitter.

Olika marmorsorter t.

Medlemmarna är företag i alla led, från brytning till försäljning och montering

ex. svarta samt röda existerar ofta imiterade vid 16 samt tals epitafler. ljus oljefärg vid grå sandsten skulle ge en intryck från marmor. Även detta besitter enstaka utdragen historisk tradition, liksom går åter mot antikens Italien. inom Rom existerar dem vanligast förekommande stensorterna travertin samt tuff.

Lycka namnarmband med månadssten

Då man ville efterlikna den grekiska marmorn lade man vid en skikt från stuck vid kannelerade kolonner. Denna stuck finns bevarad vid flera monument idag. ursprunglig vid kejsar Augustus period, nära vår tideräknings start, öppnas dem inledande marmorbrotten inom Carrara.

Stenskulpturen alternativt kvadern innehåller oerhört många nödvändig resultat, likt nära felaktig alternativt ovarsam restaurering förmå skada till all framtid.

Bara början

I land besitter oss bara börjat nosa vid detta fantastiska forskningsmaterial.

Några uppdrag besitter påbörjats tillsammans medel ifrån myndighet för kulturarv samt Svenska Institutet inom Rom. Syftet tillsammans dessa arbete existerar dels för att kartlägga dem olika teknikerna nära den gammal behandlingen från kalk- samt sandsten, dels för att utföra jämförande studier inom Italien. detta finns även enstaka förhoppning för att denna undersökning skall bidra mot både förbättrad vård från berg samt enstaka mer fullständig foto från hur våra byggnader samt skulpturer verkligen såg ut beneath olika epoker.

Därmed ej sagt för att allt nödvändigtvis skall återrestaureras mot sitt ursprung. varenda tillägg samt förändring existerar från stort värde inom enstaka byggnads historia.

Tord Andersson

Konservator specialiserad vid berg samt verksam nära Restaurator Conservation AB inom Stockholm.

3/